Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - safirsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saflrsten
29ß
sak
phire FI 167), m. [Lat. sapphirus] safir. SD 4: 710
(1340?). saphirin gömande limina hela ok styrkiande
siwka limi Bir 1: 303. sapliir j fingir gulle ib. saphire
badhe store ok sma Fr 167. saphira ok robina FI
1092. aff renom saphiir bla oe grön Al 7467. en
gul-ringb met en snffiir FH 6: 25 (1451). — saflrs sten
(saphirs-), m. safir, nw äru hänna (Roms) snphirs
stena vmuäudä j thräk Bir 2: 9. Jfr saflrsten.
saflrsten (psafyr sten), m. safir, er twngan
eller strwpau swllen, stryk henne med een psafyr sten
LB 7: 217. Jfr safirs ston.
saflav bour (safflax-, sawlax boo), m. pl.
inbyggare i Savolax, motiga safflax boar Fil 5: 2
(1446, nyare afskr.). ther som sawlax boo sagde wara
tberis raa ib.
sa (i li (saagh), f. [lsl. sög] såg. riua saghum
svtidar kiöt af hans benoni Bu 422. skal iak skilia
them frän minoni vinom mz minne saagh Bir 1: 18.
ib 2: 237. KL 47. wordho piinto med saghom aff
eke-brädhom giordha OB 215. Jfr iiiril-, trii-sagh.
sagha (såga: sågasz RK 3: (sista forts.) 478S.
pres. saghir Bir 2 : 255. impf. -adhe. part. pret.
-adher: söndher sagadher Su ms), v. [Isl. saga]
såga. huassaste sagh skulle sagha ok slyta thit köt
Bir 2: 237. saghir diiifwllin siälina mz sino suärdlie
ib 255. saghas til dödli Su 436. — sagha af, säga
af (fsäga. saghadhe aff lialsin Bir 2 : 255. — sagha
SUnder, söndersåga, ey är nakor dödliir beskare än
saghas sundir Bir 1: 18. Jfr SUllder sagha. —
sagha utaf, = sagha af. ath wudherstockana skulle
silgasz w tå ff RK 3: (sista forts.) 4788.
sagha, f. [lsl. saga] 1) det som säges,
yttrande, utsaga, mz . . . wiisa manna saghn MB 1: 113. ib
214. ey skal thu lydha flera manna saghn a mot
sanu-ind ib 339. sa war jo altidh tliera sagha RK 2: 9141.
än sagde marsken ena sagha ib s. 351. syyn iir saghn
rikare (pä det man ser kan man bättre lita än pä det
man hör) GO 120. 2) underrättelse, berättelse, sag[ie
þem þassa sagliu Bu 172. tha marsken hörde tliessa
saglia RK 2: 5490. ij kumlin sighia ümkelika sagha FI
618. sanna ärw the sagliwr som iak offta liaffwer hört
aff thinom wnderlika tingom Su 144. större är thin
wis-domber oc thin ära, än the sagwr iak aff tik hörde ib.
liwilkin . . . swa sanna saghur allom wslom tilfördhe ib
203. vm alla werldena ganga sagliu af them ib 422. vidh
wärldeuna ända gaa sagliu af them ib. o hwat ärleka
saghwr gaa aff tik thu gudz stadher LfK 128. —
berättelse om i forna tider tiinad händelse, saga. ther
ganga än aff widlia sagha Al 966. swa som iak hördlie
saghur alf ga ib 3234. ib 7844, 9534. nu liafuer thenne
saglian ända FI 2102. Fr 3195. en sagha är the ther
iach wil sigliiä lv 33. forna sagliu fram at föra ib 3.
forna saghur oc wiisor MB 1: 429. ban kunde . . .
visor sagor oc äwontyr MD 350. ckke hnffuer större
stridh warit j gumglom (för gamblom) sagliom
(forn-sogum; bland händelser som omtalas i gamla sagor)
än then war Di 261. 3) ordspråk, man sigher ij
fornum saghum swo ij nödh skal nian viuum tro lv
5477. MD (S) 219. 4) tal, prat. at the ey blanden
sik j onyttelike talan, ällir nakre othuktelike saghu
Bir 5: 82. 5) sätt att tala; sätt att bete sig,
beteende, sätt? at sywngha ther som gratande är, thz
iir tratten saglia LfK 203. är thera sagha onfrättcn
som i tässe wärldenne wilia wara i lögho ib. - Jfr
fram-, gen-, lagh-sagha. — saghu man (saga-),
in. sagesman, begiiirede, at maans ville vndorwisä
honom sin saganian BSII 5: 362 (1509).
