Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vin
983
vinda
vin {gm. pl. viniä. vina. winna. vena.
venne. Wänø), f. [Fnor. vill] gräsrik mark,
betesmark, ängsmark, i ortnamn. Jfr Rygh, Norske
Gaard-navne, Indledning s. 85 f; Sveriges Ortnamn 12: 1.
viniäliäräd (winnnhäräit «’ »or.) VGL 1 þl. in . . .
viniiihärgäi (vinähärSil i »ar.) VGL I FA’, vonn
lior-edh SU NS 2: 512 (|412). wena häråt ib 592 (t4i3).
wäneheret Ur k. fr. 14S1 enl. Sveriges Ortnamn 12: 1.
venno heret HSU 5: 612 (1520). Jfr vinatoller.
vill (viin. wyn), n. och m. (SJ 326 (1465); FM
216 (1504)) [/«/. vin. Lat. vinum] L. 1) vin. vände
han vatn ii vin Bu 72. hau . . . skänkte hanom etar
i v i 11 o ib 494. han drak äldre vin älla nokon druken
dryk ib 194. Bil 82. viin ok miödhir oc andro starko
drykkia Bo 133. noe . . . plan tur wilia wiinqwista, oc
lik ther aff wiin MB 1: 173. görom waar fadhor drukkin
aff wino ib 196. nar vinit kombir fore herran drykkir
lian stundom af medel vineno som latare är ok oy
altidh af thy bätra ok starkare vineno Bir 1: 247.
thz vinit smakadhe honom bätir ok war sötare j them
timauoni ok ey wt giutir herran thy hiillir thz bätra
vinit ok försmår oy for thy godho vinin vtan göme
them til sin hedliir ok nytto ib. thera lifwerne iir mik
sötaro än haiiagh ok lustelikare än nakot viin ib. enua
handa vinbär iir sua starkt at thz vin i t ther j är gaar
vt vtan press ib 2 : 292. öll ok most miöd ok wiin
war allom mannom ther ospart RK 1: 2031. vm alle
then win och drök som tyle haffuer hantert oc vttappet
i kolleron SJ 326 (1465). the gode män som wijn föra
til staden GS 58 (l474). laghen ludlia, at alt wijn
schal föras iil i stadzens kellara ib. satte hau til pant
for sig for han kom vt i [t] aam bastorth for edre
sak met swa skel, han skulle faro til stocholm met
then nnnet win och komme swa igon jnnen jwol oc
lösse then aam bastert igen. kom ban oky jnnen jwel
igen, tha skulle wynen liüre edor til FM 216 (1504).
tagli alwii oc rökilsze, oc stöt tz smat oc siwd i
ganialt viin LB 7: 222. alf brcnth wiin ib 127. han
hafucr fwnnit liist oc konst, hurw man skal brenna tz
watn. som forlonger meuniskiona liiff, tz vatnit skal
bronnas aff rötli vin, thon tz ey haffuer, han brenne
tz alf liwiit vin ib. Bir 3: 418. 2) vinqvist,
tin-qvistar. thu war . . . miidhir win wndliir thin ögon
slaghin Sv. Böner 54. 3) vin, vinstockar i rensa
wiin ok humbla gardha MD (S) 282 (måhända bör
dock efter wiin underförstås gardha, i hvilken
händelse stället bör föras till vingård herj. — Jfr
b ränne-, gliidli-, midlinl-, mässo-vin. — vina
tekll (viina-), n. vintecken, vinskylt. ey är for thy
viin i täwerne at ther hänghcr fore viina tekn (ändradt
till viin tekn) vtan for thy hänghis ther wiina tekn
(ändradt till wiin tokn; Cod. C har här wiins tekn 945)
at ther iir viin inno Bil 82. — Jfr vin-, villS-tekll.
