Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - tryggia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryggia*
675
trä
ey är tryght at tro eet ordh wtländningiom ib 398.
MB 2: 393. aff jäfwoghom thingom är ey tryght at
iliiina Bir 2: 148. — (?) iak gifwer ther til (till
Apollos kloster) thz är mik trykt siäxtan thusand gamb]a
dueata Al 10510. 4) tryggad, i säkert förvar, skal
skiparen jnsätya the päuingnna ther tlie bliffwa trygge
PM XIII. 5) trygg, lugn, obekymrad, fri frän
känsla af fara. skalt thu sidhan tryggaro (securior)
nidhergaa til th i na fiända lieman MB 2: 90. wi skiilom
ingaa til them som tryggie äru ib 127. alexander
gör thorn alla tryggia mz si in ordh Al 2398. — lugn,
frimodig. thär waro antzswar tryg oc tröst tliaghar
redlio Lg 983. o huat trygh oc frögdogh äru idur
wälsignada hiärta, som för waro full mz räddogha
oc dröffuilsom Su 143. eth göth . . . oc trygdh
sam-wet LfK 76. aldra trygasta glädhi ib. ib 77. mz
. . . trygdh Impp Lg 3: 442. — n. adv. tryggt, med
känsla af trygghet el. frihet frän fara. tha wi
hona haffwom oc haldom som tryggast slithcr hon
oc slipper mytli wtu handomen LfK 122. — Jfr
O-trygger.
tryggia (impf. -dhe), v. [Isl. tryggja, tryggva]
vara (ngn) trogen? the mik willo hylla ok tryggia
the skulu alle ij fridhi byggia Al 1665. — refl.
tryggias, trygga sig vid, tro (]id), lita (på), fadher
ok modhcr justino trygdus widh the ordli Bil 445.
Jia först trvgdes natalia ri[i at ban var stapughar i
tron no Bu 520.
tryggia e{>er, m. [Jfr Fnor. tryggvavättr,
tryggva-vitni, samt trygSareiir] L. trohetsed, edlig försäkran
om trohet. 1) edlig försäkran soln gifves af nyvald
konung. the svenska herra . . . honom (Erik af Pommern)
strax til morasten föra til thera konung honom ther
göra tryggia edlie iiiondhe ban tliöm sveria RK 2: 109.
2) trohetsed som undersåtar svärja sin konung, the
sworo bonum (Alexander) tryggia odlia Al 9641.
tryghet (trög- Lg 3: 486), f. 1) trygghet,
säkerhet; skydd, hägn. antwardhar iak mik allaledhis
wnder tliiua stora maktz tryghet (tutela) Bir 4: 45.
hafwer han . . . glädhi tilkoinande lifs äwiunelikhet
ok tröghet Lg 3 : 486. 2) trygghet, lugn. frihet
från oro. sagho folket som ther bodho wara vtan
allan rädduga . . . j alle tryghet MB 2: 126. han . . .
döör mz tryghet Su 84. LfK 77. — tryghets bref,
u. bref el. skriftlig urkund innehållande försäkran om
trygghet el. säkerhet, lejdebref. giffwa . . . beskärmilse
bre|f, häghn, äller tryghetz breff PM 38. ib 39.
tryglika (tryggilika L. tryggelika.
trigge-lika. tryggeliga. komp. tryggeligere FM 4S6
(l510)), adv. [Isl. tryggliga] L. 1) med trohet, ban
. . . scroff tryglika (Jideli stylo) aff sins mästara
mumie Bil 247. iosep thiänte swa tryglika hcdhnom
herra, at ban änkte wände sik til gangx aff hans
götz MB 1: 233. 2) tryggt, med trygghet, säkert,
utan fara. gömdo the ther sit gooz swa trygge]ica
swa som ij sinom fatabwr Gr 313. Bir 2: 10-1. FM
486 (1510). at tvv mat triggelika liffwa LB 3: 36; jfr
3. — säkert, fust. tha alla port||a waro tryggeliga
til stängde MB 2: 77. 3) tryggt, obekymradt, med
känsla af lugn el, frihet från fara. tlia jak som
tryggolikast gladdis mik hanom haffua Su 205. gak
tryggelika (secure) fram ib 297. Lg 663.
trygliker (re. tryggeliket LfK 7s), adj. [Isl.
tryggligr] trygg, fri från fara; rådlig. ey är
tryggeliket androm autwardha siälenua skrin wtan laas oc
nykyl LfK 7s. Jfr otrygliker.
trygiikliet (tryglighet. tryggelikhet), /.
