Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - välliuga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välling-il
1033
viilprydder
giordhe sigli velliugh (polentum) MB 2: 210. eukte
haffwandcs til füillio wtan wällingii som the blaiidadho
aff watn oc groffwo myölo LfK 19. göra velling af
liafra gryn, ätikia oc vatn LB 7: 302. ata welling
giordlian aff watn oc liafra gryn oc smör oc miölk
ib 3: 115. mz lyomum wälling ib 77. i blöthan
wiillingli ib 2: 10. tacli log och sywdh han ther til ath
lian warder som wälling ib 68. gör tliik kaal ällir
voll-ingli aff fersko fiska sudhi ällir fersko köthsiidhy ib
3: 182. Jfr kalk-, rogh-vällinger.
viilliuga, st. välliughn.
vällivande, viillivaskolnnde, se väl 4.
vällukt (-lokt), /. vällukt, doft. eg. och bildt.
tlia hon saglie the wiinasta roser oc lilyor, oc
marghs-kona yrtlier, oc kändlie theras wällokt Lg 3: 279.
owergangandis aldra dyrasta krydde oc smörilsinna
wäl-lukt oc sötliet Su 205. ib 202. dygdenna wällokt ib 61.
vällllkta, v. spridn vällukt, dofta, hiirran sagde,
nar iak är i thiniie siäl, tlia wälluktar mill eghin
godhet i tik Mecht. Uppenb. 205.
välluktande (-loktande), p. adj. välluktande,
doftande, eg. och bildl. loflica idhnilsa oc dygdhanna
välloktande yrte Bo 147. wälloktandc blomstir Bir 1:
179 (på två st.), the skiilu ey lokta tlio söto loktena
j mino rike. gangande owir al wälloktande thingh ib
151. tbine fötir värö . . . swa som fwllo mz
vällokt-aiido yrtom thy at thina siäl astundilse ok lioop värö
. . . viilloktando til aldra äptirdöme ok iiptirfölghilse
ib 3: 315. VKll ii. mz . . . wälliiktando kryddhom
MB 2: 182. j eth wälliiktando bunden Su 202.
wälloktande mandragore ib 203. thino spena äru . . .
wälloktande aff aldra dyrasta krydde ib 204. Jfr
viil-lustande.
vällust (-lost. -löstk), /. [Mnt. wollust]
njutning, niije, fröjd, hwar iak thogli swa stora
hogli-swalilse glädlii ooli frögdh mz alzskons sötbma oc
wällust Lg 812. — behaglig ställning, angenäm
tillvaro. paradiis . . . hwar adam oc ewa waro i store wä|l
lust staddo Lg 3: 465. eder herredöme mna vctho for
saniiingh ath iacli sijtter hor ickii i saa store vellöstli
som allo tenckiä IISIl 20: 267 (1508). — särsk. om
sinlig njutning och världslig fröjd, j the wällust hall
liafdhe ST 373. thw . . . ska|t haffwa atherhaldh i
maat oc dryk, oc i glädhi, oc skalt fly alla wällost Lg
3: 335. at hon mykyt hetelika haffdo älskat wärldona
oc lieiina wällust ib 415. maa människian wtan nlla
syndh haffwa nakra wällost oc glädhi LfK 161.
vällustaude? p. adj. [Jfr Ä. Dan. vellysteiido]
angenäm, behaglig, the wällustando halsarna smörllse
LfK 73. cynamonium oc balsamus, oc alzskona
wäl-liistande yrther oc trä Lg 3: 279. Sannolikt är dock
pil båda ställena wällustando felaktigt för
vällukt-mule.
viillliste, ni. [Mnt. wollusto] njutning, nöje. hwilka
frögilh oc glKillii englion wärdzliken wälliiste kan
widli-erliknas Lg 3 : 393.
viillustoglier, adj. [Milt. wollustich] angenäm,
tjusande. haffdhc widh sit palaciiim en widhaii oc
wäl-lustoghnii trägårdh Lg 3: 279.
