Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Þ - thväna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tliviiiia
748
tilllP, m. tid af betryck el. vedermöda, j thera
dröuilsa alla tuinghilsa thinia MP 1: 152.
tliriina (-ar), v. [Jfr i). tvino] tvina, förtvina,
täras, förlora sin lifskraft, tilböriadhc min liliamo
at thwäna al siukdom Su 432. thu . . . thwänar af
swylt ib 388. nw spörs andelika huru thera hiHrta
kolnar swa ok thwänar (tepescit) af läti j allo godho
Bir 1: 149. — försmäkta, tyna bort, uppgifvas, the
skulo thwäna (tabescent) i sinom syndom MB 1: 379.
— försmäkta, vara kränk, vara matt eller maktlös.
iak thwingas älla thwänar af kärlek (amore langueo)
KL 330. Ber 44. — plågas, lida. sörgh ey af annars
godho, thwäna (tabescas) ey af annars gangne Ber
107. — part. pres. tynande, matt, svag, kränk, hans
swet klädhe fördhos ouir the som siuke värö ok
thwänandum (super languidos) KL 163. äru andre
lim-ine vordhno vanmaktoge oc tlnväuando Bir 2: 54.
likamin bleker ok thwänande (languidum) af blodzsins
vt flytilse ib 1: 31. ib 3: 272. — trånande,
försmak-tände, j thes sama kärleksens sängh bidhar ban thik,
än nw, länktandes oc twänandes, mz wnderlika
åstundan Meclit. Upp. s. 339. — matt, dåsig, konst
gudhe-lix kärlox ok riiddogha hafhwer slioa folghara
thwänande af läti Ber 19. — Jfr tllYÍnn.
tliviiliadher (ark., dat. -adb. -at), m. vanmakt.
han hauir . . . thwänadh j limmomen Bir 2: 114. —
krankhet, sjukdom, ioram konungir . . . hulkin . . ,
siuknadho af värstom thuänat (tabe) MP 2 : 243. at thu
pinas af thwänaz (languorum) stiongum Ber 124. ib 44.
tlivänadher, se tiivanadlier.
thvällger, m. [Isl. þvengr] Jfr skothviillgor.
þviil" (þvar: -a Hästläked. i AS 136; -t Bu 523.
þuar’: -t ib 416. þwar: -t VML 1 þg 10. thwar:
-U BtRK 35 (1371); -t Bir 1: 359; MP 2: 69, 74, 75;
Lg 3 : 250. twar: -th RK 1: (sfgn) s. 176; FM 554
(1512); -8 SJ 83 (1438)), adj. [Isl. [iverr] L. 1)
transversus; tvär, befinnande sig i vinkel mot
längdriktningen. han kastar con hiit ok annan ther swa
at hwar la om annan thwär Fr 596. — tvär, tagen
från den ena sidan till den andra, i
måttsbestämningar. SR 17. skiär owan vid knolana [ivara hand
innän a benino ena sino fingärs breþa Hästläked. i
AS 136. skäggit (näml. var) swa lankt som een thwär
hand (longitudo barbm patmo per transversum manus)
Bir 2: 135. watnidh sanck en twär foth Jii 295. —
(?) thän mantolin skal ey taka jordhona nämbir än
wppa ena twära span (ab uno palmo) Bir 4: 10. —
i th värt, tvärt, at ban mz sina äghna hand skaar sin
strupa aff i twärt (per transversum) Lg 3 : 368. 2)
motvänd, motig, tha war börren twär ok stark RK
1: 3049. 3) motsatt, stridig, är oc en skälffwo soth
tilkominandis människiom aff twärwm eghelighetom LB
9: 118. 4) tvär, ovänlig, bryter nager
oldermanne-liom j moth mz haat öller twer ordh SO 116. — n.
