Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
sen
ey mik MB 1: 298. — re/I. ses, se hvarandra,
sidh-an the saghos MB 1: 225. UK 1: 123. — sea at,
se till. se efter, gik ioh,mnes til dörrinna oc sa
aat Bo 218. scen grant aatli hwartli hiulidh wilndiicr
BK 3: 3364. seon aat wm portaiic oc dörenar . . .
itru wiil atirlykta Bir 5: 86. — sea ater, 1)
se tillbaka, saa atir äptir sik Bo 215. se ather om
sik til ryggia Lf K 204. 2) återse, för en lian
saglie atir guHingranith Bil 730. — sea for, draga
försorg om, försörja, seo honom före SCGK 109.
Jfr forsea. — sea sik fore, 1) förse sig, på
förhand anskaffa åt sig, besörja, gudli skal se sik
foro (providebit sibi) tholikt offer som han wil hawa
MB 1: 200. — abs. saa sik foro i lliässo maltidhinne
Bo 50. 2) se sig för, taga sig till vara. seo tijk
före HK 3: 3028. ib 3373. — Jfr fore sea. — sea
g’OUOlll, genomskåda, waro tekn . . . mörk genom
at so MB 1: 479. — sea ill, se in. han ... in genom
et litith windögha saa Al 563. saa ju i cellan Lg 667.
— Sea ivil", 1) hafva tillsyn ifver, hwar i
maiigli-uin hundärum iillär häräjmm hamiui wal]ler skipat
yuer att seya SD 5: 376 (1344, nyare afskr."). 2)
öfverse, granska, seo töm (o: seriffuilso) öffuer huad
i hade kunnet förhetra töm 11S11 18: 35 (1496). —
Jfr ivil" sea. — sea niriher, se ned. hon saa
nidhir mz öghomen Bo 2. om hon (menniskan) soe
nidhor seo hon sina gript Lf K 204. Jfr liidher
sea. —• sea til, 1) se till, hafva tillsyn, saa
til oc halp til at redlia Bo 170. 2) se till, gifva
akt. nar jak saa til atuaktelica Bir 3: 365. the seia
(för 80in; motsv. st. MB 2: 383 see_) siäluo til i hwat
vad Ii a the sätia (ipsi videant) sina siäla KL 388. seom
til vm the sik böghia ib 380. MB 2: 376. thu skalt
seo til oc taka granlica vara. at tliu ey huxa
brudli-gommans ok siälinna sambiand vara licamlikit Bo 113.
— se till, vaka öfver, besörja, seo granlicha til at
clostirsins gooz blifua besatt VKIl 32. soe til at
land-bone bygge bätre ib. 3) se till, utforska, willo ban
so til hwa äpter han skulle biscoper wardha Lg 3:
199. — Jfr til sea. — sea lllll, se sig om, se
till, öfvertänka. for han seer om at sakna tom tha
ärw hans kattor flagna MD (S) 221. te fatöko såcn
giärnt lim, huru the maten rika manna goz af töm
få KS 76 (189, 84). Jfr Hin sea. — sea sik uin,
se sig om. the sagho sik om allä wognii Va 14. Lg
439, 667. — sea sik umkring, = sea sik inn.
Lg 553, 667. MD (S) 221. — sea HJ), se upp. thu
. . . seer opp mz tliin öghon Lf K 141. ib 204. Jfr
Up Sea. — sea np a, se på, åse. iak stodli ok saa
oppa atli lythin i hallarsö war i laglösaköpungo ok
loth gräffwa simio hustrv modher inscgle SD MS 1:
358 (1404). jak stodli och saagh oppa thz thetta mondo
saa tiil gaa It K 3 : 2298. — Sea VÍdlier, laga sig
till vara, vara försigtig, toko om sidhe widli at see
RK i: 3210. Jfr vidhei’ sea. — Jfr a-, an-,
be-sea, äfvensom osediier.
sea, /. Jfr for-, til-, vidlier-sea.
seare, m. Jfr forseare.
sedel (cedel. pl. sedelar BtiiK 122(1436)), ’».?
