Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - viliaþer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilia]ier
977
vililiker
jach tenkcr vy viliom thz raskelica vinna ib 3915. jach
rätz hcr vil ey göth alf warda ib 4753. se hwart thetta
Til viika ib 4760. thz vil ey Sn swa til ga ib bb29;jfr
9, 10. ib 5817. nw maaskin wiil lyktes thenna wiisa
»i 3 : 3344. huru thz wiil gna fsan i höra nw ib 1648.
hwath ther aff wiil warda faam wy snart see ii 3427.
huru thz framdeles wiil gaa kan jak ey ythermeere ath
spaa ib 4161. mik frykther thz wiil göra qwall ii 3411.
huat vill vara aff thetta barn Ml) 320. her Sr komin
en ny sidh, som iach kan första; lian wil (wyl) thok
lithet froma j lengdcnä Va 46. ständer thu op aff
dödhe sidhan thu Sst drSpin tha vilium wi troo
(cre-demus) a thinuni ordhom Bil 127. jach . . . loffwer
thet (sankt Eriks banér) wilia lia|fua i wördningb oc
werdugheyt BSII 4: 196 (1495). — i pres. 2 pers. med
en inf. närmande sig omskrifning af imperat. i wiliu
fynna någre fogor, thot skall widhorlegas i eno mattlio
eller andlira BSH 5: 93 (1506); jfr 12. 14) i förening
med ett verb i inf. närmande sig el. bildande en
omskrifning af konj. a) i subjekts-, objekts- och
oppositions-satser, vanl. inledda af at (þiit) el. sådana i hvilka
ett inledande at kan underförstås, efter uttryck
betecknande bön el. begäran: vilja, thäs bidher iak idher
. . . thz ij v il i» äkkc skilias vidh mik Fr 1446.
hymmorikes drütningh . . . jak bidder tik ath tw . . .
welo bl id h ka thin holgha son mik fatigliom syndare
Gers Ars b 5. jak . . . bider eder alla sauian . . .
ath y wolen nw wara niir mik ii. bade iak . . . gerno
at i willo mik thot sända til stocholm oförtöffuct
BSH 4: 196 (i495). bider iach tigli, at tw wille
for-höre med thöm, hwar thet mötho skal ställde ib 335
(1503). tbetta bedio wii kerloga, i welia homologa
wedhor odlier haffwa ii 5 : 7 (1504). bidhiom wij kSrlige
idher ... ati . . . wilien alle ... vtgiffua (näml.
djäk-nepenningame) them som kirkehorrer til thot skicka FH
1: 62 (1489, gammal afskr.). bidia wij . . . ider gernä
atj annamii och nierkio wele alle wore ordli och
scriff-uelser till thet beste HSH 18: 15 (1494). bedie vi
edert herredömo villo bestolle hilt bater och skuter
BSH 5; 148 (1507). beder jag eder ... at i villo låte
bosorgo them ib. ero tesse gode men . , . storligen
bogorende, ad odert herredömo vill hilt skicke hor
electus inedh bisser oc verger ii 149. bidher jach
idher ganstli ödmyukliga, ath i wilien werdas scriffwa
til capitelith i linc[öping] for idher cappolan . . . ath
the wille lat-ha icko thet mynsta brysta, ath
installera bonum som lioiiu in bör ii 93 (1506). är . . . myn
ödmiwka bön til jder, at j . . . wilien hielpa henne
FM 633 (1515). hau . . . war bogärende, at wii vilde
vigie honum til subdiaconum BSH 5: 393 (i510). ban
. . . badh bonum ... at hau vilde til hans koma Fr 2164.
bedlieudis eder heredöm . . , thot i wille . . . ghörc
. . . ad jak inothe nyutho ok behaldhe thet
liSrcdz-höffding döm här äppter, ssom jak aff oder häredöm
här til haffth FM 211 (l50l). — efter uttryck
betecknande en önskan: må. gudh gifwe thet, at vädherit
vildlie vere med BSH 4: 243 (1499). — efter uttryck
betecknande sträfvan, bemödande o. s. v.: skola, må.
the villo . . . medli liiff och makt loggia ther om
vin at the villo haffwa konungen jn HK 2: 5547. ban
. . . winlogger sik ok förarbetor met ider . . . thet
. . . (nestor lians brask wilde vidersäghio sama kirkie
Ordbok II.