[ Fdan. trygglichet] 1) trygghet, säkerhet, tryggad
ställning, hiir ärom wi j renliffwis tryglighet wäl
be-warat Bo (Cod. B) 342. hwar en som wil ha|fwa
tryggelikhet LfK 122. aff trygiikliet mot dödhcnom
Ber 221; jfr 2. 2) trygghet, lugn, frimodighet.
hugsins oc hjärtans tryglighet Su 351.
trylla (part. pret. -ter. f. trilth Lg 3: 148), v.
[Isl. trylla] eg. göra till troll; förtrolla, förhexa.
skalt thu engin thrylla ellir mz truldum wilia SV
32. j thänna trylta prestenom aff trolkonono Bir 3:
5. ib 4. estliw trilth aff cristnom mannom och komitli
till thera tro Lg 3: 148. — genom trolldom bringa
(till tigt) el. försätta (i ett tillstånd), jak är swa soln
en herra hwars syni härrans owin liawir . . . nidhir
thrykt ok trylt at ära sik Bir 3: 217. een prestir
tryltir (fascinatus) aff ene trolkonu til kötzsins
skör-limnadh ib 5. at liakor . . . waro swa fatadher,
be-bwudin ällir tryltir j nakon orenan oc oloffliggan
kärlek Su 365. — Jfr trolla.
trylsker (trylzsker. trolsker. trulsker.
trwlsker: trwlsk Di 234; trwlskare ib 231.
thrulzker), adj. [Fnor. trylskr] som Itar trolls
natur; trollkunnig, egande förmåga att trolla, som
utöfvar trolldom, trayanus sagdhe ignacium wara trulsean
(Cod. C trytzskan (utan tvifvel uppkommet af
trylz-skan) 998) Bil 370. tliwo thrulzko (Cod. C. trylzske
1026) afgudlia män (duos magos) gingo lönlika opte
siluostro ib 56^. witte (möyomen) at the värö trolska
(Cod. C thrydzska (utan tvifvel uppkommet af
tlirylz-skaj 1016^ ib 4S6. Di 231, 234. äst thu trylsker man
FI (Cod. B, C) 1246.
tryne, »1. L.
trä (thre Lg 92. trää Al ss47. gen. träs. trå
(skriffel för träs?; Lg 91. pl. dat. träom MB l:
(Cod. B) 535. träem ib (Cod. A) 83, 97, 99, 156.
träim ib 486. tram Bir i: 232; Su 146. thräm Bil
88. gen. trea MB 1: (Cod. B) 535. trä ib 1: 83, 99.
med art. sing. nom., ack. träit Bir 2: 222, 3: 63 (på två
st.), trät ÖGL B 35: 1; Bu 71; Bil 904, 905; Bir 3: 61,
4: (Dikt) 235. thrät Bil 89; Mil 2: 98. träät Bir 4:
(Dikt) 235. tret VGL II V 14 (på två st.), trätz (för
träthJ; Lg 3: 391. träth Lg 91, 94, 95, 96. trädh ib
93 (på tre st.), 95 (på två st.); eke trädh MB 2: 85;
olye trädh ib 97; fikona trädh ib; winträdh ib
98. träd: olyo träd ib 97; vinträd ib. dat. tränu
VGL 11 V 14. trano Bil 111; Bir 3: 61, 379; Lg 91
(på två st.), 95. gen. träsins GO 792; Bir 4: (Dikt)
2:14. thräsins Bil 89. träsens MB 2: 368. pl. nom.,
ack. träin MB I: 223; Bir 3: 65. träen Mil 1:
376. trän ib 223, 2: 97, 98; Bir 3: 65. thrän MB 2:
97, 98. trään Lg 92; Al 5860, 5862. dat. träomen MB
2: 343. trämen Al 5873), n. [Isl. tre] L. 1) träd.
böghpe sik trät tel hänna . . . sua länghe mön at sik
mätta af (läs frukt Bu 71. seth . . . sätto quistin
rotfastan ifuir sins fadhers graf ok vaxte quistrin
ok wardli stort thrä Bil 88. en vuir sat ofwan j
träno ib 111. är riiantzins wäxter olikaster widh trii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
