Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skikkeliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skikkeliker
362
sk il i a
hälga ängla oc manna marghfalla skikkan oc skipilse
Su 138. 3) ordning, ordningsföljd, tha thymcn kom
at äptir jomfrwna tall oc skickan hestcr . . . bordho
jngna til konungen MB 2: 183. 4) ordning,
anordning, inrättning, beskaffenhet, at thu eygh diärflika
ranzaka alla diiöm ofwir therra thinga skipan älla
skikkan som eygh liggia til tliin Ber 275. tha thu
werldenna skikkan . . . tilfrostar begripa mz thinom
wilia, äller thino sinne Su 149. pinanna skikkan äller
mattan LfK 116. klokkor . . . hwilkra skikkan wari j
abbatisso oc confessoris walde Bir 5: 19.
skikkeliker (skyckelig), adj. [Mnt. schiekclik]
i ordning, tcd gör hiernan skyckcligan LB 7: 325.
skikkilse (-else), n. pl. och f. 1) ställning,
plats (der ngn är stäld). ath the ... ey stigba
aff then skikkilsen ther the ärw satte j spetzenom
PM 2. ey standhandis j them skikkilsom ther han
war satthcr ib 3. öffwergiffwer nokor sin skikkilse
ib 26. öffworgiffwa sin skikkilse äller stadga ib. 2)
ordning, ordningsföljd, sidhan aptonsanger är siwngin
om fredaghin oc conuentin vtgaar hwar j sin
skikk-else (ordine) VKR 73. til tässin thry spörsmaal
wil-iom wi tik swara huart thera äptor siin skikkilse
Su 341. 3) ordning, god ordjiing, harmoni, komber
til hälffwittos, hwar enghen är ordho iillar skikkilse
LfK 23. i äwärdeliko glömskonna rike, huar engen
är skikkilse (ordo) wtan äwärdeliken stywg jnneboor
Su 132. 4) ordning, ställning, författning,
förhållande. ath hon (o: lyneköpingis domkirkiä) motlic komme
i then stadge och skickilsä igen som tilbörligith är HSB
19 : 68 (1504). 5) anordning, bestämmelse, förfogande.
göre een skikkilse (ordinacionem) aff thet. godha som
gudh liaffuer oss forlänth Sü 1: 444 (öfvers.), loth oss
seo eth pergamentz breff mz häiigiando jnsiglo oskrapet
ok oplanat helt mz all sin skickilsse j alla motto
ludandcs oordh fran oorde som hor epter fölgher BB
3: 214 (14S3). 6) ordning, lag. moth naturens
skikkilse FB 1: 108 (1492, gammal afskr.). 7)
ordning, stadga, giltighet, til tess mera äwärdolica
fastheth oc skikkilse oc stadfestilse SB 3: 166. 8)
ordning, afdelning, klass, j thenna skola walo triggia
handa skikkilse Su 22.5. 9) skara, han saagli helgra
manna vnderliga skikkilse (choros) LfK 244. — Jfr
forskikkilse.
skikning (skekningh), /. sändning, atj göre
them aarliga en skekningh FB 6 : 376 (1504-14).
skil, m. [Jfr Isl. skil, ».;;/.] L. 1) vrskilning ;
förstånd, herra gafuian swarar tha mz skil Iv 5071.
2) besked, kunskap, klarhet. — mädh rattan skil,
tydligt, bestämdt, iak veet thz väl mz riittan skil Jv
1300. ib 4257. sighin thz mik mz rättan skil ib 1438.
ib 5456. —• noga, grundligt, thänker tim mz rattan
(för rättan,) skil Iv 2487 . 3) skäl, orsak. — mädh
rättan skil, af rättmätig orsak, med rätta, enligt hvad
rätt är. iak vilde gärna minne syster radha hon lote
mik än vara mz nadha äpter min fadhcr mz rättan
skil Iv 3705. hafuer hon mist mz rättan s)til fins (för
sinsj fadhcrs arff ib 4750. — Jfr Skiiil, >»•
Skil, n. pl. [Isl. skil, n. pl] Jfr Skiiilj ». samt
forskiäl (forskil), T&gha skil. — skila inan, m.
