- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
997

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vissa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vissa

9U7

visselika

vissa. Jfr Mnt. wisse] L. 1) visshet, viss el. säker
kunskap, tillförlitlig upplysning, säkert besked, siþan
ban lik fulla visso Bu 24. sighiande at i vilin hlira
mere visso aff hanoni (certius cognituri de eo) KL
169. af hiilkra ordom t lien kan änga visso liawa som
thorn höre Bir I: 155. iak wotli . . . eiiga wisso tlier
as, liwat iak skal hyinerike lillir hälfwlto Ifa ST 1S3.
lian ... lik swnr oc visso til simia ordlia oc
spor-ian Lg 69. tlier om bidhinndis, at the matten tlier
wisso oppa wnlTa ib 3: 172. 2) det hvarom man är
el. kan vara riss, det som är säkert, hwi takom vi
. . . forganglikit for vissona (caduca pro Jirmis et
eertit) Bo 37. cen skiippa mz wänto fir ey hand ful
mz wisso (JO 447. 3) visshet, sanning, at först
skullo troswikareno bcwisn sina wisso fi 1. v. s. sin
tros visshet el. sanning) Lg 3: 214. witll thz for fulla
wisso ib 136. ib 124. 138. half tliotta för stadogha wisso
(fixam hane sententiam temas) Sv 168. — Jfr vis,
adj. (med säkerhet känd o. s. v.) 1. 4)
öfvertygelse. for thz iak stadhfesther myna wissa och tro
nieth dyMTIomcn (quod immundorum spiritnuni . . .
te-stinwniis . . . ntimur pro approbatione Jldei christi finn)
Lg 3: 112. 5) bekräftelse, bevis, bevisning, wthaii [thw]
gör os mera wisso och liüghra bewisningli uppå the
gwdh-evna Lg 3: 116. — intyg, bevis, vittnesbörd, koiiutigheii
. . . bödli sinom tweni sweiiom stiiila barnit ok dräpa j
skogho ok bära sik atir til visso hiärtat Bil 771. —
vittnesbörd, bekräftelse, stadfästelse, säkerhet, sär sk. i
förbindelsen til niero (ytermere) visso, till ytterligare
bekräftelse, till ytterligare el. större säkerhet, till
yttermera visso, til thässa tileghuaii ok oplatniiigh mere
wisso ok vitnisbyrdh bedhis iak hedherleca manna
iucigle . ■ . nieth miliö eghuo for thetta bretf SD XS
2: 52 (1408). til thässa gä ff mere wisso, vitnisbyrdh
ok stadhfestilse ib 53 (1408). till hwilkcnss breffs inero
wisso bedhis jacli ärlika manna insighle . . . nieth
miliö egltiio, fill withnisbyrdh foro thetta breff <6 1:9
(1401). till mere wisso ok witiiesbyrdh bedhionis wij
hederlika manna insigle för thetta bre|f ib (1401. nyare
afskr.). til mere wisso oc liüghre bownringh bedhis
iac erlica manna insigle . . . |ned||er myuo eghnn
liengia for thotta breeff ib 1 (l40l). til mera wisso ok
forwarilse ib 6 (1401). till mere visso oc stadhfästilse
ber om ib (1401). till thes mere visso oc vitnisbyrdh at
swa är giort. som ini är sakt ib 8 (1401). til mere
wisso hengiom ivi war inciglo foro thetta breff ib 442
(1405). »V| 11 (140l) o. s. v. B VII 1: 193 (1384). til
thäs mera viso oc foriiaringh ib 266 (1467). til thotta
broff ythermero wissa ok stadffestilsä , i b 283 (i4!>8).
t.ess til ytormeia visso ok bätre forwnriiigh Upplands
Lagmansdombok 1490-94 s. 115. SO 161, 162. patilus
til mere wissu (ut omnit suspirio lolleretur) sände
dyonisiuni aff siua wäghua at sighia the sainii ordli
til thäu blinda Bil 341. the . . . iusighladho dörrina
til mere visso oc satto tlier til vaktara KL 395.
MB 2 : 390. 6) försäkran, tagliandes aff hanoni fulla
lofiinn ok visso at han vilde ok sculdo sitli . . .
biscops-doms ämbete gudliga . . . Iiolda Lg 3: 578. — säkerhet,
garanti. Iiineta hafuer . . . faiigith the visso häiiiie a
nügliä Iv 5550. til lftsn varrii gyiildii . . . [ler wi hawum
egli för vissu äller pant fyri satt SI) 5: 562 (13461. hwar
man som egh hawcr vissu äller pant af os ib.