vällustogllPt, /. [Mnt. wollusticheit] angenämhet,
behag, förnöjelse, war thän triigardhen swa lustoliken
at ythermeor wällustoghet kwnne man ey ftnna i blnndli
Ordbok II,
cedros oc cypressos som wiixa oppa bärgheu syoit oc
lybano Lg 3 : 279.
viilliighe, fi. godt el. lämpligt läge. thet wi
haf-uom giort eet laghlikit iordha skipte fore samfiild ok
wälläghis skul meth joan üyarssoni- SD KS 2: 75
(1408). ib 74 (1408).
viilliirdher, adj. [Ä. Dan. vellærder] vä Härd, med
god lärdom utrustad, sende sanctus ansgarius tliwa . . .
mykit wellerda . . . men til konuiigh stenkil J’K 232.
välmak (väll-), n. 1) ro, hvila,
beqvämlighet, goda dagar, ij äriu alt wano widher wiil mak
Al 1389. wi mistom ... al then hedlier ok alt thz
wäl mak ther alexander låter os teo ib 3170. 2)
gagn, nytta, fördel, hulka tre gardha nyclis diäku . . .
säk laglika meth klostrona till lagdho äpter beggias
thera vällmak, foro twå gardha på faloniio SD KS 2:
213 (1409).
välmakt (-inagth. -maoht), /. [Fdan. vehnagt.
Mnt. wolmacht] 1) full kraft, tillstånd el. tid då
man ngt förmår el. då man orkar uträtta ngt,
välmåga, välbefinnande, gudh lof war thöm godli lüön, thär
miscuiidsamplcca gerninga göra meth kiirlecli i sinne
wälniakt til ordli ok simia i lifsens helbrygdho tima
SD US 2: 11 (1408). ib 44 (1408), 53 (t408), 213 (1409).
cord gaff thou sama fierdiingh i sins liiffs welmaoht
honnes dotter SJ 133 (1444). Fil 3: 113 (1447). swa
länge j iir in j idhre wälmakt (quamdiu vires
suppe-tunt) . . . tlia brukin idher oc forsumeii ekke idhor
at samau sanka idher hymolzslika rikedoma Su 242.
Gers Ars A 3. Lg 3: 584. — (?) tycker dhöm alle
raadli vare, atlii skwle hölle edlier son vodh viilmagtli
FM 503 (1510). 2) välmakt, makt, tillstånd afi makt
el. lycka, aldrigh hä|fde han tcss akt. tlia ban war j
sin wel makt ath böndlier skuldo swa offuor honom
rada RK 2: 4487. ib 1021. j tliesse welmact oc walde
öktis guz riiddogho oc korloker mz lionuni Lg 3: 197.
Va 4. 8) fullt gällande kraft, full giltighet,
for-hopendis oder horredöino sadaut . . . fulhorde oc wed
velmacth höllo wole IISIl 24: 32 (1512).
välmatadher (velmottliadher.
välmattadh-er: -ande för -adhe MP 2: 124. välmaotadhir
för -lliattadhir Bir 3: 432), p. adj. 1) väl
afpassad. til tliäs natwra stadhnar oc wardher stadhigh
mz rätto samblaudo oc wälmntadho watn oc heta MB
1: 120. blyfua ... i välniattande (för -adhe) tämppran
MP 2: 124. 2) måttlig, sedig, sansad, liff
viilmact-adhir (modestus) Bir 3: 432. tz barn som tha födis,
tlied varder glath och velmotthath LB 7: 92.
viilinoin (-moghän), adj. fullmogen, friicth som
är lipa ok wälmoghän LB 0 : 282.
viilllillg (welnyngh), fi. [Ä. Dan. vælning]
väljande, val. om bysitiara welnyngh SO 97.
viiluytia, se viil 4.
viilpläglin, r. förpläga, tliem . . . hysa oo
wäl-pliigha Lg 3: 511.
viilpliighan,/. god förplägning, för weuskap skuld,
ällar wälpläghan oc kropfyllo, lisma för höghom oc
hor rom LfK 53.
viilprydder, p. adj. väl prydd, som är i sin
prydnad. ey gör iordhrikis klädlie wälpryddan klärk Ber
28. — väl utsirad, sex uthskoriia och välprydda
fagersta änglar TK 2*9.
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