Jiviirt, adv. [/si. þvertj L. 1) tvärt, på tvären, i
tvär riktning, watnith . . . rördhis hwarte langx äller
thwärt ware ey wiidhrith som thz röre Al 5824. thak
i [l] briidh . . . oc klyff thz i tw ok kärne thz twärt
ok ände lankt LB 3: 199. ban for badhe twärth ok
ändelancth gynom thera her Di 216. 2) tvärt, rakt.
the gingo härrin mote thwärt Al 8700. — (?) sancta
genouopha . . . bödh them hugga nidher thz träit
oc ginstan fi öl thz thwart bort fra strömenum vppa
landit Lg 3 : 250. 3) tvärt, från den ena sidan
till den andra, tvärs igenom, alldeles? lians been
brast ofwen twert sundor RK 2 : 2553. 4) tvärt,
kort, snäsigt, herra jngemar han swarado twärt RK
1: 1026. — thrärt af, prep. 1) rakt från; midt
emot, gent emot. saa hon thwärt aff sinno säng (ex
opposito lecti sui) ect altara VKR v. lcctrix
colla-cionis siti twärt aff abbatissonne Bir 5; 37. TK 271.
2) åt motsatt sida från; tvärt emot, alldeles emot.
diäfla . . . visto þöm väghcn [ivart af rätto Bu 523.
— bildl. the gingo thwärt aff rätto oc sytidadho a
mot mik siälwom MB 1: 379. wilin i än ganga thwärt
aff rätto a mot mik (ex adverso mihi) ib 377. —
tlivärt a mot, A) prep. rakt emot’, tvärt emot,
rakt el. alldeles i strid emot. the wändo sin vilia
twärt a mot (directe contra) gudhi Bir 1: 250. thätta
är alt thwärt amoot fatikdomcnom Bo 16. ther giordc
then yslingh twarth aa moth altli thz jomfru maria
honom sighia loth RK 1: (sfgn) s. 176. — tvärt emot
i motsats till. ther finnas annor siw godli thingh
thwärt a mot (contraria) thessom siw ondo Bir 1: 81.
B) adv. 1) gent emot, midt emot. vppa sudhro
sidhonne twärtamot SJ 263 (1458). 2) tvärt emot,
på motsatta sidan, bildl, jak seo thina rätuiso som
eld ok aldra starkasta som biärgh oc hänno thor ängin
nalkas vtan thwärt åmot scer iak thina lättasta
miskund Bir 3: 47. 3) tvärt emot, alldeles i strid
deremot, i motsats dertill, på motsatt sätt. skal ... huar
skällik creatura röras oc vara redhoboin äptir sins
skapara skipan än nar hon gör thwärt åmot är
opin-bart at hon van nyttiar sit frälsa siälffs väld Bir 2:
128. nar andre fasta ok halla thysto tha skal iak
göra thwärt åmot mz minom särlicom kotnpauom ätando
ok drikkande ib 3: 277. ST 111. alt thz thw höre älla
so, aff reenliwis menuiskiom oc wäl frägdhadhom. thz
räkna alt göras af godhe akt, en tho at thz synis vara
thwärt amoot Ber 277. swa är thwärt åmot (sic est
e contra) när gudhi Bir 2: 32. — deremot, å andra
sidan, sighir gregorius tholmodzsius dygdh vare meer
iin göra iärtekno thwärt a moth är scrifuat at
otholo-modhoghir man gör folsco MP 2: 71. ib 69, 74. —
deremot, å sin sida. thw bidhir giua honum
licam-lik dröuilso for hans siäl nytto skuld oc hans vili
är thuärt åmot gcnuärdhoghir thine bön thy at han
girnas världinna hedhir Bir 2; 159. — tvärt emot,
i motsats dertill, omvändt, ödhmiuktinna mästare . . .
ville synas then han ey var sik til miswyrdhning
oc forsmäilso ... än thwärt åmot viliom vi synas
thz vi ey ärom Bo 39. Bir 1: 100, 359, 4: 393. C)
substantivt: det , som är tvärt emot el. som är
motsatt, det motsatta, hulkin fridh vi skoloni altidh
haua mz sighir mädhau vi görom vyrdhniug varom
gudhom. än tha vi äkke thz görom, kombir os
thwärt a moot Gr 282. — tlivärt for, adv. tvärs
framför, almenninx gathan löpar nidana for tomptana
twärt fora SJ 281 (i46o). — tlivärt fra (-fraa),
prep. alldeles från, alldeles emot. om ett afvikande i
andlig mening, the . . . ginge twert fraa thera lagh
RK 2: 17. Jfr frail 3. — thvärt i mot, A) prep.
tvärt emot. rakt emot. wäderith war honum .. . twärth
i moth RK 3: (sista forts.) 6052. B) adv. tvärt emot,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
