Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - välgärdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välgiirdli
1031
välis
3) fullt duglig, fullt i stånd (till strid), wälföre män
til stridh] MB 1: 384. tolff thwsand män til stridh
wäl föra ib 420. — vapenför, stridsduglig, tw hundradha
men wel föra RK 1: 1642. — som väl kan skicka sig
i strid, som förstår att strida, tapper, han uar väl
tör riddare (prudens in armis) Bil 396. 4)
kraftig, duglig? som be/inner sig i sin kraftiga ålder?
zorobabel war wäl föör man i ciri konungx daghum
MB 1: 22. — l de språkprof i hvilka väl skrifves
skildt från adjektivets form, är det ovisst, huruvida
förbindelsen bör fattas ss sammansättning.
välgärdll (velgerdh. -ir), /. [Isl. velgerft]
välgärning. the vnderliga gudz velgerdh som ban henne
beviiste gongande . . . til asiis Lg 3: 541. til alla ärä
ok velgerder rodhaboen ib 578. thu skalt ey glöma
thins frälsara nadh oc wälgärdh Lf K 48. lo|f oc ära
wari gudhi för alla sina wiilgärdher ib 93. ib 81.
välgärning (-ger-, -igh. -igg. -ar),/. [Isl.
vclgerning, f och velgerningr, in.] 1) välgärning, ey
minnas the hans godha gärninga. oc the välgärninga
ban hawir thöm giort (beneßciorum et operum ejus) Bo
195. aff wälgiirniggenna ympnoghet Su 182. skolom . . .
wi särdeles göra honom (Gud) gönst tak oc
kärlek för hwaria ena hans syndherlika wiilgärnigh LfK
94. phila . . . thakkade honom for alla hans wäl
gern-inge Va 39. the . . . suika siälanna aff hulkra
väl-gerningom the lifwa (quorum beneßciis vivunt) Bir 3:
10. (hwat lönum fik ban aff ondom mannom fore)
väl-gerninga Bil 215. 2) god gärning, dygd. war gud|i
ther badlie lönar wälgerninga ok plicta syndo Bil 458.
— Viilgärilillgis man (-yng- V Kl! 77), m.
välgörare. at i vilin . . . ihesiini vtan sak dräpa
nien-lösan ok idhan wälgärniiigis man KL 388. MB
T-383. han skall räknas mz clostirsins wälgiirningis
mannom (benefactores) Bir 4: 33. VKR 77. VSB 18, 28. —
välgiiruillgis llliinnisVia, f. välgörarinna. VNB 28.
viilgiira, v. [Á. Dan. volgøro] göra väl, bevisa
välgärning, bidor iacli idher . . . athi wille wälgöre
och (vara så god och, hafva godheten att) scriffue
idher werdughets ffogoth yosop til FM 217 (1504). IISII
20: 179 (l507). — part. pret. n. välgärning, tliakka for
wälgiort Lg 3: 212.
vällielbrygdho (welhelbrigde), adj.
fullkomligt frisk. Lg 3 : 370.
välbuglia i adj. välsinnad, god, snäll, ä wäxä
wäll-iuga (trol. för wälhugaj barn tho at the watn drikka
GO 129; se Kock, Medeltidsordspr. 2 : 433 f.; jfr
äfven ib 94 f, hvarest en annan förklaring af
wäll-iuga gifves.
vllhngllftdher, p. adj. välsinnad. I|war
wiilliugh-adhcr man oc wälwiliogher offre gudhi gull oc silff
MB 1: 355.
viilllälllo (wääl hälli), fi. gagn, fördel, förmån.
mek thil välhäldhe SD KS 2: 213 (1409). — särsk.
till jordegendom hörande förmån, at wi haffoni sooltli
. . . swen bodh j (’/>) war gardh vti fryslom i mark
. . . meth allom tillaghom som tlien gardh til lyger
. . . oc meth aal the wääl liälli som ther til liggä,
som bätlier är at|| äghe en at mystii SD NS 1: 217
(1403, gammal afskr.). Jfr välfiille.
välla (welia. wälliä: vt wälliä SML Prot.
valia MELL Kg 4: pr. i var. pres. väl. imperat.
