- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
321

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOll

321

öglioii sainan läggias Lg 3: 26. — at senasto (at
sen-esthä. at senast, ath senest), senast, wara j stocliolm
vpa forscrilTnil dagh at scnestlia tlia klokkan slaar
ottlia fore midbagboii FM 57 (1457). win pinxdage tiidli
eller at senast sancti johannis tiidli BSIl 4: 248 (1500).
—■ (?) scholo broder j compauljt saman koma
niydli-fasta sundacb och taclgha tliree konunga dacli
eff-ther lnyddngen, at the ath senest äre i
oldermantzs-ens lilius ock haffua tha tlieris samtall SO 201. — u.
adv. sent (seent. lony. senare, senane L.
senare L. sennare L.\ SKO 112. sänare L.
senaren L. sännaren SEG 112. senar L. senna L.
sena L. sänna L. superi, senast, sinnist SU AS
1: 561 (1406)), sent, vid långt framskriden tid på
dygnet, sent vm nättir tiiua Bo 214. sent i afftens
l)i 73. — sent, icke snart, först ef Ur lång tid. Jiin
pina iir sent talil lin 75. liiiin sorgb mon mik seeut
forganga Iv 2670. tbz skal seent bäther staa BK
1: 1323. seent tha fudliis hans like ib 3435. ib 33D7.
— för sent. seent war tha at wända MB 1: 317. tha
iir seuth til nokra bootli MD 19. SEG 112. — komp.
1) senare, långsammare, ganr nakat litit senare
(tar-ditts) oc maklicare Bo 22. 2) senare (i tiden), vid
längre framskriden tid. faar liwart thing mere eller
minne fulkompnilse, oc skiwtare eller senare MB 1:
126. duor en raskare ok annor senare Bir 1: 216. at
pinan skuli thy senare byrins ib 74. hafdhe thu senare
komith häro Iv 3283. 00 853. SEG 112. — superi,
senast, sist. huilkin ther senast kome fram Iv 2334. SO
78, 143, 153, 158, 195. sidlian iak sinnist meth honom
räkenskap hilt SD AS 1: 561 (1406). iwdha tagha
senast oc nödhogliast widli korsins tro MB 1: 259.

SOll (seen) 1 adv. 1) sent, långsamt, trögt?
liip til husit ey seen UK 2 : 2086. the swaradlie honom
ey soen ib 5326 (båda dessa ställen inöjl. att föra till
sen, adj. 1; båda hafva seen i rimslut). 2) sent,
icke snart, först efter lång tid. seen (för seent?
bortfallandet af t kan rara föranledt deraf att följande
ord börjar med t; jfr det ofvan under seilt, adv.
anf. sent tåld Bu 78) tald äru al hans järtokne Bil
796 (kan äfven föras till ett sentalder, ;>. adj.).
senil, v. L.

seuaþa arf (senaþe-), ». L.
senarnier (sennarmer), adr. L. senare. Bir 3:
323. — senast, mill älskelikin bonde matis andrisson,
som iak nw sennarmer atte SD AS 1: 477 (1405).
senborill, p. adj. senfödd. MB 1: 223.
seilfaugill, p. adj. eg. sent fången el.
förvärfvad; svår att få, sällsynt, godher win iir senfingen
KS 37 (97, 40).

seilfiirdhogher (-Ugher), adj. senfärdig,
långsam. hvarföre äru fotherno aat hans waghnom swa
senràrdughe MB 2: S3.

senka (seenka. sänka: -ar MP 1: i85. sänka
Bir 2: 65. -ar, -adhe), v. [Isl. seinka] 1)
uppehålla, hindra, hafdhom vi . . . änkte thz os scnkadho at
löpa äpte thik Bo 37. the girnas ... at säukä oc
atir-dragha jdliir aff gudz thiänist Bir 2: 65. 2)
for-dröja, uppskjuta, skal thz vardha som thw bcdhis oc
skal ey senkas (prolongabitur) Bir 2: 57. månge senka
sin scriptamal ok bätriug alt oflonghe MP 1: 5. at
jak swa seukade minna siäls holso Su 240. som idher
Ordbok II.

