Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - troskyldogher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troskyldogher
R74
trygger
troskyldogher, adj. L.
trosvikare, m. [Isl. trüsvikari] person som
stoker den kristna tron, kättare. Lg 3: 214.
trot lliiiiiare, m. trotjenare, trogen tjenare, haffwer
jag ractli ider min hand Tör en trotiänarc BSII 5:
26 (1504). theniie niijn trotiencre orioli scrifwere FM
271 (1506).
trothiänist (trotiänesth FM i?6 11504).
tro-tienst), f. trogen tjenst, mina ödniiwche oc veluiloge
trotienist nw oc al ti id försent BSII 5: 26 (l504). FM
176 (1504), 246 (1505). scole i min trotienist altiid finna
wtan twiffuel BSII 5: 26 (1504). kom lanri laurisson
. . . och gaff sine söner ... all sync kop jord och
lösöre for tlieris trotienst och sytning tho honom
giort haffde och framdelis göre skulu BtFll 1: 167
(1508). ib 144 (1506). Jfr tror.
t ro V i Ull 1’P, m. person som förvänder den kristna
tron, kättare, at kiittara oc trowillara toko vpstigha i
britannie lande Lg 3: 214. fordriws alf tho lande allo
kiittara oc trowillara ib 215.
trudha, se tro]ia,
trul o. s. v., se trol o. s. v.
trulsker, se trylsker.
trnniha (trume. tromme), /. [Isl. trumbn. Jfr
Mnt. truiiime] 1) rör, cylinder, trumma, vatn
vp-ledhis mz pipom iilla trumbnni Ml’ 2: 108. göris aff
samum lädreno en trwmba äller Iwdher sümath tiltli
IM 13. ib 14. — cylindriskt kärl. j lätis kar som
kallas trumba (canalis) Bir 1: 394. thu ther iak
liknar vidh thcssa triiniboiia ib. Ber 101. —
aflopps-trumma, et brygerhus nietli panncn kar oc tronimer
SJ 365 (1470). the triinibona som vppa the sania
sten-hwsuäggenne liggya skal, hona skal jak vppehalda ib
417 (1375). eth stenhus . . . liggiande niist wästan
lu-dekc gulsmidz stenhws iniidh halfwan mur ok lialwo
trumbo at halda ok bruka ib 8 (1422). lata upmura
muren i mellen badhin busen effter thy gafflano
vt-wisa . . . oc trumban lighat. lianer ib 36 (1426). ib 94
(1435). 2) [S». dia/, trumma, fisktråg af trä med
i bottnen borrade hål för vattnets afrinnande] fisktråg.
lioo som tager annarss krabbestenar eller lätte (: al.
add. trume:) böte 3 mark SO 302. — t mill 1)0 rum
(trumba-), n. rum för aßoppstrumma. mädh fri
trumba rwm SJ 124 (1143).
trnmpa (trompa: -om lv (Cod. C) 1747), /.
[Mnt. trumpe] trumpeti mz harpor oc liror pipor
trwnipor oc ahlhra banda lek Lg 3: 687. Iv (Cod. C)
1747; jfr tmmpare.
trumpare (trompare), 1». [Mnt. trumper]
trumpetare; trumslagare, pipara bombara ok trwmpara RK
1: 1403, 2190. buswn ok trompare (Cod. A bambara;
Cod. C. trompom, för trompor?) mondo ther ey skörta
lv (Cod. B) 1747. — ss tillnamn, cord trumpare SJ
38 (1426). »’/ 37.
trumslaghare (-slagere), m. [Jfr Mnt. [-trurn-mensleger]-] {+trurn-
mensleger]+} trumslagare, her görss gansche vell beho|f
pipere och trwmslagere BSII 5 : 364 (1509).
t ryg]), /. [Isl. trvgdar el. trygilir,/.;)/.] L. 1)
trohet, tro oc trygdh til siu herra MB 1: 459. Jfr
trygdher. 2) tro, lit. ängalund sagdho ban fulla
trygdh at nakars nianfz lyghn, oc ey bälder mistrygdb
MB 1:96. 3) trygghet, säkerhet, fred. hägn. engin
lifuir tröstir wndi tliässa beins thrygdh Bil 477, —
Jfr mis-, o-trygdh. — tryg|.ar e]ier, m. L.
