- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
789

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Þ - thörka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

thörka

7811

þörster

vattendrag), herran gud|i torkade vatnit j rödlia
liaff-wct il IB 2: 6. almoghans ordhquädhe var swa om hall.
teridacius vphögdhir i sinne höghclikhet. thyrkadhe
flodhir ok alla hafsins käldor Gr 281. — bildl.
othokk-in är som brännande vädhir thörkande sik (siccans
sibi) milhetzsins källo miskunninna dag ok nadhinna
flodh Bo 153. 4) torka, afstryka väta från (ngt),
aflägsna väta (el. orenlighet) från ytan af (ngt), hon
. . . thwo hans föther ... mz sinom tamm ... ok
tbürkadhe them mz sino hare Bil 264. ib 265. Bo 75.
han ... thwar ok thörkar mz sinom eghnom handom
oc kössir alra thera fotir ib 174. 5) torka, afstryka
(väta el. orenlighet från ytan af ngt), guz modhor
maria . . . thorkadho swettin aff thera änlite mz klädhe
KL 102. 6) torka, bereda genom torkning, törkar
man diilfrö LB 2: 43. torkar man diilrooth ib. törkar
mail roser ib 44. tngh vlfs hiärta. törka, stöt oc gi|f
them sywka dricka ib 92. maghin aff wlfwenom
thörk-adir ib 3: 171. ib 2: 9. inirtus thz är pors tlirä ... är
fruktiu bäträ än blonisther ok the kunno liingher at
gömas ok swa ath the thörkas i solenne ib 4 : 353. askan
af mirahögenom blandat mz olio ok torkat wyder solena
ib 354. — (genom utbredande i luften och utsättande för
solens inverkan) torka (tyg el. kläder), thiill som
klädhit thorkar oc bleke (candidatrix) Bir 2: 80. 7)
göra torr el. skrumpen, part. pret. hoptorkad,
ulmagrad. munksens likanio thörkadhir mz fasto KL 276.
8) torka, torkas, blifva torr. el [o: en] del aal
haffuer ban hongth op at torcbe BSH 4: 336 (1503). —
thörka Sik, torka sig, från (ngn del af) sin kropp
afstryka väta el. orenlighet, handklädhe ok vatn til
vodlio var tha thän hertugh skulle sik törkiä (Cod.
A thörraj a Fr (Cod. B, C, I), F.) 416. — ref. thörkas,
1) torkas, förtorkas, beröfras sin fuktighet, förvissna.
vm trät är viil rotat . . . thörkas thz ey aff solinna
bita Bir 3: 61. nar främsta ok starkesta hofwodh
rotiu är skadadh tha skadhas alla andra rötirna ok
bolin tliyrkas oc falna ib 62. vm lian (dadelkämen)
sätz j thörra iordh. tha thörkas ban ib 1: 132. somlik
(nämt. sädh) fiol j stenogha iordh ok tyrkadhis oc
visnadhe MP 1: 84. gräsit thyrkadhis ib 2 : 260. alla
the bionior oc gräs, som . . . törkatz ha|fwa oc borth
wisnat Su 38. — bildl. ban scal bortkastas swa som
thor quistir oc torkas MP 1: 238. tlier äptir thörkas
(arescit) maiinin ok visna swa som gräs Bir 1: 43. the
thörkas (armt) ok wanskas j allo godho ib 149. vi’
thorkadoms ok visnadhom af allo godho ib 190. ib 3: 63.
the . . . thorkadhos (disseca’iantur, troligen läst:
de-siccabantur) j sinom hiärtom KL 143. 2) uttorkas.
thörkadhis bafwit ifuir tlirc niilur Bil 361. — tllöl’ka
af. — ref. thörkas af, torka bort, af dunsta,
mädh-an thz (vattnet) thörkas aff MB 1: 39. — Jfr
af-thörka. — tllörka bort, uttorka, komma (vätska)
att torka bort, komma att afdunsta. alexander . . .
kom til et thräsk thz war thört watnith war alt
thörkath bort Al 5466. Jfr horttliörka. — thörka
lip, uttorka, aflägsna (vätska), ath latha sik blodh
mz koppom thz thörka wp wetzkona som stnndir
mellan hwdhiuna oc kötit LB 3: 180. — tllörka lit,
göra fullkomligt torr. koin bläsandc stormber alla
nattina, oc thörkadhe wägliiu wt at inidhio hawino
MB l: 317. — Jfr fortliörka.

