Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sväriare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svär inre
675
syl
optelika hon ther om swoor thz him skulde sik göra
gladha Fr 400. — part. pret. surill, a) med
trohetsed hyllad, tha war han en herra korin ower alla
wiirldina mz edliom sworin Al 9647. b) med ed (af
nämd) förklarad biltog, dömd biltog el. fredlös, han
war vt alf danmark sworen UK 1: 1859. wordo the wt
aff rikit sworne ib 2150. c) edsvuren, som aflagt ed.
fyra sworin vitSnii SD KS 1: 31 (l40l). BtFIl 1: 11
(1484, nyare afskr.), 55 (1500, nyare afskr.). är war
sworen hörcshöfdingo (för ]|Eros-.) BSll 5: 195 (1507).
i [l] såren lagman FM 220 (1505). om han är ei swren
brodhcr a androm gillom SGG K I07. two sworna
gilles-brödher ib 108. lians sworno swene UK 2: 2802.
liaff-wa sworncmän, thiänara och wndersoto BSII 5: 332
(1508). tholff män sornc (genom ed förbundna) i
komp-anaskap Bil 877. d) besvuren, med ed bekräftad.
tolff miin . . . haffdho thet . . . ranzakat iipter swornom
wi th nom V AH 24: 323 (1454). the . . . giordhe tliär en
sworen fridh BtUK 344 (1490, orig.). tho som i
kompani ok sworno brödralagi ärw SO 77. — sviiria sik,
1) med ed sluta sig samman el. förbinda sig. the
sworo sik j brödhra skap ST 457. 1 i 160. the sworo
sik j brödhra lag Ml) (S) 263. – sammanstälda sig.
alle soro sik vpa lians skadha Bil 355. ther waro
. . . sonie the som med honom hä|fde sworit sig ee
swa the sculde allo niwte huat the werffue oc wilde
samen dö oc forderffue UK 2: 30S9. 2) genom ed
ådraga sig el. låta komma sig till last. sviiria sik
men, svärja falskt, begå mened, ban laghdho sin
fingir a hälghoncn oc swor sik men ST 64. UK 1:
2846, 4209. — sviiria sik saman, sammansvärja sig.
sväria sik saman (conjurare) a mot allom römscom
rikes olyþnum ok mäst a mot allom cristnom maniiom
Bu 508. Bo 150. herrana swore sig alla samman UK 3:
(sista forts.) 5295. —■ Jfr saman sviiria. — sväria
sik lllldir, med ed underkasta sig. thz iir sätta
consi-liiim allo biscopa swäria sik wndi ut halda för än the
wighias Bil 734. — Jfr be-, for-, men-, sain-sväria
samt lagh-, o-, ritt-, ut-surin (-sorin).
sviiriare, m. Jfr mensväriare.
sviirilse, /. f Jfr besviirilse.
svärma (-de), v. L. svärma, wm kringli hans
mwn tha lian laa j waggo swiirmdo bii Bil 610.
sviirinber, m. L. Jfr bysvärniber.
sväruing, /. Jfr be-, samaii-sväruing.
svärta (swarta. pres. -ir: -is Bir 1: 2S8. part.
pret. -adher: -adho ib 4: ll), v. [.V. svorta. Mnt.
sworten] svärta, svartfärga. eg. och bildl. wilit aff
swärtadho (denigrata) liirifft Bir 4: 11. skal hon . . .
swartas aff idhra diäflanna orenlikhet Ml’ 1: 6. vm
fridhin swärtis vm othol wardhir ban swa myklo
hwitare niir gudhi huru myklo raskare ok idkolikaro
ban thwas mz idhrughn ok scriptainal Bir 1: 288,
svärva? v. rösthen bortgår och swärua (för
hwär-ii.i ? se hviirva 2; mg. anmärker att "swärua tyckes i
hds. vara ändradt till swilrtna"J tiindher MH 121.
sväva, ». L.
svävia, /. L.
syjier, se sujier.
sy|ire (södhre. suþre. sundre), adj. [hl.
