- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
910

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vande ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vaude

910

Taudra

283. antonio wandadhis wm andbudh at graua ]ikit ib
405. 2) vara » nöd. tha mannin wandas tha villis
honum snildin G O 338. — operson!, med dat. karl kan
aal radh tha honum wandas äkke G O 895; jfr Koch,
Medeltidsordspr. 2: 1S2.

vande (vanda, vaande. vonde), m. [Isl. vandi]

1) svårighet, del som är svårt el. kinkigt, det som vållar
svårighet el. förlägenhet, biskope var vanda bäggia
väghna Bu 5. pauanom thotte thz vanda vara Bil 791.
een man . . . than . . . radha kan ij vanda FI 501. thik
är thz wanda at räkna Al 1433. — kinkig ställning,
förlägenhet, the thänkto koma ban i vanda Bo 159.
seor thu i hwat vanda (perplexitate) the äru ib 208.
thän är gladh som ey weth aff wanda (lecius incedit
quem non perplexio ledit) G O 479. 2) svårighet,
trångmål, nid, vånda, skärie karla . . . tedde oss sin vonda
SD 5: 695 (1347, gammal afskr.). ban sag]ie sin wanda
Bu 20. FI 1224. Di 46. wil jaeli lata . . . forstanda
mnngfallelica swcnska wanda HK 2: 4. at lians vaþo
ok vande var lostar Bu 29. lf B 1: 266. FI 895. kan
ban ey lösa thina vanda ib 1226. nw se tho sin vanda
(Cod. A wadha 289) MB 1: (Cod. B) 553. tha är iak
skild fra then wanda Di 71. mango koma j wadha ok
wanda for rikcdoma skuld Ber 26. hugnande thorn i
thera vanda (difficultatibus) Bir 2: 42. innan thäs at
sanctus ansgarius var stadder i thessom wandanom
Ansg 229. Iv 783. tha stood rikit vtan wanda RK 1:
1279. hon war vänlika förd til landa mz store.frygd
for vtan wanda ib 429. konungon satli atlier i wanda
ib 4173. hon . . . kärdlio höghelik ower hans vanda
Iv 600. thän kan best widli waudan som ängin hawir
GO 774. thän är säl sik kan wända wanda fran händhir
ib 911. with skal til wanda (vett behöfves i nöd) ib
517. — qval, lidande, vånda, thäune ridt’ ro . . . ther
thu gör tholik vanda Fr 983. 3) ängslan, oro.
hafþe mö barnet maiighen vanda bn|ie dagli ok nat
vm {lit lif räd Bu 79. the hafdho fore honum räzl
oc wanda Al 7672. 4) besvär, omak. hwi görom
wi os tholik wanda Al 416G. Di 65. 5) svårighet,
plats, nöd. han . . . kom wnder karlsöö mz wanda
RK 2: 3318. 6) råda, fara. fflyni badha wandana
(utrumque pericitlum) Ber 4. 7) skada, förtret,
förfång. opta konibcr wande ok skadhi af onarlike breua
skript KS 52 (131, 56). tliässo biärglieno som här liggir
stadh i n om til wanda KL 116. — skada, förlust, än thz
barnit j waggona laa matte wäl graata then waandha
MD 3S6. — Yäudalös, adj. [Isl. vandalauss] icke
förenad med svårighet, nw iir ey wnndalöst at skipa swa
siäx stunder eens dagx som ower flyta MB 1: 63. —
vanda mal, n. L.

vailllel (vannel), m. [Fdan. vaudel. Mnt. waudol]
ersättning, til thcn tiidh at the halfue giorth hanom
rädcligh wannell oc fullesth for sin skadhe BSH 4:
187 (1495).

vandeliker, adj. L.

