Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vandräþi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandriiþi
911
vaiifriigdha
814. mik bör Kli nakra stund bär vandra (peregrinari)
Br, 52. buar en swcn tlier wandrande koniir SO 3.
RK 2: s. 341. Va 54. Su 270. MB 2: 48, 81, 125. wi
pläghom göra ängin the brut at wi pläghom til scripta
wnndra Al 6305. fara the ok wandra kring vm
wärld-inna mz hiärtano ok thankanom Bir 1: 155. thz
för-bannadha skatith . . . som llygher om daghana, oc
iämwäl wandrar om nätrena Lf K 107. — med ack.
utmärkande väg el. väglängd, ban wandradhe sin wägh
ST 117. thentidh iomfru maria oc iosepli hafdho
wand-rat ena daxledh aff iherusalem ib 213. gaa, wandhra
oc fulkomna langha oc wansamleka pilagrims resor
Lf K 129. — med ack. utmärkande rörelsens innehåll
el. ändamål, wandrandho sin iirandhe Lg 3: 267. —
Jfr aterTandra.
vaudriiþi, n. [lsl. vandrædi] L. svår el. farlig
ställning; fientligt förhållande, fiendskap, hon riiddis
. . . koma them brödher j wandriidhe (Cod. C wadha
906) for sina sak (ne inter duos fratres inimicitias
in-citaret) Bil 346.
vandsamber (want- ST326, 487. van-. ». -samt.
-sampt. frf. rok. i änd. -sam-, -samm-), adj.
[A’. vandsam] svar; mödosam, besvärlig; påkostande;
som icke lätt låter sig göra. i swa langom oc
van-samum vägh Bo 13. vara komin til hilxsta oc
van-samasto fulcomlikhetzsins trappo ib 31. ther . . .
ryghe-likit var at färdhas. ok thein var vansamt fore
iom-frunna vngdom. oc ioseps allirdom skuld ib 12. mik
thikkir at atirkoman iir vansamare än framfärdhin ib
21. alt thz som förra syntis vansamt oc än
omöghc-likit ib 132. änkte är swa vansamt at thz wardhir oy
lät ok raskt af stadhlike ok skiilike idhnan Bir 1:
275. Bo 30, 97. Bir 4: 22. vanlika är thz äntigia
van-sainpt älla omöghelikit at af besko hedhirgirinna root
framgange söt kärloksins frukt Bo 99. än thot
van-samast iir opfara tho opfara the lätlika ib. vansampt
är nakrom badhe sindir älska gudh oc viirldinna Bir
2: 43. thäs optare nokor fallir j synd thäs
vand-sauiare iir bonum vpsta MP 1: 93. Bir 4: 69. Ber 27.
wansamt är at atherhalda och göma hiärtath af
olofh-likoin thankkom, än ey minna wansamt är at tliiiina
iordhrikis ärandom wtan synd ib 206. köpslagha är
mykyt thung oc wantsam at hantera vtan synd ST
487. Bir 1: 222. Ber 181. the twänne skiilffwo sotterna
. . . ärw wandsamme läkia LB 9: 118. otalike fläste
cristne män, som illa leffua, äru nw wansammaro at
omwäudas oc snararen til at tronne kasta Su 150. thz
är wantsamt at wita ST 326. han (staden) war
owinne-lighen oc vandh sampt til sökia (accetsu difficile) före
tranghasta wiigha oc bärgha mällan MB 2: 316.
vaudsailllika (van-), adv. med svårighet, opfara
the lätlika ok vansamlica nidhir fara the Bo 99. —
svårligen, näppeligen, vtan tho frestilsen hafdlie bonum
varit hafdhe han vansamlica komit til äuärdhelica
lielso ok gliidhe Bir 2: 327. wansamlika finnas män,
som sik wndirgiffua wilia enna qwinno foresyn ib
4: 70. — Jfr ovansamlika.
vandsamliker (van-. ». -likt. -likit), adj.
