- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
1075

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Y - yngre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

yngre

1075

yppare

yngre, yngster, se unger,
yngskn (yngzka: -o KS 51 (129, 55). ynska.
Önska), /. [Fdan. yngste, onske. Isl. æsk;i] ungdom,
ungdomstid, tlien nid aldrei warda godlir herra clla
husbonde, thou fiUängr ok olydhen liuer i sine yngsko KS
46 (117, 49). iir . . . tliz omöghelikt, at nfikor mtl meth
rettom sakom fà hedr i sinne iille, ther fåfilngr ok
olydhen liuer i sinne yngsko ib (ll7, 50). h|ind|i barn
nimma i tera yngsko, tliz halda the ok älska giärnt tå
te warda älder ib 52 (132, 56|. ib 51 (på fyra st.; 129-130,
55). som j sinne finsko (primava juventutis fore)
til-büriadhe at wiinias i fnfängonue Su 38.1. tlia iak . . .
tröste ofmykit a mina finsko ib 405. godli ware ynskan
ware ey ftilskan (si non desiperet pubertas grata
maneret) G O 901.

ynia, n. [Jfr dels Fdan. ynian, uniteu; Isl. unian,
lök; dels i!ht. unjð, perla; båda af Lat. unio, -onis,
perla; lök] lökf perla? Iiwa blidlie]ika bidher the
kunno ey synla man 111a liänuo lokka mz et ynia
Al 238.

ynka, ynkan, ynkelika, ynkeliker, se ömka,
ömkan, ömkelika, ömkeliker.

ynna (-ir, -te), v. [Fdan. ynde] behaga,
tillfredsställa. 0111 the oy la the dectiiigen thöm ynnir FM
564 (1512). — refl. yillins, 1) vara nöjd, vara
tillfredsställd, iag . . . s;H förstod thott (riket) att
swensko män w&ll yntlies ther niedli IIK 1: (Till. t.
Lit K) s. 244 . 2) behaga, täckas, saa lengo jak
eder tiänor, oc eder myn tiiincst ynnes 11 S/I 5: 146
(1507). — opers. som idher siellf tyckis och ynnis
BSII 5: 123 (1506). the willo . . . giffwa sig fran myn
horre, hwart tlioin tiiktes och yntcss ib 185 (l507). ib
155 (1504), 303 (1508).
ynna, se innn.
ynne, se inne.

ynnist ( est. -esth. -es lisii 24: 94 (1517), 95),
f. [A. Dan. ynnest] ynnest, välvilja, godhet, swa
franith the ey wilya mista konwngse[n]s ynnesth TM
28. sig ey annot forwetendes eller forhopondes wteu
kärlek ynnest oc godiiilia besynnerlig aff for:na
liög-borna forstinne oc täss motholdh BSII 4: 282
(1501)-takker jak eder ffir all then äre, kerlig, ynnesth och
wälwelioghoth, i mik bewist haffwa ib 5: 169
(1507)-wil hans nad wilnde sin ynnost til mik ib 171
(1507)-vij tacko oder ganske kärlican ffor eder ynnist ok
godiiilia i thot ok alt annet FM 134 (1502). fffir hans
godwilie och stor ynnes IISIl 24: 95 (1517). ib 94.
ynskia, se yskia.
ypersker, se ipersker.
ypin (yppin), se opin.
ypinbar, yppinbar, se opinbar.
ypna (öpna. opna. vpna. upna. -ar, -aþe),
v. [/s/. opna] 1) öppna, göra öppen, han ypiiadhe
sinom vinom himeriko mz sinom diidli MP 1: 27. for
allom . . . vpnndhe tliv himirike Bir 4: 135. ib 2: 264.
hon opnadhe hwalfuith FI 453. tha ypnadhe iillor vplath
herran gudh axla taiinena j asna käfftenom . . . oc
strömadho tlier klarasta watn Mil 2: 119. tliz ypnar
swetboronar som for bådo warit lucta LB 3: 68. thou
olyan ther nian gfir aff hyllelüff . . . fipnar lykt saar ib
2: 38. ypnadhin i hans sidlio mz spillte KL 395. MB 2:
389. hnlkin swa som mz nyom dygdhom ypnadhe vägliin