wäl MB 1: 327. impf valde, ualde: vtuälde MP l:
291. pl. ualdo: vtualdo Bir 3: 402. Wäldo ßt7
575-welde RK 2: 553. part. pret. valder. voldher SO
7. woldher: wth woldha Lg 3: 117), v. [Isl.
velja] L. 1) välja, bestämma sig för. med inf.
valde härtoghin lieldir döö en mz vaiiltedher at lifua
Bil 865. — med dat. och inf. stephanus wäl sic liggia
när saucto laurencio Bil 286. wi| thu wälia thik at
byggia a tliina winstro hand, tlia wil iak ganga a
höghro hand wil thu oc wälia a höglira band tlia
gånger iak iämpgärna a winstro hand MB 1: 178 9.
— med ack. badh ban fornempdo la 11 renz kesa oc
wälia en deel af tliässa twå SJ 103 (1439). — välja,
utse. med ack. þer vi bajiin välyom varu läghursta|i
SD 5: 562 (1346). tolf män samþykte, walde oc
til-nänipde af oss oc laanzmaniium ib 376 (1344, nyare
afskr.). än the skulu . . . konung welia, thå äru
mitnn-ono opta wildoghe, ok welia sw& opta barn ok ugbur
niaglia som rönta miiu KS 11 (27, 12). ib 10 (23, 10).
Bil 575. RK 2: 553. fän min sim liafar valt Bir 4:
(Avt) 185. är then sami min vin som valdir vardhir
ib 2: 261. warder konuugor a moraston walder RK
1: 4457. gud|i är ey wildoghir oc wäl ey swa en at
han wrakir annan Hel. mäns lefv. 174. — med dat.
och ack. at wälia sik husbonda alf allom frankarikis
härrom ok jonkariini ogiptum Bil 731. wy liaffwm bukt
oss konung viilia RK 1: 4454. — med två ack. vildo
ban alle biscop välia Bu 28. exccutores . . . välyom
vi . . . ärchibiscopen af vpsalum . . . joan
cristinä-son swcn SU 5: 567 (1346). äf þöm fyoghertan skulu
two väliäs bärghämüstärä ib 638 (1347). aff inangoni
stadum waldis ban biscopir Bil 786. ban war sinom
herra otro ok waldis aff owinum konunger (af samma
hand ändradt till til keysaraj ib 736. at ban iir
koy-saro walder ok takiu 16 315. — med ack. och prep.
til med följ. subst. el. inf. fra þöm dagh wi til
kron-unnä i swerike forman waldoms SD 5: 562 (1346). alt
roniara borgh ladli hafuir thik walt till koysare Bil
314. en annar man j rikeno ... är alf gudhi til
konung valdir Bir 2 : 259. ib 4: (Avt) 183. hwilken som
vordher voldher til kyällare swcn SO 7. starkar
longo-bardus valdos tel at hugga Bu 57. — med dat. ocli
ack. samt prep. til med följ. subst, firi þöm ]iii valdo
pik tol folk Bu 77. at welia barn ok ugbur niaglia
sik til kunung KS 11 (27, 12). 2) (med
småaktig granntyckthet) välja, vara granntyckt i alt välja,
vara granntyckt el. kräsen med afseende på (ngt).
thz skal vaktas at man ey wräki älla väl i matin
(a superstitiosa observatione ciborttm cavendum) Bo 132.
— viilia lit, utvälja, wäl wt aff folkeno . . .
wäld-oglia män MB 1: 327. Jfr lltviilia. — Jfr
til-välia, en-, ny-valder.
välikliet, f. [D. vælighed. Mnt. welicheit]
välbefinnande, välmakt; lycklig el. glad tillvaro, glädje,
sällhet; härlighet, thän som hwarto wanda se ällir höra
ällir sköta gudhi i sinne välikliet Hel. mäns lefv. 122.
jac wet wthan twäkan at mik skal aldrigh välikliet brista
(jam nullum deinceps exspecto gloriæ defectum) ib 170.
viililse, n. pl. Jfr utvälilse.
välis (velya), interj. [5». dial. väles. Santiolikt
efter Mnt. wol is. Jfr Ihre 2: 1059; Rietz 828] eg. väl
är; väl, hell. velys tik tu gwidonis siell LfK 287.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
