Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - värkfulder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värkfulder
1055
värkvindögha
mangom värkioni ok pinoui ib 3 : 289. aminnaudis thina
wärkia ib 4: 198. aff bardhoin Yerkom ib 2: 266. j
sar-asta värkiom MP 1: 47. Ho 181. MB 2: 307.
rekn-adhe hon licamnians nngxla ok värkia vara aldra
lättast» Bir 3: 85. pinoiia ok ysällenna wärkia ib 1: 174.
Iitixa christi pino besklikhet ok stora wärkia ok swidha
ib 309. ihosu christi pino wärkia VKR v. i
siuk-dotnsins värkioni KL 353. for hardha siiikdomsiiis nödli
oc pino oc värkia ib. dözsins värkia gripo hona ib. ib
266. MP 1: 117. alla värkia äitgxilsc ok sorgh som
the tlia hafdlio böd|| han atirtiända KL 4it. MB 2:
404. — sorg. iak troor thet kom thorn somplika til
wärko RK 1: (Albr) s. 214. — Jfr arma-, axla-,
axla taiina-, bon-, bryst-, buk-, döds-, fota-,
liiiirta-, liovnilh-, liovuds-, ikta-, inälva-,
kirtla-, lar-, liinda-, mnglia-, ni ti ra-, qveso-,
qvidli-, (pids-, ryg-, rjl-, sara-, sidlio-, siiiu-,
smatliariua-, sorglia-, sporna-, tniinn-,tliarma-,
ögliiia-, örna-viirker somt barnviirkiar. —
värks fulder (-fullir Bir 2: 173, 244, 3: 40),
adj. full af värk el. smärta, smärtfyld. alle andre
hans limi wrdliu swa dofne ok wärks fulle at ban
gat weut sik enga wäghna Bil 272. ban stodh vftrkx
fullir a korsene Bir 3: 40. ib 2: 173, 244. Jfr
värkfulder.
viirkfuliler, adj. = viirks fulder. Bir 4: 162.
värkhäster, m. [Isl. verkhestr] arbetshäst. 11
werk-heste vedh slottet HSll 19: 168 (1506).
viirkia (werka Ml) 76. warkia?: warkir ib
81. -ir, -te), v. [Isl. verkja, virkja] 1) känna
smärta, lida, våndas, han gat ängalund liþughar älla
lös wrþet ok värkto sarleka ok üpto Bu 15. stodh
han vp a||um liniiim heol swa at ban änkte skalf
älla wärkto Bil 290. the skulo skälwa oc wärkia
som kona i barnsäng MB 1: 433. then som bla är
oc werkiande aff slaghom LB 7: 68. af scurin
limb-er känne enkte ocli wärker ey Ber 4s; jfr 2. —
plågas, vara sjuk. lian värkor och kemier thz ey
MP 1: 63. 2) värka, svida, göra ondt. är thz sua
at tliw sätir nakat bart mot bonum aff liulko hans
tändir äntigia viirkia (doleant) älla eg|ina älla sliöna Bir
2: 35. hiärnin riiris oc värkir liardhelica ib 60. första
howdhit wärkhir tha drönas alle liniine GO 227; jfr 1.
ib 526. ä staar fool til benith wärkir ib 954. om hofftiid
opta wärker LB 2: 52. skal thz . . . thikkias vara
... väl rätuist. at howdhit som fordhom äruodhadhe
opta i världinnn fafängo . . . skoli oc stundom värkia
i gudz thiänist (caput aliquando dolere in servitio
Dei) Bo 139; jfr nedan äfvensom 1. tha liiärtat warkir
Ml) 81. — opers. sanctus latirencius vreji hans arm.
sua at sarleka värkte Bu 418 (här kan dock ett
underförstådt armlier tänkas som subj. till värktej. thu
bog mik swa at äpter wärker Al 2832. tlia scal inan
lata sik sia ena adra som hctir sophena . . . oc
männ-iskian scal ey sompna innan thz hon käiinir wärkia
(möjl. att fatta ss ack. pl. af viirkerj oc til tliäs
hon far blodlatit LB 1: 98. — med dat. at os wärker
äpter aat Al 6116. mer wärkto thöm Bil 236. ib 719.
huru qwinnonne werkir j barnbyrdh ST 356. mik
värkto ey MP 1: 322. tha värkir honum j tändirna
Bir 2: 35. honum monde tlia i hiärtath wärkia Al
10071. howdhit som fordhom äruodhadhe opta i värld-
iniia fafängo alt ther til at thy värkte (usque ad
do-l or em laboravit vanitate sæculi) Bo 139; jfr ofvan.
