Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Þ - thrangbrystadher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
thran gbrystadlier
727
(pressura g tritium) ok ilröuilse Ml’ 1: 10. tlia vardhir
träng a iordhinne ib 18. fatika manna . . . hiolpare
j trangom oc drfifuilsom ib 225. i allom drOfwilsa ok
äugxla thrangom (angustia) Su 450. nar lian angxladhis
aff dözsins thiange (pressura) Bir 3: 445. MP 1: 12.
lian . . . slo at liouum mz sinne stäng hon giordhe
bonum stora thrang Fr 1010. Al 5126. Su 49. för then
traaangh (för traangh), i wetha os oc kyrkiona inne
wara BSll 5: 538 (1514). 4) nödtvång, tvång, nöd.
six af enom wisom kuniinge, at ban aldrii wilde vtan
trång skipta vm syslomaiinom sinom KS 41 (107, 44).
ib 58 (146, 64). at uakor syndar aff kratikdom, oc j
obär-like trangli (necessitate imj.o rtabili) Bir 4: 63. — pl.
tvingande omständigheter, nöd. ath gotzith tarfTwadis
kastas ö|fwer bnrdh j traangom PM xiv. 5) brist.
a mat ok dryk war niykith thrang Al 1814. — Jfr
nöþ]>raiig. — {irangn köp, ». L. — |irangnlös,
adj. L. Jfr þrailglös. — tlirailgs mal, n.
trångmål, svårt förhållande, svår ställning, at hon ware
miskundsam widh salugh folk badho til bätring oc
androm thrangx malom Lg 3: 510.
thrangbrystadlipr, p. adj. [7.»/. þröngbrjósfaír]
trångbröstad, som Aar trångt bröst, som har
besvärad andedräkt, låter ban görii sik alskona supan at
ban warder ey trangbrystader .’IS 60. swa wardhir
miiuiskan thrang brystat oc thz hetir catarrus LB 3:
91. ib 7: 228.
þranger (n. thrankt. thrangt. trängt,
thrängt Lg 33. komp. tliràngre (ack. f.) Bil 588.
tränghre (nom. v.) Gers Ars b 5. superi,
thrang-aster: -asta MB 1: 37. trangaster: -äst ib 2:
149; -asta ib 155. tranghaster: -asta ib 316),
adj. [lsl. |iröngr] L. 1) trång, smal. ban . . .
inne-lykte sik ij þrauge liulo KL 186. portin är swa trangir
Bir 1: 89. the sania bron hon var sua mio oc thrangh
af sik at ban äldre saa sua litla ena bro Pa 19. pe
sagho ... sik sialua ganga nianga stigha jiranga Bu
152. thänno vägh var tbiokker at ridha mörk ok thrang
mz diwpa lidlia Iv 166. thit. bryst är thrangher väglier
gudlii nil 784. MB 1: 37, 2: 149, 316. j trangasta
wägha skälen ib 155. eusebiuin lät ban j kysto läggia
. . . tliritngre en ban war thiokkir Bil 588. 2) som
(på grund af trångt utrymme el. trång stig) är svår
alt passera, svårtillgänglig, thz bergh war ont ok rät
långt ij hwariom wägh niykith thrangt Al 2528. 3)
trång, som kar trång genomgång, sum har svårt för att
passera, förenad med svårighet, hielpa . . . for trangha
piss (svårighet att kasta vattnet) LB G: 107. hielpa for
brysth werk ok trangh andha (svårighet ott andas) ib.
4) svår, svår att komma till rätta med, kinkig, i
trång-om ok uådelikom sakoin KS 27 (69, 29). S) tät,
sådan att de särskilda delarne sluta sig tätt i hop el.
liksom tränga hvarandra, öknin ok skoghin war swa
trangnr ok tiokkar (arcta et densa) Bir 1: 243. —
trång, på grund af trängsel svår att få utrymme
el. plats i. vnd mik . . . koma y selskap mz tyna
helga änglar ok y blant. tyna helgha wthwalda til
. . . glädhi y tyna rike . . . ekke warder . . . tith
rike des mer tränghre Gers Ars b b. — n. abs. ther
war swa thrängt at ey fingo the annars stadz rwm
inz bonum i liwseno än i iätwne Lg 33. 6) trång,
snäf, åtsittande, hwilkin uiantol . . . skal wara . . . een
deel thranger och släter VKli 58. — trång, stram.
tlietta klädhit war ey mykit trängt (stricta) Bir 1: 144.