som i rärldiiine rar swa som atirfallin til dygdbanna
fulcomlikhet KL 323. the opna sin poort BK 2: 1458.
2) öppna sig, öjpnas. ypna|io (Bil, Cod. C, D
fipn-adliis 1024) hiuliucn Bu 531. opnodho hans saar MD
38. 3) öppna, yppa, uppenbara, honom sculu tho
ypna thera sanwit VKlt 17. — ypna sik, öppna
sig, öppnas, dfidhra manna grafnn the ypnadho sik
KL 393. MB 2: 388. at iordhin opnar sik vndcr thera
fotom ib 1: 405. — refl. ypnns, 1) öppna sig,
öppnas. himeriko opnadhis ok ko swa thorn som nw
thässom MB 1: 505. hiinolin üpuadhis Bir 2 : 295. Bil 1024.
ypnadbos grawana MB 1: 268. öpnaþes iorþen Bu 495.
Bil 246. ypnadhis hälwitis pudz KL 121. käldor oc
rinnande watn, hwar tho opnas eller rinna ther som
alzskona malm bittes MB 1: 321. at swot burunar
ypnas LB 2: 12. saar som siiilfft ypnas ib 7: 6.
upn-adis lians sar MD 38. vpnadhis hans sidha KL 20. —
bildl. thera üglion opnndhos MB 1: 132. ib 136. —
(ypnadhis för upnyadhli: tha ypnadhis iomfrv maria
sorgli (jfr på motsv. ställe Bo 205: sorgbin vpnyas),
ok war mykit riidli Lg 3: 94.)

ypnnilher, m. öppnande, hwar hatar ekke the
in-lykkionna ypnadh (illius apertionem clausuræ) at
bwilkom wth maa gas fran gudlii Skrifter till
upp-bygg. 79.

yppa (öppa. öpa. oppa. vppa. pret. -ar. -ir?
’mpf -adhe), v. [Fdan. yppe. Isl. yppa. Jfr Mnt.
uppen] L. framdraga, uppröra, rifva upp. wi . . .
wiliom tliet ber efter aldrigh oprfira älla vppa BSII
1: 182 (l38l). builkon aff brfiderne vpwäckor eller
yppor någen ffirlycht sak mz wrede SO 222. — yppa
sik, utbreda sig. ryktet yppadis sich swa wijdlia BK
2: 2742. — refl. yppas, 1) öppna sig, öppnas, lykkes
con dör tha oppas een annor GO 304. i samma stundli
oppades thz första hall Ii K 3: 1057. 2) gifva sig
till känna, uppenbara sig, uppenbaras, komma i
dagen. tlieres glildi ini yppns sä mongelwnd BK 1:
(Yngre red. af Lif K) s. 263. sedheu eptlier thonno
wido ]ath gud ther yppas syna nåde ib 3: (sista
forts.) 4952. 3) yppas, yppa sig, uppkomma, uppstå.
öpedos ator ontli niaiiga lundh RK 2 : 203. tha öpedos
swenska manna wanda ib 22. tlia yppedos vtländzka
fogada wando ib 847. tlia üppes thz we ther äldre
förgår MD 111. ib 514. — yppa sig, träffa, drabba, med.
dat. fiir tlien soth yppis bonum LB 2: 59. 4) komma
upp, uppröras, framdragas, mangli thingh üppas ok
sannindon rönis (emergit verum licet extent cismata
re-rum) G O 292; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 134.

yppare (». -a MD 449. -en PM xxxit, 21), adj.
komp. och ypparster (yparster. yppast(h)er.
ypaster. ypärster. ypperster. yperster.
ypp-ester. yppirster. öpärster. öperster.
öpp-erst(h)er. öppester. öppirster- opperster),
adj. superi, [pcs. Á. Kysv. och Á. Dan. ypper. komp. A.
Dan. yppere, yppermere. K. yppare. Mnt. uppor.
superi. Fdan. ypperst. K. ypparst, yppast. Mnt. upperst]

A) komp. förträffligare, bättre, liuat kan thz yppara
wära til maus lust nff hierta och sin än bruka
hoff-werk mz Brn MD 449. tliiis offtaren tho swa sliikkias,
tliäs ypparen bliffwor thz wathnith PM xxxii. j stridz
koiisth är jntho ypparen nktandis än lydnan ib 21

B) superi, öfverst, högst, främst, ypperst, förnämst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free