]ath tegli i tliith hierto werka wm thu gör nokoth
niotli tliin gudh Mh 76.
värklös, adj. [Isl. verklauss] smärtfri, þe lagho
[tär värklöso Bu 524. ma[ircn . . . kände sik bana baþen
låren, viirklös ib 516.
viirkllian, m. [Isl. verkmair] yrkesidkare, kan
ban thessin thry stykke gerningh smidhia swa at
ban kan göra fult fore een werkman i thz embet||et
SO 61. ib 160,161. forbiudhom wij alla borghamesterna
oc radliit owir a]t swerge, städhia noghon guldsmedh
siittia sigh i stadhen for werkman, for än ban warit
halTiicr for workmesterna, oc giordt siua fyra stycke
gerning GS 59 (1474).
viirkniiistare (wark- SO 14 (på två st.), ie, 29.
wär- ib 14, 16 (på två st.), 19, 20. wer- ib 20), m.
[F|jor, verkmeistari. Slnt. werkméster] furman för ett
handtverksskrå, ålderman, klagar busbonden thz förre
wärkmestarom SO 6. thettba foriiempdba skal ban göra
aff eiino hwth j warkmestaranna liiiso thöm asyande
ib 16. tha kalle wär[kjmestara konipanith snman ath
skodha tliessa gerninch om hon är aff allom
ostraffa-likin ib. skulu wiir[k]mestara fölghia bonum a rastughu
ok latlia burskap winna ib. koma frömande swena til
stadhou stempno dsgha imellan hwilkin mesterman thöm
behöfuer tha haffui thz mz werkmestaroiis orlof oc
werkmestaro samtykke thz mz fyruni brödruni ib 30.
tlia inagli verchmestarän i embeteno thet alldelis till
rettlia hindra ib 31. hiir om skulu werkmestare halfiia
atwakth at thz ikke skeer ib 49. ib 18, 19, 20, 22, 23,
24 , 27, 28, 29, 32, 47, 48, 52, 53 o. s. v. at noker aff
vcrckmestarana som äre oldermen eller noker anner
j ombetet som nagat wylle dylia eller forsyma i tesse
forscreffna scliraa ib 155. GS 59 (l474). werkinestaren
i gwlsmidz iimbethet i westeraars DO 1: 143 (1489,
eft. aftr. hos Langebek). — (?) ss tillnamn, htilkit
fornempda steonbus . . . jöns skälm hafdlio salt hustru
ingerdha förra bonda mattis wcrkmestara til forene SJ
83 (1438). millis män til forneinpdaii gardh oc tompt
liinrik lang . . . olaff wästmau oc eskil werkmästare
ib 121 (1443). ib 82 (1439), 106 (l44l).
viirklia|ier, m. [Isl. verknair] L. arbete, liwa som
gör liakan wiirknath a suniiodaghin MB 1: 355. Jfr
a-, n]ial-, jrvära-värknaper. — viirkna|ia fii,
n. L. — viirkna]ia för, adj. L.
viirktiing, f. Jfr aviirkning.
viirkskiut, n. arbetssto. xvi verkskiwth HSll II):
168 (1506).
värkstadher, m. [i. Dan. verksted. Mnt [-werk-stede]-] {+werk-
stede]+} verkstad, huilkon snen som opinbara befunnen
ward||er at han gör nokra sijna eghua gerningh i
hus-bondhans werkstadh husbondhanom owitandes SO 65.
ib 6, 146, 150, 154.
värktygll, n. [Fdan. værktygb. Jfr Mnt. [-werk-towe]-] {+werk-
towe]+} verktyg, arbetsredskap, hvilken som vil warda
sin cgliin man i guldzsniede ämbetet ban schal haffua
. . . wärck t.ygb swa gliot soln en lödich marek
sylff-uor SO 145. then som anners werck tygli bort gömer
ib 142. ib 152.
viirkvindöglia (-vyndöghe. -wyndoge), n.
[Jfr Mnt. werkviuster] handtverkares bodfönster, ther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
