Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sarghan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sarghan
318
sätter
like Bil 317. sarghadho sina händir mz tannom Lg
347. at vi maghom sargha han ok syndirslita
(dirum-pendo lactremus) Bir 2: 103. thu vildo siitlwir for
thorn sargas ib 3: 78. ib 387. 2) såra, skada,
förderfva, förarga, ther os sarghir oc forgifwir varom
siälom (inficiunt ct vulnerant ammas nostras) Bo 256.
diäfwllin liulkin som först smittar ok sarghar (vidal)
wilian ok godh astundilse Bir 1: 37. hans bcsko ordli
ther han sarghar (ruinerat) mz andra ib. menlöse män
sarghas (scandalisantur) aff lians ordhoni ib 38. ib 154,
157. — Jfr genom-, o-sargliadher.
sarghan, f. sär, skada, smärta, ey kännandcs
nakot onth ällar sarghan (Itesionem) Lg 441.
sarg-hare, m. den som sårar, diäfwlsins sargharo
(vulnerator) Bil 216. — den som sargar, thcra sundir
stiinkiarc ok sarghare (lacerator) Bir 1: 123.
sarleker (sarleek. saarleker), m. [Isl. [-sàr-leikr]-] {+sàr-
leikr]+} sårnad. komber sarleek i hoffwd LB 7: 70.
haffwa mwnskol oc saarlek i mwnnon ib 135.
sarlika (sarlika Pa (Tung) 30. saarlika KL
248. sarleka Bu 15, 145. sarleca ib 4i4. sarligft
Va 17. sarlik FI 9i4. saarligh UK 3: nos), adv.
[Isl, sårliga] 1) smärtsamt, bittert, häftigt, ifrigt,
svårt, värkte sarleka Bu 15. sarleca bita ib 414. lät
thum sarlika pina Bil 125. ib 897. sarlika stiugha
Bir 1: 262. sngha sårlikare KS ’42 (108, 45). grät
sarleka Bu 145. KL 248. Bo 206. Bir 2: 93, Pa (Tung)
30. sörgdhe sarlica KL 299. thz magho vi alla
sarlika kära Iv 3269. ib 774. FI 386. 2) högeligen,
mycket, iak glömde mik swa sarlik FI 911. the mogha
sarlika jäwa om sik RK 1: 3776. thry thing äru liulkin
nu thynga mik sarlicast j hiärtano Bir 3: 137.
sar-ligä at sia Va 17. — i sht förstärkande vid adj. och
adv. (då del är fråga om ngt svårt el. sorgligt),
sarlika wrodher MB 1: 167. brände marghin sarlika illa
Al 5633. thenne saarligh och draapeligh stoor skadlia
RK 3: 1168. (sarlika för snarlika Su 2S3.)
sarliker (sarligh), adj. [Isl. sàrligr] smärtsam,
svår. mz sarligh slagh MH 23.
saroglierj (best. form ack. n. sargha Bir 3:
236), adj. sårande, smärtande, svår l for thz sargha
swärdhit (gladio dolorum) som hon tholdo j sins
älsk-olica sons pino Bir 3 : 236.
sariike (saar-), m. [Isl. sàrauki] L. 1) sår,
sårnad, sårnader, tliolde . . , liakan sanröka MB 1:
504. KS 83 (205, 91). MP 1: 203. thz helir alzskons
saar-öka LB 3: 64. faar thz barn . . . fulan saröka ib 116. ib
130, 138. klädliin . . . som skorpnadh värö vidhir
sar-ökan Bo 199. 2) smärta, gathe . . . t hult tholikin
saröka Bil 239. niödher thu min likarna mz alskins
saröka ib 426. mz ... osighclikom värk oc saröka Bo
193. VKR xiv. Lg 930. Su 422. at rädhas saranna
wärkia för iin saröken komber ib 430. minna wndha
saaröka walker (dolor vulnerum meorum) ib 39. —
Jfr sara-, sars-üke.
sat (pl. ack. saatthe RK 3 : 332l)?/. [/s/. sått]
fred, enighet, pl. the skiildes aatli mz godha saatthe
RK 3: 3321 (godha skulle dock kunna fattas ss
sidoform till godho, se go[ier 16, och saatthe ss nom.
pl. m. af sätter, adj.). Jfr sät.
sat, f. L. Jfr forsat,
sata, /. L. Jfr forsata.
sata, v. — sata sik, förena sig, komma
öjver-ens. ther lnoiia the sik oppa sata Al 10380.
sata! ff [äj. di al. såta. Isl. såta] L. höstack, såte.
