Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - siobref ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siobref
337
sise
siobref (siö breffj, n. [Mnt. sëbrèf] sjöpass. alle
thenne wtskickade med oppenbare kwngeiis siö broff
JISFl 24: 104 (1517).
siodamber, m. vattendam. ther grofs en sio
dam-ber til mönstirsins thiänist at tbwa gudz offir. som
kallas i lästinne probatica piscina Bil 89.
Siofiir, adj. i stånd att färdas på sjön, sjödvgliy.
siofört (Bure anför ordet med förklaringen: siöstarlc
slip) SR i VAB 25: 286.
siolllirviu (-hworfuin), p. adj. af sjö
omgifven. koin til etli sioliworfuit landskapp (insulan) Bil
590.
siokalver (syö-), m. [Jfr X. sjokalv. Jfr äfven
ä. D. och 1). dial. kalv] manet, genom beröring med
manet uppkommen sveda? sjösjuka? for syö kalffwen,
maal fenekals frö och pipar i wiin oc drick LB 7: 152.
siokoua (siö-), f. [Fnor. sjékona, sækona]
hafs-fnt. Vi 240.
sioiullll, n. vid sjö liggande land, kustland, kom
haffstrandin oc alt siolandith i zabulons skipte MB
1: 284.
sioieilil, /. [A", sjoleid] sjöväg, drotzoten for
sio-ledh RK 2: 3465.
sioledhis, adv. [Ar. sjoleides] sjöledes, ban sitndo
the . . . thing . . . sioledhis hem Bil 753.
sio li]>, f. L.
sioilüdll, f. sjönöd. skipmSn j sio nödli Bil 575.
sior (sio Bu 490. ack. sio Bil 244. syö MB 1:
(Cod. A 3) 541. ■ med art. sion Bu 137. Syon Di 44.
swyön (för syönj ib 220. siön ib 240. siöen BSII
5 : 97 (1506). dat. SÍO Bu 505; FI 55. Siö MB 2: 316.
med art. sionom Bu 490, 491. sionum Bil 254.
siönom Bir 3: 196. gen. sioar SD 1: 228 (1222-30;
i ortnamn). SÍÖS MB 2: 219; Su 118. pl. -ar. dat.
syom, se ilisior. siöom KrLL B 34: 3. ss första
sammansättningsled i ortnamn förekommer ordet under
formerna SÖ-. Sä-, se-), m. [Isl. sjör, sjår, sær] L.
1) sjö, insjö, vif) staþen la eu stor sio. som eet stort
haf (staynum instar maris). ok i sionom bö|le 011 draki
Bu 490. ib 491. MB 2: 316. forbannadhe badhe Kär oc
bäkkia, kär oc sioa ib 1: 294. at han maghe faa manga
fiska j siönom (de stagno) Bir 3: 196. — i ortnamn.
bergsioar ös SD 1: 228 (1222-30). øsioar ös ib. øsioarbec
ib. do landasio ib 708 (1258-82). in seby ib 707. in
sätu-num ib 2 : 82 (1289). de . . . søhundari ib 118 (1291). do
. . . sæhundæro ib 610 (1310?). 2) haf. watnet som
samman kom kaliadho ban (Gud) syö oc haff (maria)
MB 1: (Cod. A 3) 541. välte up sion (mare) af grunnom
Bu 137. i saltom sio (in mari) ib 505. lagdhe han innan
thiitasta car. ok kastadhe wt j sio (in ßscella
posi-tum mare exponunt) Bil 244. fyra dagha the värö ij
sio FI 55. the som sitie liest wid siöen BSII 5: 97
(1506). Di 44, 240. 3) vatten, rinnande el. födande
vatten, grep ban handum w sionum (fluctibus) Bil
254. rondhc vidlieke vti swyön (för syön; sióenn;
det är en älf som här åsyftas) Di 220. — til siös,
till sjös, sjöledes, till vatten, han drogh in j egyptum
. . . badhe til landz . . . swa oc til siös MB 2: 219.
til siös färdhas Su 118. huru stor swmmo thot verdt
är stocholm stadt sudorküping oc andra vore siösteder
til siös mist hatfwe BSII 20: 255 (1508). — Jfr
al-luanniugs-, eld-, elds-, iiske-, in-sior. — sioa
Ordbok 11.
