Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - syla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syla
576
sy inn hus
smugu undir syllina) tlier thz la Jr 45-19. Jfr
nydqvist 2: 63; Lind, Om rim och verslemningar s. 49;
Otman, Äldre Västgötalagen s. 113 f. — sylla
siit-iare (-sättiare. sillasättiäre SJ m (1472).
söllesettere), m. syllsätta e, person som lägger
sy II ar till hus; sylt sättare omtalas särsk. ss de, hvilka
afgåfvo utlåtande om en tomts rätta storlek, cfftlior
thät otte haffdhe forbyght swens drnpparwiii tha
näinpdos gudhe män til som thöm skulde at skilia
tliär vm som ära laurenz mor hans horst jöns
niclis-son mädli syllasätiarana alhricht van lynen olaff swarte
niclisson oc lians crusa muramästara mattis
mura-miistara SJ 108 (1441). niälis men jon swensson
radli-man oc in g wald torstensscn meth söllesettero ib 367
(l470). melis men hereiid jensson mikell swartto som
tha woro syllasSttiara ib 395 (1477). ib 383 (1472). Jfr
sylsiitiare.
syla, se söla.
sylf, se silf.
sylghia (sölghia: -an Bir 5: 40; -or FI 535;
VKll 12; -om ib. sylia, se biiltesylgllln. sölia, se
skosylg’hia), f. [lsl. sylgja] sälja, spänne, systranna
oc brðdhranna bälte sculu wara alf swart lädliir nicdli
oenfaallughoin sölghioin aff jern horn ellir boen oc
engoledhis sculu thera sölghior wara aff sylfuir VKR
12. Bir 5: 40. siilghior ok izstadh värö aff gull FI
535. Jfr hiilte-, sko-sylghia. — sylghio thorn
(sölghio-), VI. söljetorn. Bir 5: 40.
SyllP, se syl, f. och n.t
sylsiitiaro (sylsettare SJ 356 (1469), 364 (i469).
sylsätere: -erna ib 131 (1444)), m. = sylla sät-
iarp. a radzstufuna stodho sylsäterna pädher
kiirk-hoff oc olaff niclisson oc giordho witerligt at sua
som war vm the tiätona mellan laurenz hokonsson
oc olaff mikkolsson grytagiutnra mellan begges thera
tompta ... at the thet hä|fde aat skild medh snöre
oc mörkö innan niuramestarins oc mälamännena
ner-wara SJ 134 (1444). niälismcn jöns magnssen hans
falkensten radhnion oleff systersson oc nigels stensscn
besworno sylsettare ib 356 (1469). ib 364 (1469).
sylt (svylt Bu 489, 530. swylt Sn 388. Sölt), /.
[Jfr hl. sultr, in.] L. 1) stält, ihjälliungrande. var
theodorus ... i mörcohus sattar ok döindar tel svylt
(åccusatus in carcerem, ut fame ibi moreretur, reclutus
est) Bu 530. 2) svält, hunger. Bi! 347. wilde hona mz
sölt dräpa ib 485. dö for sylt ib 266. döa af sylt KS 84
(20c, 92). KL 259. anastasia möddes ... af svylt Bu 489.
thu ... thwänar af swylt Su 388. thz diwr som
tliwing-at är af hungir ok sylt Bir 1: 244. hwa tliiit kom
kränker aff sylt äller thyrst Al 3866. tho! sylt ok
fatikdom vtan gonkorran MP 2: 77. hwart diwr äter
tholkin mat som thz faar i syltinne MB 1: 169. —
hunger, hungersnöd, j sylt tlilma ok oarans Bil 575.
tha sylt ok hunger möddu ok öddu alt pul land ib
257. war herra skal sända ower thik hunger oc sylt
oc bradhan dödh Mil 1: 428. wardli mykin sylt i
land-eno ib 209. Bir 2: 281. FM 413 (1509). — Jfr Sultor,
svälter, svälter. — sylta ar (sylto-), m.
hungersår, hungerstid. sålde han bort bökor ok allan
bo-scap ok gaff fatikom mannom j sylto are Bil 792. —
sylta sorgh, /. af hunger vållad smärta, tha förzsta
ward||er sylta sorghin ful Bil 317.