OGL B 9: 5, 22. (Hithörande ställen kunna dock
äfven föras till Sata, n.)
sata? (pl. saton Fil 3: 20 (1442; på två st.).
saatan Ans g 247 (på två st.), saathan ib), n.
[Jfr ht. såta,/. Jfr äfven Sv. dial. såta, n., satu, n. och
satan, såton, «.] sate, hösåte. ena ängli . . . som vi
saton höö wäxft vppa Fil 3 : 20 (1442). ena ängli . . .
ther ini saton höö vexa vppa ib. räfsadho höö, oc baro
samman i saatan (acervos fecerunt) Atisg 247. kom
. . . eldir i al the saatan, som the liafdho räfsadh oc
samnianburith allan then daghin ib. al tho saathan
som the liafdho räfsath oc sammanboridh um andra
dagha tilforin ib.
satan, /. Jfr forsatan.
sate? m.t L. höstack, såte. ÖGL B 18, 19: pr.
(Hithörande ställen kunna dock äfven föras till sata, n.)
sater, se siiter.
satlika (saatlika. satteliea SJ 67 (1437).
saat-elika MB i: 491. saattelika SJ 27 (1425)), #dv.
vänligt, förtroligt, o huru satlika (socialiter) oc
heme-lica lian talar mz thöm Bo 183. — i endrägt, i sämja,
fridsamt, bidhcr thorn fara saatlika MB 1: 252.
dygdhe-lika oc saatlika liwa ib 458. saatlika boa ib. the
(änglarne) fa se sik hwar annan saatelika, thy at i
himerike är aldra bätzst sämia oc mästc fridher ib
491. at tho winlica ok satlika ärffschiptinghe giort
hafua SJ 70 (i43J). ib 27 (1425). at the winligha ok
satteliea aatskild ära vm al stycke ib 67 (1437).
satliker («. satlighit SJ 70 (1437)), adj.
vänlig, endrägtig. the haffua giort wenlighit ok satlighit
byte SJ 70 (1437).
sätter (saatter: -e RK 1: 1845; SJ 63 (1436);
såtte RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 284, 3: (sista
forts.) 4884, 5150. sater. saater lv 5495; saat Bir
2: 67; GO 299, 850, 873; MB 1: 96; -a ib 208; -e ib 110;
Al 574, 8540; lv 6166 (ändradt fr. sattej), adj. [Isl.
sàttr] L. 1) nära förbunden, genom tillgifvenhet
förbunden, förtrolig, säl. (Petrus och Paulus) hioldhos
j händer sate ok sulc Bil los. the (Alexander och
hästen) ära swa saate them kan äugin at skilia Al 574.
siunguni guþi sata sällor Bu 25. var sata vinganga
Bo 213. 2) ense, enig. väl äruni vi sate
(concor-des) vm al mal . . . varin ok ii bajio sate vm os.
lnäjian vi ärum sialue väl sate Bu 50. samaria magho
sato sitia (sedes compresse poterint concordibus esse)
GO 870. äro the mång diwr som aldro magha wardha
saat MB 1: 96. ib 110, 208. Bir 2 : 67. .4/ 8540. lv 5166,
5266, 5292. tho waro alt jämlika satto UK 1: 228.
warom wini ok wäl satto ib 759. ib 1845, 3315, 3140.
ivordho weno oc wäll saatto thär vm SJ 63 (1436). —
ense, Jör likt, försonad, göra thöm badha sata lv 5541.
the som owenligc ware giorde iag till såtto UK 1:
(Yngre red. af LRK) s. 284. the wordo sidhan satte
ib 1: 272. ib 1093, 2813, 3345, 2 : 2634 , 3113, 3: (sista
forts.) 4884, 5150. wlff gör saat swin (nödgar svinen
till enighet) GO 850. för iak är sater vidher iniin
fruglia Iv 3520. ib 5495. at þu varþo satar viji miu
gu[) Bu 155. — försonlig, lätt att försona, saat är
syzkcua wredhe GO 299. ib 873. — Jfr a-, O-satter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