strand,/, [Isl. sjöfarströnd] sjöstrand. godhe borgha
stadhi skulu wara . . . å utnäsiom widh haf älla
sioastrand KS 85 (208, 93). Jfr siostrand. — SÍOS
vadlie, m. sjönöd, skyndedhe til hiälp eno skipi j
sios wailha Bil 253. Jfr siovadlie.
siorövare (siö-. syö-, syöö-), m. [Mnt. [-siro-ver]-] {+siro-
ver]+} L. sjöröfvare, en sioröffware mu|lde ban wara RK
2: 1930. han . . . manga syöröffuaro när siik stadde
ib 3 : 320. ib 2797. ST 37, 45. Ans g 199. syöö röffwara,
strök röffuara oc andra omillc riddara, fogottha oc
andra raansmän Su 125. oppenbara siöröffwara FM 235
(1505).
siosidlia (siosiidha. siö sidhe. siö sido:
-siden 11*11 24: íoo (1517). syö syda), f. [Fnor.
sjösida] hafskust, kust. i enom stadh vidh siosiidhona
Ansg 221. haffue skijnnet, röffuit och brent ther vid
siö sidhen BSII 5: 97 (1506). gek bodh kaffle . . . vt.li
mot alle syö sydonno, som är mellan öregrwndh och
gäffla FM 433 (1509). I/Sll 24: 100 (1517).
sioskal, f. snäckskal, brutna sio scala Bil 427.
siostadlier (pl. siösteder IISH 20: 255 (isos)),
111. sjöstad, lubech och sex andre ypperste siöstäder
IISII 20: 194 (1507). ib 255 (1508).
siostrand, /. L. Jfr sioa strand,
siotlliliver (siö tiwffuer), m. den som utifvar
tjufnad å hafvet, sjöröfvare, the skalka siö tiwffne
och röflfuere FM 221 (1505).
siovadlie, m. våda el. fara till sjös. mente hanne
fara swa wau föra ok tliunge j sio wadha Bil 268. Jfr
sios vad lie.
siovik (siowiik), f. hafsvik, en litin siowiik RK
1: 2936.
sioiiude (siö-), m. L.
sippa, /. Jfr blåsippa.
sipul (cipul LB 6: 284. sipol ib 5: 81, 10: 6),
m. [Mnt. sipolle. Lat. cæpula] rödlök, sepa sipul eller
rödlök, han är godli thorn som haffiia kallan natur
LB 7: 144. ätir man sipul mz bröd ib. stampar man
sipul inz smör ib. sipul tager bort ond Iwkt aff
mwnnon ib. ib 2: 40, 41, 5: 81, 6: 284, 10: 6. — sipuls
OS (-OSS LB 7: 144. -OOS ib 2: 41, 10: 8), «. saft
af rödlök, gnidher mail sina tender . . . mz sipuls oos
LB 10: 8. ib 2: 41, 7: 144.
sirla (syrla Bil 724; GO 896. serla ST 161.
seer-la LB 2: 59), adv. [Fgutn. siþla. Isl. siSla. Jfr Isl.
siiarla] sent. wara frw daglier konibcr sirla i marcio
MB 1: 64. biitra iir gamblom oc sirla forlata wärldina
. . . än ey mz allo ib 271. the faa thess sirla boot RK
1: 2991. thz är onth wara syrla (d. v. s. när fadren
redan är gammal; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 3sc)
föddhir ok arla möddhir GO 896. — sent, sent på
dygnet, drik seerla ok aarla saluiani LB 2: 59. ban
callape arla ok sirla sanctum iacobum sik tel hialp
Bu 168. ib 173. FI 10, 130. Iv 996. Al 9666. ST 161. sirla
at quelde Bu 499. tlietta skedde en aptan sirla RK
1: 4151. Va 23. sania daghin kom hans systorson . . .
sirla til en ödlic by KL 120. MP 1: 126. kom syrla j
myrke till 10111 Bil 724. — Jfr ful sirla.
sisa (siisa), v. erlägga accis (till), the villo mik
ey siisa eller tulla RK 3: (Till. om Chr. II, red. B)
6289.
sise (siise), m. [Mnt. sise] accis, the radde mik
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