[Mnt. sedel, sedelo, cedolo. Franska cedulc. Mlat.
schediila, scedula] sedel, papperslapp hvarpå något är
skrifvet, vdj theu andre cedelen HSH 20: 216 (1507).
— sedel eJ. papperslapp som nyttjas vid lottdragning.
thot man skrifwor hwars rijkes liampn vpa een sed 11 la
och alla sedelar lijka stora BtllK 122 (1436).
seg 11 er (n. seekt LB 5: 293), adj. [Id. seigr]
seg. i thy lande |iittis swa segh iordli, at hona löser
enkto watn, oc the iordli hafdho the for liini MB 1:
175. i thy segho latidcno, ther all iordhin war thz
seghasta liim (vallem . . . in rjua eranl putei
bitunii-iris) ib 180. tha ludliir blodit samman ok är seokt aff
hytaiiom LB 5: 293. iir ban (blodet) . . . seglisr ib.
Jfr ofsegher.
seglliare (sighiare), m. [Mnt. seiger. seger] ur,
urverk, j ens fiighersta seghiara iillar wäkkiara
(ho-rolOgii) liknilse Su 3. första bookin aff gudhelika
wis-doms sighiare ällir wäkkiaro ib 221. — seghiara
mästare (seghermestare), m. urmakare. Urk.
fr. 1420 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe).
Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 586.
seglil, se siighl.
seghla, se sighla.
seghlatz, se siglilatz.
sekret (secret L.; BSII 4: 102 (i4«3)) och
se-krete (secrete. pl. secreter BSH 4: 101 (1483);
l/S/l 19: 21 (1501); FM 300 (1506)), n. [Mnt. sccrët.
Mlat. secretuin] L. sekret, sigill, lata wii . . . pa
allés wores wegna häugia wore secrcto oc jnsiglo för
thetta breff SO 161 (i en af rådet 1473 utfärdad
stadga). hcngiä vor secreter och judziglä nitdhen for
thette breff HSll 19: 21 (l.iOl). Fil 5: 45 (1467). FM
300 (1506). HSll 4: 101 (1483), 102 (1483). vndlior lians
nådes maiestats secrot ib.
sele, se sili.
seliker (siliker), adj. L.
selladisker? adj.t soi ladiska hwd MD (S) 221.
seltis Öl, se bältis öl under bält!,
sembla (sämbla), /. [Mnt. semelo. Lat. simi]a]
senila, ban skulde hwar dagh hafwa xxx mattor myöl
til sämblor oc Jxx til brödh ST 421. — siimhlo
brödh, n. semlobröd. j sämblo brödh, som bakath
war aff reent miöl oc watn MB 1: 474. ib 479. likar
lians bükir widh semblo brödh Bil 6*0.
sen (seen. komp. senare, superi, senaster.
sänaster: -äst Bir 2: 222. senester), adj. [lsl.
soinii| L. 1) senfärdig, långsam, trög. awitadho
diäw-lin ... Ii wi han war swa scen Bil 592. MB 1: 194. war
thz (djuret) ... swa lat ok ä swa seeut Al 5477. Bir 2:
222. ban är thungir oc scen at löpa j godhoiu gerningom
ib 223. scen at tro ib 1: 210. ib 2 : 301, 3: 140. wardh
marskon til swar ey seon RK 2: 4322. til tokt äru wi
alle seene Iv 101. Bir 4: 126. — långsamt
framskridande, föga uträttande, jia hon sa at |länna bön var
ensamen miok son (orando nihil praficere se rideret).
Jia fäste hon hana niä[> ivirmato fas to Bu 55. — sen,
långsam, som drager ut på tiden el. tager mycken tid.
seent är ther aff at sigliia Lg 89. tro är nw scen
(besvärlig, svår) at finna j geen MD 393. 2) (i tiden)
sent inträffande. — komp. senare, mz thenno thinno
senare (posteriore) mildhoot owirgik thu the första Mit
2: 211. — superi, senast, sist. hafwa opburit första
pänii-ingeti medh then sonasta SD KS 1: 15 (1401, nyare
afskr.). j sinom senasta aff wciidiinia vtligaug ST 168.
senasta steuiii läggia ib 418. tha mik senasta sinne miiu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