FM 274 (1506). — efter uttryck betecknande
förnimmelse, yttrande o, s. v. för att, då hufvudsatsens verb
slår i impf., beteckna ngt i förhållande till detta
tillkommande (jfr 13) ■ skola, hon saa at thz wille illa gaa
HK 1: 1055; jfr 9. marsken loffuade erik tha at lian
wille til honom gaa ii 2: 3141. ban ... giordo en
deg-tingan mz konung erie sa hanom Törst borcholm oc
Öland faa sidan willo konung oric lä lianuni j geu
wisbyhus ii 7644. ban swaradhe at tho wildo tlier
om lota hwa then förste skulde wara ST 364. han
wiste ey hwat ban wilde aff mannenom göra at han
skulde ey frysa j bel ib 284. Ii) i afsiktssutser: må,
skola. Hy ey danzon at enast vm liälgho dagha vtan
alla dagha opa thz at gudh wili gifwa thik äwinnelika
frögdli ST 143. paucii skipa[ie fasto ok böner, tel at
gu|i vilde þiít derom visa Bu 24. ban . . . gig bort
aff sino fädhirnis lande oppa thz at ban ey wilde sina
foräldra bedröfwa ib 281. sydan iak sten stwre kom nw
fra swinagarn til strengcncs paa thet at iak wille
mik forwethä om swanthe nielsson ok andre friborno
män flere . . . waro framdragne til stocholm BSH i:
196 (l495). c) för alt beteckna det som under en riss
förutsättning skulle ega rum: skola, thor wille (om
stormning företages) stürtte mång man, för än the
gaffue siig BSH 6: 349 (1509). — vilia sik, afse,
åsyfta, huat . . . wilde sik (quid vult sibi) thän
ower-lnatbas kärleken Su 37. Jfr vilia 7. — Jfr forvilia
äfvensom godh-, il-, O-, Siiilf-, siiilfs-,
vill-vili-ande samt oviliaudis.
vilia]ier, p. adj. Jfr go]i-, illa-viliaþer.
viliaktelikhet (-aoteligeth), fi villighet att
vara till tjenst! herror borgamestaro ok raadh i lybok
. . . setides thette breff inedhor viliactcligeth BSH 5:
507 (1512).
vilielse, ». pl. Jfr atervilielse.
viliemodilis, adv. [Mnt. villemodos] med vilja,
uppsåtligt, afsiktligt, hiilken fader är naghatsiii swa
grymer at han viliemodis lätlier dräpä sin eendha son
Sv. Kyvkobr. 156.
viliiika (willelioa. wililege. weleliga. wilige.
wilielike. wilioligha Mecht. Uppenb. 290, 325),
adv. [Å. Han. vilieliglic] 1) villigt, gärna, han
... wille them sa hielpa oc förläna at the skullo hanom
weleliga tyäua RK 2: 7561. allo the, som kärligha, ok
wilioligha lidha (omnis qui . . . libens et volens
susti-nuerit) Mecht. 1’ppenb. 290. ii 325. — villigt, med
villighet, utan motstånd, tho . . . giordhe thz (d. t’, s.
åtogo sig skatten) willoliea RK 2: 61. — villigt,
välvilligt. ati . . . wilien alle wililege och kärlige vtgiffua
(näml. djäknepenningnme) them som kirkelierrer til
thet skicka FH 1: 62 (1489). liuadli the wano äro
wilige giffiia ii 61; jfr 2. 2) frivilligt, i som ären
wilielike fatiko LfK 23. the som wilieliko ärw fatike
ib 25 (på dessa båda ställen kan dock wiliolike fattas
som pl. nom. m. af följ. ord). — Jfr gOllll-, O-,
siälf-, viil-vililika.
vililiker (wilieliker. wilieliken LfK 25, 26.
wilioligheil Mecht. Uppenb. 325. ack. m. vilieligan
Lg 3: 544, 548. wilioliglian Mecht. Uppenb. 325.
wilielig IISH 18: 112 (1497)), adj. [Ä. Dan. vilieligh]
1) villig, wij fornimnie honom litet wilielig til thet
som bestånd kan epter fölia HSH 18: 112 (1497). 2)
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
