Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vägha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägha
101!»
viighbredlia
ngt föv att utröna dess vigt; lägga ngt på våg el. i
vigtskål för att undersöka dess vigt; med hjälp af våg el.
vägredskap bestämma vigten (af ngt), väga. mail kan
ey al th i skaalom wägha GO 176. domaren bUt väglia
gä[r]niggana go{ta ok illa Hu 21. j wagliinne mz liiilke
som gollit wägx Bir 1: 236. thz som wägx a
wagliinne ib. tio pund wiil vägliin ib. skal wiigion mark alf
fornie sinna liolä penningä liollä fem lodli sylffwcr HSH
19: 15 (1497). ib 14. SJ 3 (l42o). fyoghortan fat järn, sät
ok Wiigllin sn MS 1: 107 (1402). — abs. viigliin . . . rät
KL 43. nu är väl väghit ib. ib 44. hulkin som ey vil tweni
sinnom wäglia (ponderare) lian skal ey liawa mit gill Bir
1: 235. händreiia som skuldo wiiglia ib 236. 3) afväga,
gifva rätta förhållandet (’’t (ngt), bringa i
jämvigts-läge. naar lian . . . wogh (librabat) watnanna käldor
Su 76. 4) undersöka, pröfva, mäl oc vägli . . . tliik
siälua i tliik siäluo (mensura teipsam in teipsa) äptir
tliinom styrk alla vanmakt Bir 2: 49. lian skal wäglia
ok skudlia (examinare et considerare) sins snmuitz
wägli skaal ib 1: 236. när . . . tliik Itända iiakar
tlio-lik tliiug (nämt. som te sig i drömmar) tlia sät ey
liiärtat til tliera vtan vägh (pondera) thorn oc skodlia
mz tliinom audelicom vinom ib 2: 79. ib 4: 62. lian
aktadlio ey at skodlia oc vägha (examinare) liulka
rät uiso lian hafdlie til rikit ib 3: 439. — öfverväga,
taga i öfvervägande; öfverlägga (om), wäghändes |ie
{ling mälläii oss, swa som oss ok krominnä vpp a gingo
ok warom almoghä SD 5: 475 (1345, nyare afskr.).
wy . . . voghom tliera tunge i mellan oss och woro
ninnnom ib 696 (1347, gammal afskr.). thätta ärende
woghom wi niällan oss badlio mädh klerkom oc
läk-mannoni BSII 1: 188 (1386). the al höglimäle skulu
wäglia ok röna medli skiäl oc sannind KS 71 (174, 77).
ib 73 (178, 80). lian . . . wäglir alt thet görande är
alla latande, medli sinom skiälom huat thet är botra
giort ella låtit ib 19 (47, 20). ib 21 (51, 22), 31 (80, 34.)
ägliir syslomaiinjn idlikelicha wända oc wäglia j sinom
hugh alin aarsins tima vm winter oc somar liwat tha
är görande VKH 32. wäghände mädh them, huro godli
sidhnänniä ok rätter måtto stndhwäs SD 4: 464 (1335,
nyare afskr.). ib 5 : 374 (1344, nyare afskr.). — (?)
dyra gnwo skal han wägha som giwer mz biidhan oc
åstundan MB 1: 455. — betänka, tänka på, betrakta.
tak . . . the bokinnn ordh ... ok vägh thorn ok
ranz-saka Bir 3: 455. ey swa fuldelika wäghnndis all ordh
oc all tekn oc gerninga thy tilhörande som mik bordhe
Su 286. skalt thu . . . vägha thinna synda
oqtiämc-likliet ib 448. är thz . . . wäghände mz skiäl at tliera
(änglarnes) liws, oc vnderstandilse, iir en dngher alf
(jwälde oc inorgline MB 1: 52. — närmande sig
betydelsen: undra, undra öfver, the . . . vogho tliz mykit
i sino hiärta. liwi the (de heliga tre konungarne) ey
liafdho enkannelikiii höghtidhis dagh vm arit Bil 915.
5) uppskatta, uppskatta värdet af (ngt), thu kant . . .
ey . . . thin hedher mz snille väglia Ber 263. — till
värdet uppskatta, bedöma, yttra sig om? eth lioolf . . .
swa höwelika wän t. ok riikt gnthe jak thetta wägitli
swa liikt at engiii sagde at jak liaffde vreth RK 1:
1809. — värdera, räkna, al the vidltermödlia thär iak
tliol . . wäglier (ponderu) iak ey alin. riikna swa mykit
Sn 415. iack wegde them ringare än en böna It K 3: (Till.
om Chr. 1J, red. A) 6260. — räkna, anse. han liafdho
munksins synd wägliit stora oc liöglia ST 385. II.
