Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vis
893
vis
jae i fiemle wijss motli hans nådes fadher ib 5 : 626 (1520).
pa qwanswis PM 66; jfr (|VAllt. — a kors vis, i
korsform, korsvis, moyses . . . räkte op badha sina
arma a kors wiis MB 1: 325. — i kors vis, rf. s.
funno . . . alla daggena falna j korsswiis (motsv. ställe
Bil 318: j cors likoj L;/ 994. Iion . . . lagde henüerna
i kors wistli for brysthet ib 3: 94. skal lian i kors
wiis lässa tlienna orden LB 7: 12. — Jfr ftþril-,
kors-, liker-vis samt visa.
vis (viis. wiiss. /. viis. wiss RK 2: 2924 (i
rimsl. med pris,), wysz Gers Frest Ini. ack. m.
visan. f. wysa Gers Frest Ini. da t. f. wise KS 75
(185, 82), 82 (803, 90); Al 8343. n. VÍSO. pl. nom. m.
wisir MB 1: 573, hvarest denna form uppgifves
tillhöra Cod. B. vise ib 31; Fr 2737./. wiisa MB 1: 134.
wyse Gers Frest Ini. dat. visom. best. form nom. m.
Wise MB 1:7; KS 69 (l70, 76). ack. m. wisa ST
413. pl. nom. m. wiso ib 415. komp. visare,
wys-ane Gers Frest Ini. superi, visaster), adj. [Isl.
viss] L. 1) retande, kunnig; vis, förståndig;
vittnande om risliet el. förstånd, octouianus viis man ok
vitar ... lät kalla sik ena visasta spakono Bu 62.
jo-liannes crisostomus vis mästare ib 49. iak huxaþe mina
systor vara ilara. ok fan iak sannaro at hon iir vvi|ien
en þo visaste ib 187. jofia ok liälzt ]>e filrsto. ok |ie
visasto. läto sik |>ät diglinrt angra ib 197. ib 100. var liiirra
. . . sannaþe han vara . . . wisastan miistara [>ere eonst
ib 181. Bil 711. en wiis philosophus ib 535. mon war
mykit wiis (j boklighe konst) ib. mön giordhe sik
wi&are än miistarin ib 213. vise miistara . . . letadho
liwru witrldin wardh MB 1: 31. thw äst en wiisinan oc
höffuisk (viir mair oc listugr) bi 36. ib 35. 280. Al 157,
163, 179. helsar iak thik porum wiis ib 4364. salamon
wise KS 69 (170, 76;. alf visom läkiarom KL 362.
osniellan ok lit.it vndirstandande forma iak at föra
ympnit sniellan ok visan Bir 1: 255. nian kan icke
skapa inenniskien stragx saa wiiss och kloch, som
henne bär, wara FM 489 1510). maiigha ware ok ära
ydher tyl handa som . . . iira wysano ok klokann. än
iak är Gers Frest Ini. gilrs lienna storligha behof
wardha wysz ok klok tyl ath waktlia sik ok stridha
moth swa daue fiende ib. tyl atli göra menniskenc wysa
ok fiirnomstogha moth dyäffwlsens forsath ib. fore
alla miin tha ära tho wiis Al 40. hwa är swa viis
(för oviisPJ at han lädliis ey sin skadha (tam ijuis
innps mentis r/uod non ti mel a nocumentis) GO 987; se
Kock, Medeltidsordspr. 2: 387. tliz ordli sagdiie en
lunga wiis mz’ wiso radhe oc wiso akt haffwer thu
thz ordhith sakt Al 8342, 8343. metlii wiso föreakt KS
82 (203, 90). mcdh . . . wise daghtingan ib 75 (185, 82).
mz blidho änlite. viso oc vyrdhelico Bo 27. —
förståndig, som förstår sig på (ngt), jak är ympnyt Slliällir
oc viis til radha (sapiens ad eonsilia) Bir 3: 464. the
äro vise til alla ära Fr 2737. RK 2 : 2924. 2)
bekant med (ngt), egande kännedom om el. erfarenhet af
(ngt), vara vis. ega kännedom om, reta. med gen. the
frw heet olimpiadis wäiin ok fairher tliäs war ban wiis
Al 150. han wän idliar stadh mitoradis ok brände han
op tilas ilriti ij wiis ib 2048 (båda dessa ställen
måhända att föra till följ. ord 6). — med prep. 11m.
alla qwiunor waro bundna vnder thetta band, vtan
tho waro wiisa om gudz wilia MB 1: 134. — vara
Ordbok II.
