- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
524

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - studeran ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

studera»

524

stumper

[Isl. studera. Jfr Mkt. studioren. Lat. studere]
forska, utforska, studera, han hafdhe enkte rönt eller
stwderath MB 1: 93. darius . . . ga|f sinom
bwrswen-om et iimpne at studera ib 25. — med prep. studeraþo
huar þera tel fiän skäl: þe mato häzst fästa mz
huar sit hald Bu 50. äpter wisdoinen studerande
(sapientiam studentes) Su 226. sääl är thän i tässe
book idkelika läs oo studdera ib 181. tha han
studerade mäst j hedna manna bokum Bil 628. Bo 143. Ansg
243. VKR 78. Bir 4: 34.

studeran (studheran Su 123. stwdheran Lg

3: 283), f. [Fnor. studeran) studerande, studium.
matte gudh myklo fulkompnelikare giwa henne
(själen) alla konster, än hon gate nakan tima them
fangith mz studeran oc idhnan MB 1: 93. tha aflata
the genstan af the gärning älla bönom. älla
studeran som tho tha vppa halda KL 255. Bir 2: 158,
4 : 26, 62. VKR 72. Lg 3: 283. Su 58, 227. thu som
thenna wara sökta idhkan oc stwderan haffuer
wndh-ergangit (för widhcrgangit? qui hane nostram
phi-losophiam professus es) ib 115. thu som uakot högre är
lärdher i waare studheran aff gudolike snille (tu
in nostra spirituali philosophia aliter institutus) ib 123.

Stllþ (stodh BK 213; LfK 222; -ena ib 178; MB
2: 168. stod: -ena ib 167. stydh Gr si6. pl. (ss
f.) studhir ib 298. stwdlier MB 2: 123. studer
ib 268. stydhe Gr 304. med art. stödhrena Bir
4: 85 (på två st.), stödherna MB 2: 123.
studh-erna ib 268. stwdherna ib 123. studhenar ib
(på två st.), stwdhenar ib. stydhenar Gr 298.
studhana ib), f. och n. (LfK 222, 235; Lg 3:
580) [Isl. stud, stoi] L. 1) stolpe, stod, pelare,
kolonn, föris var herra af klädhomen. oc bindz til
studhenna (ad columuam) Bo 193. ib 181, 190. Bir
1: 5, 29, 2: 132, 3 : 269, 4: 134. Ber 269. Su 5, 383.
LfK 178. Ml) 16. tha han (Gud) ledde them wt
aff ogypto lande wisande them wäghin mz
studli-inne (columuam) oc skyno Bir 4: 108. mwrar han
brwnnen äller källona oc mit j heuno wpresor han
ena stwdh äller stolpa om kringh hwilkon ban
säth-er äller skikkar smaa pipor äller rännor, ther
wat-uet latha wpgynom sigli dragha Lg 823. syntes the
swa som due columpne swasom tw stodh LfK 222.
oeth leedasta brinnande studh rekkendes opp til
hymm-ilon ib 235. nabogodonosor läth göra eetb affgudh
aff gull thz . . . stodh oppa markinne a ene studh
som war sextighi alna högh oc siex alna brcdh ST
13. vphögde han vij stora oc högha studer. oc
off-wir studhorna satte ban harnisk MB 2 : 268. owir
karino saa iak ena högha brännande studh. ok owir
studhinne eet litit howdh älla knap af sky. ok owau
aa eet skinande kors, jak saa ok swa som thre fötir
ther studhir plägha sta vppa Gr 298. owir |iwan then
fotin var sat een studh af skymen. ok owan a
studh-omen värö satte knappa, ok owan a knappomen värö
sat skinande kors ... ok studhana ok knappane oc
korsin värö al liik, än mit i bland them var en studh
höghre än alla andra ... ok owir the fyra
stydhenar ok knappana ok korsin värö fyre kamara saman
fögdho hwar til annan ib. ib 316. han bar . . .
thädh-an stydhe af cedro som sätias skulle i kirkio
dörr-ena ib 304. stödhrena (columne) som äru wnder systr-

