- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
398

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skrymtan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skrymtan

896

skrfippa

wtan skrymta wndan, och tala honom oy hart ordh
Ber 23a. — Jfr bortskryiuta.

skrymtan (skrymptan. skrympthan.
skromtan), f. förställning, skrymteri. än thu
skodh-ar thik innantil vidhir sannindinna lius vtan
skrymtan Bo 40. hodhir giri är . . . skröintans modhir ib 96.
MB 2: 297. Su 284. — svek. falskhet, the som wndy
hans baner sannelika tyäna wthan skryinptan PM 23.

— osanningf hiölt hennas ordh wara skrympthan.
flärdh oc ondha fwndh, oc eghen dikt. Lg 3: 68.

skrymtare (skrymptare), m. skrymtare, vo
idir false laghmen ok pharisei skrymtara MP 2 : 224.
ib 224. gyltir skrymptare ib 1: 205. ib 283, 311. döuidos
the aff iudhanna skrymptaroin (hypocritis Judieorum)
Bir 4: 64. aff gamblom hälagbetzsens skrymptarom
MB 2: 291.

skrymtelika (skrymptelika Su 55, i7i, 229.
Skrymptelica), adv. 1) med förställning.
skrymptelica lata sik vara dödhan Bir 3: 333. —
skrymtaktigt. at han af hugh oc hiärta sannelica oc
ey skrymtulica sik swa foruindir Bo 31. gaa thcsse
for-bannadlie prestane skrymtelika til min swa som
for-radhara Bir 1: 165. Su 55, 171. 2) jià ett sådant
sätt att man y låter märka ngt, med stillatigande.
nakor groff ärande . . . hwilkin the ey ktfnne wäl
skrymptelika owerfara (dishimilando . . . transire)
Su 229. — Jfr skyntelikn.

skrymteliker (skrympteliker.
skrympte-ligh. skrymptelikin. a,-.k. m. skrympteliken
Lf K 180), adj. [.4. Dan. skrömtelig] förstäld, låtsad.
thässa mi]la skrymteliko vmskiptelikhetina (piam
si-mulationtm) . . . gör han nu idlikelica Bo 92.
skrymtelik (simulata) ödhmiukt Bir 3: 453. thee enghom
skrympteliken älskog Ii a Lf K 180. — låtsad, föregif
ven, skenbar, skrymptelikin (simulata) klokskapir Bir
8: 401. — låtsad, skrymtaktig, j skrymptelike hälagliet
eom synis vtantil (in apparentia simulata sanctitatis)
Bir 2 : 230. ib 58. teddo the ... j sidhoin oc
liffwerne ennahanda skrympteligha gudhelighet Su 229.

— skrymtaktig, skrymtande. mz nokrom skrymtelieom
gärningom MP 1: 93. wndherstandandliis hans skalkri
oc skrymptelika falskhet Su 70. false oc skrymptelike
reuHffuis människior ib 126. ypocrite ok skrymtelike
(hypocritæ et simulati) Bo 158. — hycklande, falsk.
alt ... som fram gaar aff skrympteliko oc falssko
hiärta Lf K 181.

skrymtelikliet (akrymptelikhet.
akrömpte-likhet Bir 1: 147. skrumptelikhet ib 3: 8),/.
förställning, hyckleri, falskhet. Bir 1: 147. fly . . . alla
skrymptelikhet IfK 181. ängin skrymtelikliet matte
vara i honrm Bo 31. vtan flärdh oc skrymtelikhet
sörgdho han oc grät thera äuärdholica siäla vadha ib
166. ib 90. — sk ymteri. attonda synden är
skrymtelikliet nar nakor vil synas gudhelikin ok hclgir af
sinom gerningom ok thee them vpinbarlica MP 1:
983. Bir 1: 67, 8: 8. Ber 226. gyltra skalka
skrympte-likhot ib 3, ib 31.

skrymt,irska (skrymptherska), /.
skrym/er-»ka. bon är ekko san nwnna ällar renliffwis persona,
wtan häldlier 011 skrymptherska Lf K 165.

skrynkiotter (skrynkotter), adj. [Jfr N.
ikrukkut. Jfr äfven skruukin] skrynklig, wart the

swarta oc 6krynkiotta hwdhen hwiit oc sl&it Lg 8:
378. saa . . •• 011a wtgambla book litla oc Bkrynkotta
Su 262.