el. komma i erfarenhet (af ngt), med gen. k cristiern
hade tänkt swänskom saa liarth cet.li riiss gud|i thorn
naadhe soin täss hä|fde warith wiiss UK 3: 2401. —
vara sik vis, veta. med ack. alexander thz war thik
wis thz iak haffwer thik lätitli winna alla men Al
8595 (måhända att föra till följ. ord 6). — vardha vis,
lära känna, få veta, få besked om, erfara (ngt), ij
thiiuna tima vardli konungin viis huilkin ära ok huilkin
priis herra iwan liafdhe wuniiith thär Iv 1829. helena
wilde wiis wardha hwilkit korssit wars iierra ware Bil
87. — med gen. el. ack. |iwar som aarla riis ban wardhir
mängs viis GO 9. i’/ 489. miin fru thäs viis nil
vordli-in ar at ij swa lonlika liafnin varith här Iv 1354.
At 7616. hans nanipn vil iak nu vardlia viis Iv 1266.
— erfara, komma i erfarenhet af, röna, upplefva,
med gen. el. ack. tha walt han thz äuintyr wiis Iv
(Cod. B) 691. lithet äpter warth I1a.11 thz wiiss RK
3: 1519. wy seniorn sigher wynna och saa priiss saa
wardher han (Törd Bonde) mz k karl täss wiiss ib
32. — vardha manz vis, träda i sexuell förbindelse
med en man, hafva köttsligt umgänge med en man,
Justina wilde ey wardha inans viis Bil 447. en nunna
som aldro war manz viis ib 686. — Jfr bok-, iiilll-,
lag-li-, o-, rät-, skiiil-, vrang-vis.
vis (viis. viss Lg 3: 101. wiss GO 245 (genom
radering ändradt från wisser). 11. vist. wiisth
Il K 3: 1138 (i rimsl. med tystli). ack. m. vissan.
dat. m. vissom. 71. visso, wissu Bil 409. vissa
RK 2: 1072. wissa ib 2199. wyssa ib 6107. wysse
ib 3: 3179 (i rimsl. m. byssej. pl. nom. wi. visse.
11. wis Bil 924. ack. m. vissa. 11. wiiss RK 1: 3119.
dat. visaom. komp. nom. n. wyssari SI) 5: 561
(1346)), adj. [Isl. viss] L. 1) med säkerhet känd;
viss, säker, olvifvelaktig. wäghin war bonum fulwäl
wiis Al 2343. liwat herre som koin war iiigoin wiisth
RK 3: 1138. dfldhrin iir os vis ok hans tillie är o vis
GO 104. äncti är wyssari än döprin oc äneti owissäri
än diizens tyini SD 5: 561 (1346). laiighir siwkdombir
är wiss diidhir GO 215. (lofuar) liauuni wissan sigher
Bil 564. tho thingh . . . som eigli linnas ii bihlia so r i
-ueth ok äru tho fiilkumleka wis (motsv. ställe i Bu-,
san c,) ib »24. wist teku ST 327. the tidande waro honom
sagdli for wiiss RK 1: 3119 (i rimsl. m. norighisj. —
for visso (-vissa, -vist) [jfr Isl. fyrir vist], a) såsom
visst, för visso, vitin thz for visso Bil 831. Bo 169,
218. ST 148. marsken sidan for wissa sporde liwat niels
wid gotland giorde RK 2 : 6526. sighir iak thik
for-uist (pro certo) Bir 1: 22. os är snght tho ey fore
wisso alf thinom daarskap ok tliiuno akt Al 1204. ib
1350. thz han hafwor . . . foro wisso seet äller hört
fore wisso saka ib 2746. — för visso, i sanning,
sannerligen. ey stort akte the förwissa liwat danska skuta
mz thera byssa UK 2: 2199. karl knuthsson och iohan
bysso laaghe tlier färe för wysse ib 3: 3179. cen boren
konung iir bätra ITor wist en ocn korad uicdh arga
listli MD (S) 215. b) i alla händelser, åtminstone?
pröfua for wissu (experire cer te), än thu hafuir
wärd-ught wald at thiäiia guz sacrauicnto Bil 409. — til
visso l-a, -e) [jfr Isl. til viss] såsom visst, för visso.
iak liafuer til visso thz forstanditli FI 1374. lofftiade
marsken them til wisso ther nest innan mikelsmessa
wilde han rikens rad tit senda RK 2: 6322. — för
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