— vins drykker, m.? vindrickande. skör lusto fölgher
bukin fyltan mz mat och winsdrykkiom (vini
pota-tionibus) Ber 87 (kan fåras till ett VÍ11S drykkia). —
vins tokn (wiina-), n. = vinn tekn, Lg 945.
vina (wena Ber 145; Su 12, 103; Lg 3: 485. wäna
Ber 145), f. [Isl. vinn] väninna, migdonia var hänna
go{) vina Bu 186. hon sporþe sina vinu sinticem ib. nw
lokkar systorin systor. vin sina vinu til gudz thiiinist
KL 328. kalla snillina thina vinu MP 2: 76. brwdhgum-
mans wilia som iir hällagh siäl Ber 14. ib 28, 31, 36,
56, 145, 174. Su 12, 103. Lg 3: 485. Jfr Ovilia.
vinatoller, m. [efter Fnor. vinjar toddi, vinar
toddi, i hvilken förbindelse förra leden utan tvifvel är
gen. sing. af vin, motsvarande det ofvan upptagna
Vill, f. betesmark, ängsmark] benämning på en efter
konung Olof den heliges död i Norge pålagd gärd. Jfr
Saga Olafs konungs ens helga (Kristiania 1853) kap.
239; Munch, Det norske Folks Historie I 2. 816/.;
Cleasby-Vigfusson s. 636, 707; Fritzner, 2 Udg. 3: 709,
949. MD 370.
vinbiir (wiin-), >». [Isl. vfnber] vindrufva; äfven
koll. nioen wiinbär MB 1: 2.15. i’i 2: 356. godli wiinbär
Al 8107. toriiiu bär ey vinbär ill’ 1: 232. enna handa
vinbär (quoddam genus uvarum) iir sua starkt at
thz vinit ther j är gaar vt vtan press ok then tidli
thz är moit satir ägharin kar vndir vinbärin Bir 2:
292. thetta vinbär är min guddoom ib. o jliesu sant
och fructsamt winbär ib 4 : 209. ecu wiinbära klasi
sändis sancto uiachario. hwilkin lian sände ginstan
■ . . til en siwkan brodhor oc thän siuke brodboren
sände han ginstan til annan brodhor oc swa sändis
thz vinbärit kring vm alla sällana KL 226. —
vill-biira klasi (wiin-), m. drufklase. skal thu ... ey
saman liänta . . . äptcrlefdha wiinbära klasa i
wiin-gardlio MB 1: 364. mosth rinnandhe alf winbära clasan
Su 77. KL 226. ST 399. winbära klasa aff klart
skinande gul ib 419. — vinbiira qvister (-bäria-), m.
vinqvist. liwandis winbäria qwister Lg 983. —
vinbärs qvistar (wiin-), m. = vinbiira qvister.
Al 1007.
vind ( -ar. -ir), /. och viuder, m. [Ä. Dan.
vind] 1) vinda, redskap hvarpå man snor
strängar. eth anbwd äller lithin wind PM 75. 2)
vändkors? tho rumen sculu swa starkligha aatirteppas oc
medli grindom laasoin oc windom bewaras VKR 25
(möjl. att föra till 3). 3) vindhjul; vridbar skifva.
Jfr VKR 80; Du C ånge, rota 4; Hildebrand, Sveriges
Medeltid 3: 1034. skulu twå windor (rotte) wara j
them mwronom tholika som pläghas at haffuas j
tho-likom clostrum Bir 4: 83. gynom tho hiwlen ällir
windana. som äru j wiiggiune, mällan syster oc
brödli-er, tildirffuis engin syster at intaka ällir wtsända
nakot, ällir ther tala wtan mz abbatissana witt oc loff
ib 5: 98. Jfr ||ini, 4) vindspel; hink. hans
(källans) . . . wnikrir.g bygnindh war ... alf aldra
koste-likasta gärningh halfuaudis sin windh ällir iugh i sik
siälifuom oc sigh siälffuaii ösandes wtan alla manna til
hiälp (habejis hauritorium suum in seipso, absque humano
opere seipsum hauriens) Mecht. Uppenb. 151. ib 152.
vinda (impf. vant. pl. 3 pers. wndo KL 149;
-os Bir 2: 95. wnde: opwnde RK 2 : 9062.
wnndho: nidher wnndho Lg 3: 179. wundo FI
1971. wwndo: wwndoth BSll 5: 146 (1507). wunno:
-OS RK 3: 291. WOndO Bil 898. wondho Fr (Cod
B) 2371. part. pret. wndin lv 756; -it ST 214.
won-din: wpwondith PM 76 (på trå st.)), ». [hl. vinda]
1) vrida, sno. funno ... en munk sitiande oc
vindande reep KL 2(6. Bir 2: 73. 2) omveckla, linda,
svepa, maria haffwir gudh bundit oc j klädhe swopt
oc wndit ST 214. modhorin loot thz (barnet) full wäl
winda i faghra sweppla ful wäl binda Al 9849. 3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