skriidilnre (aohreddare. skreddere. skräd-

are /„.; SD KS l: 679 (l407); SJ 68 (1437).
scräd-are ib 5 (1425). akredare. screddar), m. [Mnt.

sclirödor, schrader] L. skräddare, schreddara ok
off-uerschera companij SO 95. baden embeten schräddara
ok offuerschärara ib. Iiuat som mester skördli schal
wara mz sch[r]äddarom ib 96. om nagar screddar aff
land komber ib. ib 100, 101 o. s. v. GS 51 (1450). —
ss tillnamn, koniko skræddær» SD 4: 129 (1329).
bidh-iom wi . . . käril skredara ib NS 1: 266 (1403). Claus
skiädare ib 679 (1407). niclissa skräddnra arwnm BSH
2: 75 (1399). olaff skredaro FM 42 (1425). godzskalk
scrädare SJ 5 (1425). ib 68 (1437). liisse skräddliare
DD 3: äoi (1452). — Jfr lands skräddare. —
skräddnra stiimna (skreddere stempna), /.
sammankomst inom skräddarnes skrå. vore tliesse gode
men aff raadith . . . vtoffuer skreddere stenipnan SO
118. — skräddnra ämbete (sohräddara-), ».
skräddareskrå. SO 104.

skrädha (port. pret.f. skredh HSH 19:165 (i4o«).
n. skrat, skräth), v. [Mnt. schröden, sch riden]
v. eg. skära. 1) skära el. bortskära kanten el.
skorpan af. bätbir quämmir skrapa osten än skrädha
OO 513. 2) afskilja sådorna från (mjöl), skräda,
x speen skräth myöll ItK 3: 4177. LB 7: 190. en lest
skredh aff thet samme miöll IJSH 19: 165 (1506). 3)
(i tal) afskilja det som är stötande el. olämpligt,
skräda (ord), halftli skrät, ordh biiwir hwarte stiärth
älla ända GO 113 (sannolikt har dock ordspråkets
lydelse urspr, varit: hnlff skratta tala hawir hwarte
howudh älla bala; se Kock, Medeltidsordspråk 2: 70/.;.

skrälla (impf. 3 pl. skrwlle il K 3: (sista fort*.)
4455), r. [M skrella] skrälla, braka, swordhen skrwlle
RK 3: (sista forts.) 4455.

Skrälla, ti. skräna, skrå/a. the skria ok skrälla op
ij gall Al 6523. the fly oc skräna alle we hwath skadha
gör os tliänne mö MD 192.

skräppa (-ir, -te), v. [iV. skreppa] skräppa,
skryta, the danske skrepte mz stoor maeth RK 1:
(Yngsta redaktionens tillägg i Nya Kr.) s. 204. ingen
man tror, hurw han skrepper BSH 6: 116 (1506).

Skräppa, /. [Isl. skreppa] L. skräppa, ränsel.
slstarcia, skräppa GU 2. hauande . . . gainalt brödh j
sinom skräppom (peris) Bir 3: 91. MB 2: 24, 25. the
forgato bade piik oc skräppa RK 2: 3924. ib 4953. Jfr

vägliskräppa.

skräppa,/. [Fdan. skræppe] skräppa,
(vissa,företrädesvis större, arter af) rumex Lin. lappeciiim hether
skreppa LB 2: 52. ib 3: 139. tak snppen aff skräppor
PM i.. Jfr iordh-, thordh-skriippa. — skriippo
bladll (skräppa-), n. blad af skräppor. lappecium
uel lappa, skräppa bladh LB 7: 151. ätir man skräppo
bladb i kaal ib 3: 139. — skriippo kal (skräppa
kaal. skreppa kaal LB 2: 52), m. kålsoppa
beredd med blad af skräppor. äther man skräppa kaal
LB 7: 151. ib 2: 52. — skräppo os (skräppa oss.
skräppo OOS LB 3: 139), n. saft af skräppor.
warmt skräppa oss LB 7: 69. ib 3: 139. — skriippo
rot (skreppa rooth), f. rot af skräppa. tak

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free