[Fdan. vansamlig] svår; mödosam, besvärlig;
påkostande, motbjudande; som icke lätt låter sig göra. thän
wan-samlike wäghen Su 34. bärghit är höght ok wansamlikit
j vpfärdhinne Bir 1: 273. som sighia min lagli ok budh-
ordli wara wansamlikast ok bardast ib 202. thz är
hart ok wansamlikit ib 274. ey skuli thz synas thik
wansamlikit älla thunght Ber 25. mik är änkte
omöghelikit oc änkte vausamlikit j himerikc ok jordheriko
Bir 3: 301. tlietta klädhit war ey mykit trängt älla
wansamlikit at biträ ib 1: 144. oriituis manzs siäl . . .
är . . . vaiisamlik at atirhalla aff thy bon gripir ib 2:
58. myrk ordh ok liardh oc vansamlik at vndirsta ib
38. allom är wansamlikt at göma mattona ib 4: 36.
vansamlik (för -likt) är at badhe sändher tliiiina
lii-merikis afling ok iordhrikis ärendom Ber 26. Bir 1:
129, 252. MB 2 : 285.
vandsamlikliet (van-, -lighet Bir 4: 5), f.
1) svårighet, förlägenhet, annor är ilzskonna fauizska
ok annor mildhetz ok wän samlikhetz (difficultatis)
Bir 1: 381. 2) svårighet, möda, besvär,
besvärlighet. et c|oster j huilko ban vardh ... om sidho abote
mz store vandsamlichet, bidhin oc wunniii mz mangom
jnnerlikom oc idhkelicom konungxsins bonum Bil 752.
wiinqwistano forniatto ey bära wiin, wtan mz myklo
wansamlighet Bir 4: 5. hulkit som . . . ägx ey mz
vansamlikhet ib 2 : 204. wäghanna wansanlikhet (för
wansam-J VKR xix. skodhande mins äruodis storo
mödho oc wansamlikhet Bir 1: 245. liardho stena äru
j wäghenom vndliir fotomin. wansamlikhot ok liällo
skoru j vpfärdhinne »6 272.
Yaudskapor (van-), m. [lsl. vàndskapr] ondska,
elakhet, domicianus war dräpin . ■ . fore wanscap (Bil
for sin onzskap 322) Lg (Cod. C) 995. Jfr Olld-
skaper.
vandstadder i (van-), p. adj. bragt i svår el.
farlig ställning, månge ärw wanstadde (perirlitati sunt)
for rikedoma skuld Ber 26.
vandsyil (van-), adj. [Jfr lsl. vandsiinn] svår
att se, svår att märka el. upptäcka, nialata plaglia är
wansyn i boldom MB 1: 362.
vaildviiter, f. ? ond varelse, dålig el. nedrig
menniska. nero nequam som tydlier wandwiitcr äller
skalke-likin Bil 307.
vaufriigdli (vand-), /. [lsl. vanfræglJ] vanfråjd,
vanrykte, at . . . wi ey vanfräghdh ther aff fi FI 178.
skal thöm ökias vanfrägdh Bir 2: 183. räddos . . .
orens liuernis vanfräghth ib 68. vidhirfrestadho the i
alla the måtto som the gato til hans vanfrägdh
(de-tractionem) Bo 149. vm thet gaar til clostirsins ellir
ordinsins neeso oc wanfrägdh ellir blygdh VKR 39.
kom j gudhz ohyllist manna wanfrägdh och storan
wanda Ber 82. at ey komj stadbin j wanfrägdh for
henna sculd VKR 27. at swa ärligh oc wälboren
iomfru skulle wnkomma swa skänielika wandfrägdh Lg 3:
55. Bil 938. Lg 123. Ber 57. Su 349, 350. — vatlfriigdlia
bref, n. bref åsyftande att vanrykta ngn. wtsända
wän frägda bre|f Bir 5: 52.
Tanfriigdba (-fräydha MB 1: 370; -adhe »i;
-ath ib 223, 370. -fräda: -frädadho Bir 1:159. -ar,
-adhe, adher. pres. -ir (hvarest i återgifver
upplöst förkortning i handskriften) Bir 8: 440), v. [Fnor.
vanfrægia] vanfräjda, vanrykta, bringa ivanrykte,
utsprida vanärande rykte om (ngn), han wanfriigdhadho
andra KL 124. hulkin som . . . lasta oc vanfrägdha
sin iämcristin MP 2: 177. then han skän-or, bolywgher
ällar wanfrägdhar Lf K 107. at wanfriigdha sin iäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