L. • forskiiilanian. presentibus discretis viris . . .
fæstumannum dictis et nicolao in frövi, skilamanni
dicto SD 4: 531 (1336). joan dyäkn, skiläman innän
sialiiirädh Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2
uppl., s. 155 (ur k. fr. 1358). bonde eriksson, skilaman
i asbolande ib (urk. fr. 1358,). Jfr skiiila man.
skila, /. L. Jfr lnghskila.
skilaktoglier (skelachtuger. skelaktyger),
adj. oense, wij wordo skelacbtuge Di 120. te äre
skel-aktyga sigh i mellan BSII 5: 388 (1510).
skilder, m. [Mnt. schilt, -des] eg. sköld;
sköld-mynt, ett slags (Franskt) mynt (hvarå rikets
vapensköld var afbildad; jfr Franska ecu, Ital. scudo,
Mlat. scutumj. xvni skildæ aureos SD 4 : 712 (1340?).
skilfal (skil fall), ». L.
skilgardher, m. [Ar. skilgard] gärdsgård som
åtskiljer el. utgör gräns mellan (två byars mark), att
leggia een skillgårdh emillan stoorby och toiffwala by
BtFB 1: 89 (1467, nyare afskr.).
skilia (skillia: -as MD 67, 69; Gers Ars b 5.
skylia: -as Bir 3: 163; -oms 2132. skelia Bu
193; -as ib 519. skelya: -as PM xxvi. skele
RK 2: 7281 (i rims!.), pres. skil. skel: aatskel
LfK 50. ref. skils Bu 520; SR 2; FI 207. skels
Gers Ars c 4. impf skilde, skylde SD AS 2: 226
(1409); Fr 472; -OS RK 1: 2425; -OSS ib 2422.
skyldhe SD AS 2: 243 (1410). skelde: -os Bu 149;
-es ib 526; -is FM 526 (l51l). skille RK 2: 7326.
part. pret. skilder. skyller, se atskilia. n. skilt,
skylt SI) AS 1: 179 (1402), 180 (l402), 2 : 343 (1410).
supin. ref. skildz Bo 192), v. [Isl. skilja] L. 1)
skilja, afskilja, skilde war herra liwsith fra myrkeno
MB 1: 155. skulo the skilia skaalina fra kärnanom,
thz är ofannigli ordh i the liälghe script, oc okläd aff
andeliko vnderstandilse ib 268; jfr 5. — skilja, skilja
från samvaron el, föreningen med. liuat skilde ]>ik
vi[i liälgho martires Bu 520. skal iak ... skära lian
oc skilia lians liiff, oc alla lians kompana til ondzskap,
widh mit folk (succidani , . . ipsum, et omnes qui
consenserunt ei ... de medio populi sui) MB 1: 368.
sandir idlirugho skil siälina vidh diäfullin Bir 2:
218. Bil 557. ban er skilder vid mik RK 1: 357.
— skilja från innehafvandet el. besittningen af. widh
thz palatz är ban nw skild Al 3641. skilin lianum
wid häst oc harnisk Di 64. waalen han vidh slottet
skilde RK 2: 1211. somma them haden tenkt wid
liffuit skilia ib 7320. konung cristoffer wil ban fra
rikit skole ib 7281. — skilja, frigöra, thw äst skild
aff tholko fafängo Bir 3: 327. — skilja, befria, gud
skilde the swenska aff then nöd RK 2: 7321. —
åstadkomma skilsmessa el. splittring i, upplösa, nw är var
sata vmganga skild (disjuncla) Bo 213. 2)
skiljas, aflägsna sig, upphäfva samvaron el.
förbindelsen (med), mik thykker ilt fra häuna skilia FI 209.
tlia han wille fra them skilia RK 2 : 2458. jach ma
mz licha fra jdher skilia ib 5571. engelbort oc pukon
villo fra them skilia ib 2319. iac trengde thorn mot
tliora vilia mz rikit holla oc fra konung erie skilia
ib 6677. ban . . . trodhe jw fullelica wara gudz vilia at
konungen scullc fra riket skilia ib 5353. — skiljas,
blifva fri (från), som gerna wid barkakonung skille RK
2: 7326. — skiljas, upplösas, upphöra, thz skulle tog 011
tid effter gudz welia thera samwara mz döden skilia RK
2: 8392. — På samtl. till 2 hörande ställen står skilia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