sagh a re, m. såg are. KL 47.
sag-hi, m. [lsl. segi] bit. långt iir stundom mällom
mun ok sagha (casus vtrumque dirimunl os sepe
bo-lumque) GO 109. Jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 68,
äfvensom Bugge, Ark. f. nord. fil. 10: 87.
saghouiästare (saghemester), m. sågmästare,
den som förestår ett sågverk, magnus saghemester 1’rk.
fr. 1489 (eft. uppgift af Bibi. C. G. Styffe).
saghoqviirn (saaghoqvern), f. sågqvam,
såg-verk. saaghoqvern Crk.fr. 1471 (ef t. uppgift af Bibi.
C. G. Styffe), saghoqveru Ur k. fr. 1489 (eft. uppgift
af Bibi. C. G. Styffe).
saghospau, m. sågspån, sarmeiitum, saghospan
GU 8.
saghn (-ir), J. sägen, berättelse, nw hafwc j hört
thenna saghn til enda FI (Cod. B) 2102. sagnner gaa
her BSII 5: 473 (1511). Jfr sftghll.
saian (sayan. säin. säian. säiän SD 5: 637
(1347)), fi [Fnor. saen. Mnt. saie, obl. kas. saien.
Ffranska sayc] ett slags fint ylletyg, tunicam
bla-uiani de sayan SD 2: 684 (1292-1312). vnam tvuicam de
sæin ib 3: 288 (1316). ii bancalia de saian noua ib 4:
710 (1340?). ii baner lioricoruin de sæiau ib 711. ib 5:
637 (1347).
sak (saak. sach. sack Va u. zak: -er SO
30. zaak ib 98. zach: -er ib 154, 159. zack ib 102,
109, 154, 193. zaaek ib 116. szaack ib 154. sagh
BSH 4: 101 (1483). pl. -ar. -ir), fi. [lsl. sök] L. eg.
strid, tvist. 1) tvistemål, rättssak, rättegång, mål.
biitra äro ganiwl giiil en gamwl saak GO 198. sighon
os bor en räth aff om thenna saak Lg 3 : 669. scal
änkte dömäs vm ]ie sakir at [iy sinne SD 5 : 480 (1345,
nyare afskr.). wara raþgiuara, som vt skulu fölghiä
all ]ie þing maal ok sakir. som j warom stafghii
scriuap ok stadd äru ib 605 (1346). ib 606. MD (S) 228,
229. i thee saker ther i radzstucn plege forhaudlas
SO 193. affthalit zack ib 109. ib 98. — mål,
angelägenhet. jach liaffwer än nw owor c (100) böndher . . . som
jach skall skilia sakafall ath, om giptemall och andhra
saker BSII 5: 219 (1507). 2) käromäl, anklagelse,
beskyllning, sakuni eller kärom att swara GS 31 (l380).
Bil 212. gaf pauanom sak at han var simoniachus ib 779.
gifwa somlike mik falsa sak Bir 1: 12. huath sak tho
lnifua mik at gifua Fr 645. hwadh sak ga|f tu honom
(hvad kunde du tillvita honom) Di 241. feeto swino är rat
saak giwin GO 114. pän som saken gifs SD 5: 4S0 (1345,
nyare afskr.). ib 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377
(1344, nyare afskr.). gaff honum thz til saka (tillvitade
honom det) lv 89. the ordh . . . ther ij hafuiin hänne
gifiiitb til saka (med hvilka 1 hafven anklagat henne)
ib 3312. hwadh gaff gud mik til sak (at sok) Di 219.
hwat sak hawir thu mot hanne Bir 1: 218. thin kära
är mill sak ok rögilse ib. thzte iir then fyrsta sak iak
hauer till ider Di 56. mädher sina vränga saka lv
4118. ib 4804, 518S. pröua vp a nokon thässa sak SD
1: 669 (1285, gammal afskr.). redha sik aff then saak
ther man talade a thera baak RK 1: 2062 (de båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