sylta (-adher), v. [Mnt. sulten] inlägga
(födoämne med salt, kryddor o. s. v. för konservering).
sy]tha kaal Lit 8: 41. oliue syltade mz salt oc vathn
ib 9; 107.
syltekal (sylthe kaal), m. [Mnt sulteköl]
sylt-kål, inlagd kål, surkål, bliffuer thz godli sylthe kaal
LB 8: 41.
syltokona, f. ss tillnamn, skitna gortriidh
sylto-kona SJ 274 (1459).
sylvera, se silvera.
synihla (-ar), v. [Jfr Fnor. sumbla o, h Sr. dial.
summln] hopblanda, hopröra, slarfvigt uttala? förbigå?
all the ordli thu syinblar oc ofwir kastar j thinom
thidhom (jfr strax nedan: all the halff ordh oc brutin
som thcsso brödhir ofwir fara oc forsunia j thera
tidlium) Sr 162.
syinn (sympn. sömn: -e Bu 523; Ber is3. sömpn.
sömp LB 2: 48. söpn ib 35, 3: 46; -e ib 2: 48; -enom
KL 347. söfn GO 579; LB 4: 350; -e FI 1458. sompn
LB 7: 27, 33, 73; Lg 3 : 360; -e Bil 258; -enom Lg
3: 364. gen. syms Bir 4: (Likt) 248 (på två st.), med
art. symsens ib. sömpsins Su 251), m. [hl.
svefn] sömn. likamen tå ban är möddr af myklo
är-uodhe, tå skal ban haua sympn ok ro KS 38 (101,
4l). han sompnadhe mz thwngoni synin KL 164.
sompn-adho ban lättuiu ok söthuin sompne Bil 258.
sompnadhe . . . s&luni sympnc ib. nar hon liawir sofwit
thorftelikin sömpn tha stando op Bir 3: 167. for
syms minzskilse ib 4: (likt) 218. aff syms Ihunga
ib. for symsens mykilikhet ib. sömpsins twnghot Su
251. tyngdhes iak aff sömpnen Lg 3: 473. iak
wakn-adlio bradhelika aff sömpnen ib. sculu the hafua sik
j säng oc sömpn eptir thy thot kan tha häzt falla
VKR 43. mykin sömpn gör man obehendogan oc latan
LB 3: 21. blodlat . . . minskar süpu ib 46. the hwitha
walmogan gör söpn ib 2: 35. hwiila oc sompn i
skyp-adom tyma oc ro|the niattho ib 7: 73. ib 4 : 350, 7:
27, 33. Lg 3: 360. hon swarar ij söfne FI 1458. tala i
synipno LB 5: 80. ib 2: 48. tho dröma som häiido i
sympnc mz nakro oloflike syn KL 196. soniua|io ]>ön
ba[icn. ok saglio ii symnc lmjion en dröm Bu 183. han
sa ii symne (in visione) sik ledan ftri guz dom ib
28. ib 11. en miok syndoghar man ledes ii sömno for
guz dom (ad judicium ... in visione capitur) ib 20.
te]ios guji cosmo i symne ib 514. ib 523. MB t: 159.
KL 184, 347. Bo 10, 19. Ber 183. Ml) 12. Lg 3: 364.
— om dödens sömn. böþ liänno |iär ligia ok soua
langan symn tel döma dagli i guz friþi Bu 523. sidbaii
ban sompnadhe düdhom sömpne MB 1: 159. — Jfr
natta-, synda-synin. — symna hus
(sömpna-hws: -hwset LfK 78), n. = syniuhus. LfK 78.
— syiiins fulder (sömpnsfulder. sömps fuller
LfK 174), adj. sömnig, vara låter ok sömpnsfulder Su
438. LfK 174.
symnhus (sympnhus L. sömnhus: -husit
KL 21; -huseno ib. sömpnhus VML II Kr 2: 1
i var. sömpnhws. söpn hus. söfn hus VML
Il Kr 2: i i var. söuinhus ib 2: i. sömphus:
-huset LfK 73. somphws Lg 3: 495), n. [lsl.
sveftilnis] L. hus alt sofva i om nättema; sofrum.
brödhranna sömpnhws thet scal swa byggias at hwar
brodhir scal hafua sin chamar oc sin celia VKR 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