7) trängande, tvingande, utan all tillfälle nokra handa
thranga thorft älle bön skal cngin wärldzman Kila
quynna . . . jngaa j systrana klosters inlykkilse VKR
60. 8) sträng, ganiblo laghill waro träng (stricta)
ok hardh at biira Bir I: 79. ib 144. gudh vtkräfwir
swa thrangan rekinskap alf konungom . . . swa som
aff almoghanom ib 3 : 306 . 9) ? hafdhe ban (a:
mannen) iäinhardha waaror oc tuiigo som nw hawa
aunor diwr, tha tholde han ey widh alzskona thrangan
(Cod. B krankan 535) mat som opta wäxer mällan
thoma eller annor hwas thing oc meensam MB 1: 83.
— n. adv. trångt, tätt i hop, tätt vid hvarandra, the
sato nakat thrangt (arde) Bo 171. — tätt,
samman-packadt. vin nakor niiiälte hundhradha fota iordli j
langlikhet, ok swa mykit j vidhelikhet ok sadhc hona
fulla mz reno hwcto swa thrankt (coinpresse) at ey
ware atskilnadhir mällan korn ok korn Bir 1: 382.
thranghet, f. trånghet. thäs wiigxsens tranghet
Su 145.
thrailglika, adv. [lsl. [iröngliga] trångt, seo
li-kauians klena liini swa thranglilia häfta i tholike
vidhermödbo (tam arte inclusioni mancipata) Su 404.
]iranglös, adj. L. Jfr þrangalös.
tiiraugvald (trangwoldh), n.f L.
till-ar, adj. [lsl. þrár] Jfr eiithrar.
tlirasot (traasoth), f. trånsjuka, tvinsot, |iwar
som . . . far traasoth oc mäginszlösa LB 7: 231.
tlirava (thräwa. -ar, -adlie), r. [S». dial.
trava. Jfr lsl. proifa] 1) taga på, gripa, vidröra.
tha war mörk ower alt cgipto land aff swa thiokkom
skyiom at traffwa (Cod. A banna 305J matte mz
haud-oin MB 1: (Cod. B) 554. — taga på, vidröra, känna
på. heniia fadher badli hona lefa om nat. oc thrawa
konungxins öron MB 1: 24. än min fadher faar at
thräwa (attrectaverit) mina händer eller min hals
baran ib 213. ban wil thräwa hans bänder bara ib 214.
— röra, träffa, kallar the hälgha kirkia tlien hälglia
anda gudz finger, thy at lians godhwili thrawar niangx
syudogx mantz hiärta, oc stinger ther til at the
kännas widh sik MB 1: 296. 2) känna efter,
pröfva, försöka, at ban säti war] i ka sina fötir nidliir ok
tliräui (attentet) ok lete j liwario fiätino vm nidhir
satto fotin star stadhlika Bir 1: 312. 3) trefva.
mz giiild skal thu fara thrawaiide (palpes), vm
midh-ian dagh, swa som blinder man i mörkö MB 1: 428.
— trefva (efter), gripa (efter), swenbarnith trawade
epter modlier spinom Lg 989.
tliravail, /. [Jfr Á. Dan. thræven] känsel, nakot
aff fäm likamans vitoni, som äro syyn oc hörs], röker,
thäiier, trauan (Cod. A bannan 42) MB 1: (Cod. B)
531.
|irilvi, m. [Jfr lsl. þrefi] L. trafve, sädesskyl. flere
äru dagha en thrawa GO 238. ib 251.
tlirezker, se thryzker.
|>re-, se þrii-.
þriþi (tridhi Bil sis; MP 1: 193; GO 401, 777.
thrydi Bil 615. tridhie MB 2: 315, 357. triddhie
ib 345. tridie PK 226, 227, 233; MB 2: 345. triidhie
LB 7: 139. /. þriþi Bu 150. thridhi ST 205. þriþia
Bu 185. thridhia Bil 117; Pa 4; MB 1:159. tridhia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