vänder (dat. vande Bu 6. wande MB 1- 316.
med art. vandenom Bir 2: i2i, 3: 151. wandenom
ib 1: 182; MB 1: 4U8. pl. ack. wänder ib 293, 294. med
art. nom. wandane ib 406), m. [Isl. vöndr] L. spö,
staf. hafdhe gyltati wand j hände Bil 282. hafdhe ban en
litin vand j sinne hand ib 870. mz wande eller stawe
MB 1: 316. tha han hafdhe tyswar til slaghit m

wandenom ib 408. huar o giptar man af dauiz konogs
släkt [ok] ät fore þörran vand ii hände tel guz
mönst-ar Bu 6. af huilikins Jicra vande blomstar vt
sprigg-ar ib. iosep lypte sin vand ib. Bir 8: 151. aarons
wandir som blomstradhis ib 1: 181. ib 182. MB 1: 406,
407, 408. £7" 201. MD 162. nar vandin vmuändis j orm Bir
2: 113. ib 114, 121. MB 1: 284, 286, 293. aarons wander
swolgli thera wändor ib 291. bidh aaron lypta wanden
oc sia iordhina ib 295. — metspö, ban . . . släpto
fiskinom j watneno ok kastadhe wandin widhir
iordhina kl 12. — Jfr gul-, liiisle-, köre-, lilio-,
rikis-vander.
vänder, m. Jfr mnldrander.
vänder (b. vant. vaant MB 1: (Cod. B) 553),
adj. [/.</. vandr] l. 1) granntyckt, nogräknad, tho
waro ekke vaiidhir (Cod. A granne 204J at dryk eller
födho MB 1: (Cod. B) 517. 2) svår, svår att komma
till rätta med, svår att stå sig emot. med dat. ban
wnr them ij stridh mykitli wander Al 1730. — svår,
som icke lätt låter sig göra. thz iir swa vant mz litla
makt thz liöglia bergh at springa Ml> 172 d. uant
(var) at känna en for annan Bu 193. thz är want at
wita huru wäruldin kan sik widh ban skilia ks 23
(55, 24). nw är wandaro (Cod. A wärra 54) at wita
ängolsins hugh än mantzcns MB 1: (Cod. B) 532. än är
wandare (Cod. A wärra bi) äuglenoni, at vnderstanda
liakars ängels hugh än mantzins ib. thz är vaant
(Cod. A ont 279) at wita, liwath barnith giordhe thz
hälder aff ilzsko, öller aff wauwitzsko ib 553. thyngro
thing oc wandare at lösa ib (Cod. A) 327. — svår,
mödosam, besvärlig, et lifworno want Al 5952. 3)
svår, grof. thz är con synd stoor ok wand Al 6385.

vänder, adj. [1st. vàndr} L. 1) dålig, usel.
tratillas hafwc sores land the iiro godh ok äkke wand
Al 10291. ä fölghir agärdh wande (för -o) köpo GO
525. 2) ond, dålig, osedlig, falst cristit folk ok
want (Cod. C onth ’1008) Bil 403. uandhir (Cod. A
ondo 155) änglar MB 1: (Cod. B) 539. worth konung
aloxandcr myket bättre som for war wander MD (S)
213. swa war thz folk j jwdlia land ho stundom godlie
ok stundom waudlio ib 283. — Jfr ondor.

vaudill, adj. [Fdan. vaanden] som gör svårigheter,
som drager sig för (ngt), lnvn som gaar aff riit wägh
han skal ey wara wandin til at taka thän rätta i
geon GO 1016.
vandlyte, n. L.

vniHlogher» adj. [ä». dial. vannig. Ar. vandig]
nogräknad, granntyckt, thän skal ey wara wandogh
at answar som ondh ordh giwir wth GO 1065.

vandra (-ar, -adhe, -at), v. [Fdan. vandre.
Mnt. wanderen] vandra, gå. eg. och bildl. hwart
wil-iom wi nw länger wandra Al 4154. wille folk i
honum (skogen) wandra ib 7343. vandra oc färdhas
i annor landh Ansg 185. huru diäfwllin vandradhe mz
sancto hylario ST 154. tha ban wandradhe vm landit
ib 164. hon gaar j Bdhknena, ther dyurit pläghar
wandra ib 216. wandra land fran lando ib 282.
tlien-tidh the hafdho liinge wandrat ib. ffoor ban oc
wandradhe ffran eth studium oc til thz andra Su 223.
bertil wel nw wnndre till tyskcland till helga städer
oc rwm SJ 385 (1472). om än iak skulde kringh om
alla werlona wandra som en pilägrim mz henne Lg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free