1) väga, på våg el. i vågskål tynga; hafva (så el. så
stor, så el. så beskaffad) vigt; i vigt hålla el. utgöra
el. motsvara, maria . . . lag|ie sina hand ii
lnätskal-aua mz gojgäriiigomen: ok vogho [tagbar mer än
synd-ena Bu 21. fanyt ordh oc glömsca oc tholik tliing
wogh j wäghskalena KL 43. tliesse hörslin skal nieer
wägha j wngh skalinne än sköra thinga hörslin Bir
1: 237. thu äst lagdher i gudz mätskaal oc wägher litith
MB l: 19. wogh alt wäl for liaiium KL 43. swa
myk-yt brödh som voglie halft annat skala pund ib 335.
liwart negliiiiöglia war swa stort thz liwnrt et wogh
. . . lialff th rid It ia hundrath wiktor swara Al 8782.
Bir 2: 6. RK 1: 3947. Va 28. Di 101. MB 2: 19. i [l]
forgilt krone, wotf vj lödig marcher oc ix lot FM 76
(1483, daniserande). ib 75, 77. siclus wogh x päniiiga
MB 1: 3S7. ib 422. 2) väga, vara af vigt, hafva
att betyda, mera wägher thz the liälgha scrifft siglier
än alt thz som manna skäl mag|lö pröwa MB 1: 85. —
V ii lf a llidher, väga ned, tynga (i vågskålen), |iwar
tliera (af Guds sons fem sår) wogh swa diwpt
an-nanwäghiii nidlier, lita han foor siälwer aniianwägli
nidher til helwitis, oc frälste thädhan godlia män at
waar natwra lyptis op annan wägli til ix ängla chora
i hinierike MB 1: 387. — väglia samall, genom
vägning jämföra; anställa jämförelse mellan (föremål).
wäghoni wi sanian syndena siälwa, tha är hoordombor
thyngre synd, iin löskeläghe MB 1: 139. tlia man
wägher sanian tliera synder ib 140. wägher man sanian
the tw som syndadho ib. — väglia up, väga upp,
uppväga, i vigt motsvara, war stenin swa lättir at cen
fiädhir ollir eetli linar wogh lian vp ST 532. siclus
wogh op xx hal|f peuinga MB 1: 387. Jfr Upväglia.
— väglia lit, utbetala, utgifva, vägh wt blodli for
blodli, gif wt köt för kötli Bil 214. Jfr lltviiglia.
— Jfr irirviiglia, äfvensom en-, gul-, iiini-, klllf-,
o-, tvä-, väl-väghin.
väglia (impf. vogh. part. pret. vägliin), v. [lsl.
vega] L. 1) strida, kämpa, koiiungh karl mykit
om riikith wogh RK 3: 7. 2) dräpa, döda. han
är vigliiu mz mykln ära Fr 1370. marghan inan mono
tho wägha Al 4os4. Jfr vighiaudi, vägiiaudi,
vighanz vapu.
vägha (-adhe), v. [iV. vega] L. göra väg, bana
väg. god viigadc sielffuer for Itniiom tär RK 2: 8750.
väghandi, m. L. Jfr vighiaudi.
väghbredha (wäge-. vege-. -bredhe), f.
[Fdan. væghbreth. Á. Dan. veybrede. Mnt. wegebrëde]
vägbreda, groblad, plantag a; i sht plantago major Lin.
plantngo är wägehrede a dansko ok grobladh pa
swon-sko LB 3: 79. plantago vel arnoglossa thz er grobladh
eller wegbrodha ib 2: 48. ib 5: 80. plantago
wäge-bredha, oc hotir groddablad ib 7: 71. ib 148. sambuca
vegbredha ib 6: 284 (utan tvifvel felaktigt), tagh
voge-breda oc stööt henne vel och drick hennes oss ib 7: 219.
aqua plantaginis vegbreda ib 82. roten aff vägebreda ib
211. stööt ten stora vägbreda, oc giff ten siwka lagin ib
290. frööt alf te store vägbreda ib 247. stöt te stora
vegbreda blad ib 283. stöt ten breda vegbreda bladli
smaa ib 302 (de två sistnämda ställena möjl.
snarare att föra till vägllbredllO bladli). —■ plantago
lanceolata Lin. annor (nämt. plantago) hetir minne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