thörkaii, /. [Isl. þurkan] Jfr borttliörkaii.
thörn, in.? koll. törne, tömris. tho ... kronadho
han mz krono aff thörn (motsvarande ställe KL 391:
thorn) MB 2: 385. gedeon . . . badh til sik föra törn
oc tisla aff öknennc oc sargadhe theris köt ib 94. Jfr

jiorn, thörne.

thörne, n. [Jfr Isl. þyrnir, m.] 1) koll. törne,
törn: is, törntaggar, synis thz them swa som tho
satin mällan stingande gadda älla thörne Bir 1: 42.
2) koll. törne, törnbusksnår, törnbuskar, riddara ruddo
thörnit mz swerdhuni for konungcnom Bil 751. — Jfr
þorn, thörn.

thöriiebuske (thyrne- ST 348. törnaboske:
-aiiom Su 42), m. törnbuske, hänta rosana af thörne
buskanom KL 351. abrabam . . . wardher war at en
wädhor hänger mz hornom mällan thörnebuskaua MB
1: 201. ib 498, komo tho til een tliyrnebusk (for -buskaj
ST 348. Su 42, 157.

thörnekrona, /. [Isl. þyrnikdrdna, þyrnikrúna]
törnekrona, satto ena thörno krono oppa hans hofwdh
ST 175. Jfr thorn-, thorua-kroua.

thörne<ivister, m. törnqvist. Al 5208. sanno
älsk-ara the akta ey mykyt törne quisthen, som rosena
födlier, om the kwnno faa rosona som them Iwstliar
Su 25. 16 63. Jfr thornqYÍster.

thörnestiuilg-er (-Stionger), m. törnstyng, styng
som åstadkommits genom törne, vidliir at hon ,.. saa
thörne stiongana (spinarum pum turas) Bo 211.
thörnisker, se thornisker.
thörra, v. [Fdan. thørræ. Jfr Isl. þerra] — tllörra
sik, = thörka sik. handklädhe ok vatn til redho
var tha thän hertugh skulle sik thörra a Fr 416.

thörskodher (toor skoddher), p. adj.
torrskodd. mann gaar toor skoddher fram (för fran ?)
norra landiith och in paa en holma DD 1: 175 (1500,
ef t. nyare aftr.).

þörsta (thyrsta. thorsta. törsta, torstha.
-ir, -te), v. [Isl. þyrsta, Jiysta] 1) törsta, känna
törst, opersotil. med dat. (el. ack.), mik thörstir Bo
203. var thz sant at honom thörste ib. Su 196. ther
måtto drikka hwcm ther tbyrsto Al 1940. honom
thörstir mykyt LB 3: 180. — personl. (el. i konstr.
som kan fattas ss personl.). þa iosep [lörste Bu 71.
at ban äldre frötes, hungra älla þörste ib 204. Su
224. buro myklo mer han drikkir thes mer thörstir
han MP 1: 310. then som . . . torster mykit sa at
swartnar j munnen LB 2: 92. far man ilth i brysthet
saa ath thungliaii thykker ath alth thz bon sputther
är besth som glialle och gespcer offtha och thorster
ib 8: 51. Su 224. 2) törsta efter, astunda. opersonl.
med dat. samt prep. til. nw törster mine siäl til tik
Lg 3: 320. — personl. med ack. thän ledhe granlin,
som badhe hans oc alla hans vina blodh thörstir Bo
49. hall som mankönsins siäla liclso thörste (salutem
sitiebat) ib 164. ib 203. Bir 4 : 200. han thörste oc
hungra rätuisona Gr 277. jek thörste oc astunda thässa
vndarlica diursins hiärta Bir 2: 3. ib 115, 219. Su 98,
196. Ber 69. — med prep. til. min siäl hon thörste
til gudh (Deum sitit) Ber 69. thin siäl thörste til
gudh ib. — med inf. myn syäll som torsther och
astundher koma till thyn Lg 3: 134.

Jiörster (thöster Ber 235. thyrster. tyrstr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free