(ånger och skriftermål) seenkar til then ytarsta
puncten ällir dragher ib. fore morghon hiir a thäukiu
ok mz allo thz länger (för ey länger,) seukin Al 2148.
hf K 62. 3) dröja, huru skal" han iikke senka vm
han dwäls (quo mado non tardaUl si moram fecerit)
bo 93. lian skal äkke senka at koma ib. ib 102. KL
150, 324. MP 1: 185, 336. bir 1: 153. Ber 12, 153, 187.
Su 86, 2.18. — senka sik, försinka sig, dröja, hwi
sonkar thu thik Su 42. — ref. senkas, dröja, hwi
senkens i Su 132.

senkalladlier, p. adj. sent kallad, sen el. trög att
}>" kallelse infinna sig. är seukalledh till nogen hiolp
BSIl 5: 401 (1510).

senkaii (seenkan Lf K 251), /. [Isl. seinkan]
dröjsmål, uppskof, vtan alla dwalu oc senkan Gr 2S4.
Lf K 251. PM 68.

sep, f.f [Lat. ca;pa] cepa, rödlök, sop er godli ffor
heso LB 2: 65.

sext (säxt £.),/. [Lat. sexta, sc. hora. Mnt. sexte]
L. den sjette af de kunoniska timmarne, kl. 12 middagen.
ST 167. vm sext oc noons tima Bo 205. — Sext tidll,
/■ = sext tinie. ST 176. — sext tinie (säxt- KL
205; Ber 140. siäxt- MP 2: 20), m. tiden omkr. kl. 12
midd. til säxt tima KL 205. mällan sext tima ok uoons
ib 346. MP 2: 20. frän midhio nat oc alt til sext tima
Bo 182. Ber 140.

sid? (pl. sydhär SI) 4: 64 (1328)), ff [Sr. dial.
sidd] sankt liggande ställe? pertineneijs . . .
wlga-litcr dictis sydhær exceptis SD 4 : 64 (1328).

stddefär (cedefär fi (Cod. C) 1108. cedefer LB
3: 51. sädefär ib 7: 75. sädhäfer ib 99. sädefere
ib 211. sädefära ib 58. syddefära ib 6: 284.
sädh-afrö ib 8: 48. sädafrö ib), n.? [Mnt. seduer,
sede-wer. Mlat. zodoaria] roten af zedoaria (curcuma
ze-doaria Bose.)? koboba ok sidde fär fi (Cod. B, f)
1108. coduarium syddefära LB 6: 284. cedoara är cedefer
ib 3: 51. ib 7: 58, 75, 99, 214, 8: 48.

si (111? f? n.? sed? ey forläto the sidhin (för
sidli-ir?J, eller the skirslir syndinne MB 1: 441. Jfr
pläghsidli samt siþer.

Sl[l, f. [Isl. sid] L. i förbindelse med prep. um.
inn sidli (om sidh), omsider, wlfard kempe drap mik
om sidh RK 1: (LRK) s. 217. — um si |iir (i.
vm-sidhir VKR xil. om sidhir Gr (Cod. D) 377. om
sidher MB 1: 126; Iv 3562; Lg 90. omsidher .4/ 2906.
Vill siþe Bu 3, 4, 183. vm sidho Bil 108. vmsidhe VKR
XI. oin sidhe Gr 285. omsidhe Lg 218. vm siþa Bu
490), d. s. ba]i gu|) giua sik hugbnath vm siþo bu 3.
vig]) nunna vin si[ie ib 183. vmsidhe thystnadhc bon
VKR XI. kom hon fram vmsidhir til lians ib xn. Bu
4, 490. bil 108. MB 1: 126. Iv 3562. Al 2906. Lg 90, 218.
— då omsider. 0111 sidho han til simia skilla kom bödli
han leeta om al landzskap Gr 285.

siþa (sydha),/. [Isl. síþa] L. 1) sida (af en
menniskas et. ett djurs kropp), þin bla siþa Bu 73. Bil
628. for wärk i högbra sidhona LB 2: 9. vndi hans
siþ-oni Bu 493. KL 20. Bo 207, 234, 237. dyäflanc sta vid
lians sidhor MP 2: 61. ffor miskund kundo han oy at
lidba at konungen lagli for honom aa sidha
(suppli-cem jacere) MD (S) 269. hans (hästens) anuur sidha
var hwiit som snio ok annur sidlian rödh som blodb
FI 524, 525. mängt örss var ther a sidho röört RK

41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free