syctri. Fnor. sundri] L. södre. viþer suþro dyrnä SI)
5 : 566 (1346). mit a södhro wägginne Bir 4: 84. widh
then södhra bredha wäghiu ib 86. ffran tässa litla
husens södhra gaffwel ib 87. vppa södhra sidhona MB
2: 31. aff swdra dcelin ib 34. näst sydra ändin SJ)
AS 1: 615 (1407, nyare afskr.). näst swndbrä
iindb-anom ib 624 (l4o7). jak giefuer them swndra gardben
ib 2: 74 (1408). fore then sundra gardhcn ib 75 (1408).
syfla (syfuia. -adhe), v. [hl. syfja] göra
sömnig. — opersonl. med dat. blifva sömnig, slumra till.
hanum syfuiadbe (dormitans) for sorgli Bil 256.
syke, se siuke.
sykliiiger (söklinger: -a Bir 4: 10. pl. -ar),
wi. [tlimin. af Sokker] strumpa, om soniarin skulu
the (klostersystrarna) liafua |agha skoo oc syklinga
högha all til knääii om vintrin högha skoo alt til
kniina oc fodhrada medh wntinal oc swa högha
syklinga VKR 58. Bir 4: 10.
sykn (sökn. sukn L. sokn: -nan SML K 18:
pr. i var. siukn: -nan ib), adj. [Isl. sýkn. Fnor.
sækn] L. som kan användas till lagsökning el.
rättegång.( ej förenad med laga hinder för rättegångs
anställande; socken, icke helgad el. afskild åt Gud el.
religiöst ändamål, om tidsafdelning, skulu
vppehald-as bwarn syknän dagh iwi varro grift tu sta|ilyus
. . . oc bwarn helghän dagh fyughur SD 5: 563 (1346).
]|änne kolaron aghär bwarn syknän dagh gina
atcr-tan matokorgliä ib 638 (i347). om the sykno
dagh-ana ST 147. en graf ... til hulka systrena skulu
gaa äpter tärz liwan dagh hälghan oc söknan VKU
82. Bir 4: 12, 34, 39. swa hälga dagha som sökna
ib II. Lg 3: 203, 428. systrana skulu hwardagh
liög-tidiielika sionga, swa wäl söknom som hälgom
dagli-oni Bir 5: 68. wm sökna aptna ib 92. hwar smältäre
skal smältii hvariä syknä viku (vecka utan
helgdagar) säx b iir [lä SD 5: 637 (1347).
sykn (laglier (MELL B 31; KrLL B 30.
sykna-dagher MELL li 31 i var. söknnedagher KrLL
B so i var. sokendagher ib. ack. syknädagh
SI) 5 : 638 (i347). sökna dagh VKR 13.
suknu-dagh SML K 18: pr. pl. ack. söknadagha VKR
14. sykno dagha ST 147; -ana MP 1: 316.
sökno dagha ST 539; -ana Bir 2: 73), m. [y.
syknedag] L. söckendag, vm manädaglicn ai|r nästii
syknädagh skal haldäs huwþ þingh SD 5: 638 (1347).
liaua fatike äruodhis män ey meere lisa vm hälgho
daghana iin vm sökno dnghana Bir 2: 73. MP 1: 316.
vm söknadagha tha sköten sino embete VKU 14. ST
147, 539.
sy] (pl. -ar), m.? [Ar. syl, m. Jfr Mnt. suwelo,
sule,/] syl. stinga gönom hans öra mz syl MB 1:
(Cod. B) 559. lians hälä waro swa som sylii Pa
(Tung) 35.
syl (dat., ack. syl VGL II K 13. syll ib 1 K 7:
2; ÖGL Våp 32: 4; MELL piuv 12: pr.; KrLL Thiuv
13: pr. med art. syllith lv 4549 (kan föras till ett
sylle, n.). pl syllar VGL II K 9. sillir ib I K 6.
ack. sylle SmålL 2: 1 i var., 3: pr.; på båda dessa
sistn. ställen skulle ordet dock kunna fattas ss ack.
sing. af ett sylle, n.), /. och n.f [hl. syll,/. Sv. dial.
»vill, syll, /., Estsv. sill, n. Jfr Mnt. su|, sullo, »».,
äfvensom Mht. swelle, /. ocli n.] syll, underlagsbjälke
understa stocken i en byggnad, vardh thz (lejonet) var
een litin bora vnder syllith (fann um siiir eina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