anna chor gwlff Bir 4: S5. funno tho barnet
liff-uandes . . . holda sik vedh en stok eller studh som
stodh vnder bygningena ther strömen var stridasth
Lg 3 : 579. holdandes mik til pålen eller studhet ib 580.
gik hon ... til stodeua som var vidh hans
hoffde-gärdh, oc thogb hans rytingh som hängde vidh sama
studhena MB 2: 167. ib 16S. sigli stötnudis j stödherna
oc wäggena som blinth folk pläghar ib 123. the latho
honom staa mällan twå stwdlier äller twå pylara ib.
läth mik tagha vppa stwdherna, vppa hwilka alt
hwsit sik stiidber ib. grep han . . . badha studhenar
widh hwilka han sik studdo ib. hallandis studhenar
ib. naar ban riste starkliga stwdhenar ib. honom wil
iak göra stwdh j mins gudz kirkio ib 338. BK 213.
— koll. thz sama gudz hws som moyses giordhe . . .
thz war rest aff opresto studh, oc all studhin oc
wäggiana klädda innan til mz fyra litadhom klädha
bonadho MB 1: 495. hon (arken) skal wara
fiwghur-slind nidhan op ower blinkan, oc sidhan skal studhen
(Cod. A swdhin 168, sannolikt rätta läsarten) oc
thak-ith inbyggias ib (Cod. B) 544 . 2) stöd, det hvarpå
ngt hvilar, ey gaf korsit hofdheno nakra studh Bir
2: 133. fötirne . . . hafdho änga studh vtan spikana
ib 244. — stöd, stötta, vi lin the niurin fälla tha bär jak
vndir studhina (sustentaculum) Bir 2: 254. 3) bildl.
stöd, hjälp, bistånd, när männene taka ok akta mina
studh ok hiälp (sustentacula et juvamina) Bir 3: 292.
forsma mins sons ok mina andelico studh ok hiälp ib.
är ihesu nampn them til studh som vanskas Ml’ 1: 32.
kärlekin är maktoghasta stud til at vppehalda alt
ärfuodhe ib 2: 128. — Jfr brand-, brudha-, elds-,
hvilo-, liusa-, sten-, trä-stuj) (-stodh). — stuþa
rum, n. L.
stujli, m.f Jfr ättarstupi.
studhpilare (studpelare), m. stödjepelare.
första studpelarena, oppa huilkom alt husit skulde sik
stödia oc oppe haldas Su 54.

studhstaviir (ack. studh stawr ÖGL B 14: pr.
studstaffuer KrLL B 9: 4 i nyare hds.), m. L.
stngha, se stuva.

stuka, f. [ Isl, stuka. Mnt. stuke] vid och
nedhängande, till den presterliga ornaten hörande ärm. giwum
vi til liöghä altaren förnilfnz klosters et ganst par
kläfä striput fluel med gull. swa som är kastiln,
dalmatica. subtile, capa. antipendium. altarabrun med
hwitom pärlom giorpä, twå stukur af gulräntstrik,
oc imþan a med hwitoin pärlom SD 5 : 563 (1346).
oet helt par cläpä röt papawer, swa som iir casula.
dalmatica. subtile, antipendium, een kapa eenä
alt-aräbruu med pärlom, och blat Jiyälit, med stukum
som þer til hörä ib. — «’ latiniserad form. optulit
. . . duas stukas de panno aureo. inferius ornatas
argento deaurato SD 5 : 345 (omkr. 1320, gammal
afskr.). duas stukas de serico auro intextas et duo
suporpellicia ib.

stukka, stukker, se stokka, stokker.

stulpe, se stolpe.

stumbli, m. L.

stumn, m. L. Jfr stomn.

stum 11 syn,/. L.

stumper (stomper. -ar), m. [Jfr lsl. stumpr.
Mnt. stump] stump, ii mädhan stumpen (näml. aj’ det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free