trygdher, adj. ? trogen, atlienas t rodhe hans lyghn
ok wordho (troligen för soro t!, sworoj transagoras
allo trygdh Al 1652 (om wordho ändras pà angifna
sätt, är trygdh här att föra till tl’yg]l l).
trygger (trygar Bu 102. n. trygt KL 20.
tryght Bir 2: 148; KL 398; MB 2: 393. trygdh Lg
3: 442; lf K 76. trykt Ml’ 1:61; Al 10510; Lf K 145.
ack. m. tryggan. trygghan Mil 2: 232.
trögg-an SU 5: 27 (öfvers, i hdskr. fr. midten af
1IOO-/1-let). f trygga SML Add. I: 5; Bir 1: 400. dat. m.
tryggum VGL IV 19: l i var. n. tryggo Bu 516.
trygo ib. pl. nom. m. tryggir VGL IV15:10.
trygg-er SI) l: 669 (1285, gammal afskr.). trygge .4/1050;
FM XIII. tryggie MB 2: 127. tryg (i rimsl. med
dygdli) Al 5262. 11. tryg Lg 983. trygh Su 143. ack.
m. tryggia Al 2398. dat. tryggum CplL M 47:
pr. gen. tryggiä VGL IS 2. komp. tryggare KL
298; Bir 1:301, 2 : 36; lfK 76; Mil 2: 90; -a Bir l: 333.
tryggiare ib 3: 169. tryggyare LB 2: 60. superi
tryggaster MB i: 396. try gäster: -a Lf K 76.
tryggiaster: -a Bir 2: 43), adj. [Isl. tryggr] L.
1) trogen, trofast, fik kombar . . . gofiar kompan
ok trygar bro|ier tel liialp Bu 102. — trogen,
hängiven. idher och tlieross fatige thro hwlle, trygge
thienara BSII 5: 273 (1508). — trogen, troget
hängif-ven, trofast (mot), med dat. (el. i dess ställe ack.).
som alla tryggaster (fdelissimus) är mik i minn hwse
MB 1: 396. hon . . . vildo vara sin herra tryg Iv
2549. Al 1056, 5.62, 9636. swor ban wara trygger och
tliro |iwar then man i sverige boo RK 2: 118. 2)
tillförlitlig, trovärdig, the sculu skiiira sik mä[) tolf
mannum. them suui trygger äru SD 1: 669 0285,
gammal afskr.). — säker, som man kan lita på. jnge
iiro tryggyare ath thro än tesse LB 2: 60. siälena
ankar fast ok trykt (tutam ac firmam) Ml’ 1: 61. —
trygt tekll, tecken hvarigenom man kan förvissa sig
om en utsagas riktighet el. om alt ngn har det
uppdrag som han uppgifver eller är den person för
hvilken han gifver sig ut. gaf liäniie Irygo (för trygt ?)
tekn Jiiit bälgha cors Bu 516. dläwlen i manz liami
bü]) hilnnc af husbondans väglina mz trygo tokno
fara mz sik ib. hon jiorjic eigli ne sighia gen tryggo
tokno ib. Jfr vartokll. 3) trygg, säker,
tryggad mot fara, fri från fara. oppa beggia sidlier
om sion lath iag hammegher byggia på thz wij
skulle wara tess tryggia (sannolikt af rimmet
föranledd förkortning af tryggiarcj för bakhär oc tess
starkare inoth them stå RK 3: (sista forts.) 6118.
tho . . . sätia them j tryggan (tuto) stadh Bir 1:
161. ib 333, 2: 36, 3: 169. MB 2 : 232. en man . . ,
ledho skipit ok styrdhe ... til trygga liampn Bir 1:
400. gänga the 011 rätt-an oc tryggan wägh ib 4: 68.
haffua tröggan (securum) hiordgang SD 5: 27 (öfvers,
i hdskr. fr. midten af UOO-talet). räddos ... at ey
wara tryggare at tliula leoniiis gäld iin manna wredhe
KL 29S. är tryggifre (tutius) at blifwa j skiuleno Bir
1: 301. Lf K 145. the som tholko äru som zacbeus oc
magdalena vtualdo tryggiasta delin Bir 2: 43. — trygg,
rådlig. prästin sagdbe ey wara trygt ok ey sidhwänio
at giwa nokrom giidliz likarna j tliolike soot KL 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
