Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Þ - þörster ... - U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
þörster
790
KS 87 (211, 95); tyrst ib 86 (211, 95). thorster.
thorsther. torsther), m. [Jfr Isl. þorsti] törst. eg.
o. bildl. {iu . . . þolde hungor ok myken fiörst Bu 76.
Bir 1: 190. tho waro thwingadhe aff hungir ok thyrst
KL 106. dö aff hunger ok thörst Al 1500. ey tliit swärdh.
ey thörstir. oc ey hungir formagho mik skilia fran
mins gudz kärlek Gr 278. at dräpa swa mykith folk
mz thörst MB 1: 325. lacrisa hon ... miinskar thorsth
LB 8: 48. KS 86 (211, 95), 87 (211, 95). Su 196. Ber 235.
at torsthen är slekther Gers Frest 47. Su 224. släkkia
hans thorst mz enom drupa Bir 1: 225. ib 3: 37. en
watn drupe ma släkkia min thörst ib 1:~222. vt släkke
drykkin thörst ib 283. Iiwat thörstir är wärre än
wrang giri ok wrodhe ib. ginstan vt siäkkis then
wrange tliorstin ib. ib 3: 50. at hänna miölk är mik
ey thyrst Al 1466.
thörster, adj. [Isl. þyrstr, þystr] törstig, jak var
törstir MP 1: 147. Bir l: 116, 4: 200. thykkcr (i
drömmen) siwkoin månne stundom som han ärwodhar i olde
eller watne thörstom månne thykker som han drikker
MB 1: 237. thu opiater thit söta saar allom andelikom
thörstom Ber 2S5.
tllürstoglier, adj. törstig, gi|f mik af thinom mat.
ok dryk af hulkoni iak hungroghir ok thörstoghir
nioghe vidliir quckias Bir 1: 222. Bo 217. Bir 1: it7,
3: 31, 4: 7, 171. Su 38. — med prep. af. tho blifwo
atir soni för liungroghe oc thörstoghe af (sitibundi
de) honom Bo 238. ib 236.
thörva, se |iorva.
thürvärker (tor verker), m. torrvärk. for ickt
eller annan tor verk j ben eller andra lemnier LB 7:
339. Jfr [lör värker under þöl’ 6.
u.
U, se ur.
U-, se 0-.
U(l(la (odda MB 1: 169, 172), adj. [Isl. odd i, m.
jV. odda, /.; odde, adj.] 1) udda, som blir till
öfvers då ett antal föremål ordnas parvis, omaka, aff
allom diwrom oc fughlom ther man ma äta skal thu
taka in mz thik i archona siw aff hwario kyni . . .
oc är et odda aff them til at offra gudhi MB 1:
169. 2) udda, som icke låter fördela sig i par,
som icke ulan rest kan delas med tvä, ojämn, noe
. . . giordho stoort altara gudhy til hedhirs oc offradhe
honom brinnande offir een fughil oc eeth dywr aff
hwario the kyny reent war ok äta matte oc vdda
hafdlie warith j archenne ST 390. MB 1: 172.
udder (odder. -ar), m. [Isl. oddr] L. udd, spets.
thäs swärdzsins vddir Bir 2: 174. tha spiutit vt drogx
syntis vdderin (cuspis) rödliir af blodheno ib 1: 33. Di
76. ens (för en 1) naals oddir Bir 2: 331. hon är liik
thy blomstre älla siiff som kallas swärdon hulkit som
hawir twå liwassa äggia ok klenan vd ib 1: 392.
the (djuren) hafdho hoorn i hofwudh sit. . . the waro
skapt som nakar swärdh oc waro the rask i thora
färdh the hafdho od som nakar piik Al 9265. the . . .
omkringb lagdo torneth oc wärneiia mz trägrenomen
oc stikkado sidhan ollen j vdden MB 2: 102. — spjut.
fiskin huars finn ok fiäl huassare äru än vdda
(acutio-res sunt cuspidibus) Bir 2: 4. — mädli svärdh ok ud,
med vapen, keysar karl . . . bestridde thet stora
land-it, som kallas saxonia, oc van thot undir sik med
svärdh oc ud (ferro) Ansg 195. — (?) thu skal . . .
ey läggia od (Cod. B uwdh 561, säkert rätta läsarten)
fore blindan MB 1: 365; jfr llUllhor. — Jfr kllifs-,
nals-, spillts-, svärds-, sjnda-udder. 2j [Jfr
K. odd] udde. wid norra ölandz vdd skullo honom allo
möta RK 2: 8813.
Uff, se utaff.
nföra, v. afkläda. — uföra sik, afkläda sig.
med dat. förmena at lian ey sik vfördhe sinom
klädh-om KL 362.
llgge, m. [Xyisl. uggi. X. ugge] fena (särsk.
tagg-fenaf). alt thz som badho liafwer finu, oc fiäld, flos
oc vgga, thz är idher lowath til födho, badhe i
liaw-ino, oc swa i fräskom watnom MB 1: 359. Ilas eller
spordt| oc vggii aff fiskom ib 73.
Uggla, f. [Isl. ugla] uggla, ban siar nidh badha
hök ok falka ok sätther vgglo a räkke balka MD (S)
230. swa är skalk i bland folk som vggla i bland
krako GO 1012. sia wgglo widh steen ok steen widh
vgglo thz gällir ä vgglo been ib 584. — Ugglo
beu (-been), n. uggleben. G O 584. — ugglo lioper
(vggla-), m. ugglehop, skara af ugglor, vgglahopir
(sannolikt har dock ursprungligen senare
sammansättningsdelen här varit rop el. op (hop), och del
sammansatta ordet har i sådan händelse haft betydelsen:
uggleskri) menar wara skipsför G O 630; jfr Kock,
Medel-tidsordspr. 2: 265; Wadstein, Medeltidsordspr. (Sv.
Landsm. XI. 6) s. 47.
ugliii (wgn. wggn, sc bakara ugliu. vngn.
wngn: -in KL 285. vngll SML Kk 2: pr. i var.
oghn. onghn. ogn. ofn SML Kk 2: pr. i var.; -e
ib. omn: -e ib Kk 2: pr., B 18: pr. i var. gen. med
art. wngsens KL 285. ognsins Bir 2: is. ognins
ib 16. pl. -ar), t», [/si. ofn. Fnor. ogn] L. ugn. pär
vghn ok ärin är Sll 34. faþoren tende storan eld ii vgne
Bu 22. han lät elda oghn som hetast ib 506. castadhe
thorn wt ij ön brännande oghn KL 373. stundom hände
at alf suartoni oghn (camino) vtgar faghir luglii Bir
3: 256. aff vngnenom (fomace) hwarifra diäfullin gaff
andswar hördhis röst ib 198. tha man wil eld aff
oglinen raka Al 9464. Bu 188. Bo 107. KL 285. Bir 2: 15,
16. MB 2: 334. gör en oghn som haffwer ena kwpo mith
j segli aff leor PM xlvi. brän thz j ognenom ther
glas pläglia göras, äller loerkrwkor, äller j ognenom
som kallas reuerberationis ib xli. ij een wgn som
reddir war til bakning KL 249. j samu stund brödhit
kom j onghnin Bil 867. bakat brödh j oghne Bir 2:
115. skal iak plagha egipto land mz swa marghom
frödhom, at the skulo fylla thiua säug, oc thina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