vissa (-ar, -adhe, -adher. part. pret. ». wisth
(i rimsl. med cristhj MD 36), v. [Fdan. visse. Mnt.
wisseu] L. göra riss. 1) afgöra, bestämma,
uppgöra. hnfdbo the mällen sin swa vissat ok stadfäst
Sli AS 1: 291 (1403). 2) utmana (ngn till strid).
reddho sigli koiiuiigxsens hfir oc härsknp inotlic tliem
oc wissadhe (cnnstituei unt) tliem ena stniidandhe stridh
paa thcris liögtidis dngh Ml! 2 : 225. 3) bestyrka,
bevisa, wissa thet inedli mångom ok Tulium skälum KS
10 (24, 11). 4) tillförsäkra, garantera, ban . . .
wiss-ade tliem alla thera liawo 11K 1: 3177. thetto är
iller aff keysareiiom wisth Ml) 36. — lemna (ngt) ss
säkerhet, pantsätta, fore huilka päninga suinmo iak
wissar ok opiater the fornompdo clostre . . . thissen
111 i i il godz SD NS 1: 352 (1104). — Jfr forvissa.

vissall. f. [røon. vissen] 1) visshet, tlier aff
inagli man ha|fwa ekko nlsingz owyniieligha vtheii
inännisklighn wissan liers Prest 59. nar inenniskiau
liaffwir swa dano wissan vm thz som göras skal ib.
ib 57. Jfr ovissail. 2) bekräftelse, säkerhet, til
thäs mera wissan oc störrä forwaring lotom wi war
iucigle witerliga thrykkä a ryggen tliässo brefue Sh
KS 1: 23 (1401, gammal afskr.). til ytermera
wissan, större skäl oc högre widhirkonniiig hengiom wi
wnar iuciglo til witnesbyrd fore thetta breff ib 243
(1403). ib 244 (14031, 245 (1403). 3) försäkran,
förbindelse. marsken . . . lians bre|f oc wissan tlier oppa
krä|fde HK 2: 6813. tlier walt tliymoteus fangadir oc
mz storoni bönom oc wissan leffwaudis släptir MB 2:
316. tha lian vissan hä|fde sät (fidem dedisset) th em alla
frälsa giffwa ib. ban . . . skulle giordt mich
liand-grep oc vissan at lian villo staa niicli tiil retta . . ,
ffor ricliesins rad, för thet han sig emot riikit vpsat
hade IISI1 24: 87 (1516).

visselika (-licha V KR 36. -liga Lg s2o.
wis-saligha RK 2: 2566. wisliga ib 4502. wisselik (i
rimsl.) Fi 9i9, 1661. komp. -likare, -lichare VKR
32. -likarin Bir 5: 114. superi, -likast. -ligaat
Lg 818), adv. [Isl. vissuliga, visliga. Mnt. wisselik,
-liken] L. 1) visserligen, för visso, med full
visshet, i sanning, han . . . predikade ihesu christi nampii
... re sagdho vissolika vtan alt lit ff ban vara
lif-wandis gudz son Bil 897. var thz visselica stort vudir
Bo 178. jak är wisselika swonsins inodhir ST il. letar
thu at hennä . . . tha fanr thu ey henne visselik FI
919. the haffdo tha allo vitha |augit ath koiiungcnoiu
war ey swa illa gangit vtlian ath han wisliga j
gotlandh iir UK 2 : 4502. ib 2566. Su 387. visselica
enna natta thwaiig skullo liawa ympningatz til alra
världinua atirlösn Bo 34. ib 2t, 66. Su 386. han Hr
visselikast (certissime) äple vtan kärna Bir 1: 37.
liwat lönum lik ban aff ondom iiiaiinom fore
välger-niiiga: visselica wanhcdher for hedhor ban for bläzan
Lg 215. ib 820. — säkert, visst, med full visshet,
bestämdt. thu skalt wita alra wisseligast. at jngon tiadh
nidherfar j siiilcna. wtan 0111 gudeliga bön Lg 818. 0111
th|| . . . tror thz visselica Bo 112. at them skuli thes
stadhelikaro ok visselikare tros Bir 1: 98. sighir iak
visselikast swäiiande vm gudh ib 327. — visst, säkert,
sant. sva visselika stim, sà visst som, sä sant. swa
wisselika som gudh lifwir ST 219. 2) sannfärdigt,
riktigt, ordentligt, tha hon hafdlie honom wisselika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free