- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
1076

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Y - yra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

yra

1070

yrt

anseddast. tliere üperstä (Cod. A öuerste, Cod. E
opperstej konung hoot otrik Fr (Cod. C, D) 625. är
han ... en konung, ocli är en thou öpärst aff all
theres här (de meste van erer scliare) Va 22. jag
maner tik dieffwll mz then üppcrstha gudli Lg 3: 62.
j stadhenom iherusalem war en nian mz them rikasta
oc ypersta som lieet amhagas ib 665. thu äst tlien
ypparste oc ärlicaste höffdinge j tlieuna stadhen MB
2: 224. han . . . kallade saman alla syna herra oc
första, härtuga oc jerlo, oc yppersta örligis foriniin
ij 146. thu ensamnien är then bätzste oc then
ypparste j allo hans rike ib 164. hon . . . war the
yppersta ther j ]ändlut oc nampkwnnogasta ib 158.
konung dydrik lot reda et stort gästabudli . . . oc böd
ther till alla the yppirste i hans rike ware (allvm
liintm rikastvm mannom er i hans riki ero) Di 127.
the waro the yporsta i kesarens palacio Lg 436.
MD (S) 262. twå the yppersta som woro i
konungens radli sendo ban til marsken RK 2: 6822.
the öppeste xij j idliert rike ib 8294. ib 5217. xii the
ypperste alf nltli lenidh 11SH 20: 98 (1507). han liiölth
bonum yppast offuer alla syna men ltK 3: (sista forts.)
4225. qvinnor oc män the yppaste oc bäste ib
5644-hälga manna äpthedöme, alf hwilkom the ypärste oc
främste waro liälge appostoli Lf K ii. tlien storä förstis
ypperste swomo scriffuere IISII 20 : 268 (l508). ban
. . . spordo en then öppirste doctlier ther om Lg 3:
62. Su 171. wm thu ware aldra hälga doctorum oc
confessorum then yperste, oc aldra hälga martyrum
then främste ib 197. budb och bre|f . . . aff. . . lubech
och sex andre ypperste siöstädcr IISII 20: 194 (1507).
aff thz ypasta slecthe war ban HK 2: 8321. j bland
all thing tha haffwir oc hallir yparsta wärdoghot
(primatum) likamans oc hugxens rcnleker Bir 4: 72.
— ypperst, ypperligast, förträffligast, bäst. om sak.
ban . . . nidherslo tlieris yppersta wärn thorn MB 2:
269. alle ypposte hàffwor ban mz sig tog RK 3:
(sista forts.) 5370. thz (a: liffsens vatlin) är yppasth j
allom menniskios läkodom PM xxvn. thz är yppaste
läkedom ib liv. tha wthganghcr en yppasta lwkt ib
xxix.

yra (-ir, -dhe), v. [Isl. }ra] 1) komma (stoft
o. d.) att upphvirßa, uppröra, the ey andra wärio
haffdo. yrd ho oc kastado mwld oc asko j hans öghon
MB 2 : 292. 2) yra, hvirfla, häftigt drifvas fram
genom luften, mwll ok saml yre swa wiit Al 3220. —
opers. yra (om snö), vara yrväder, thz yrdlie sara oc
war starkt frost RK 2 : 2069.

yrkia (örkia. pres. -ir. imperat. Ork Lf K 199.
impf. -te. -ade MB 2: 271. part. pret. -ter.
örk-adher: opörkat Su 3l), v. [Isl. yrkja] i. 1)
arbeta, bearbeta, bruka, sköta, odla (jord o. s. v.), eg.
ocli bildl. jak yrker (excolo) ey jordbina swasom bonde
älla akarmau Bir 3 : 366. ib 399. andbudh mz hulkom
som iordhin niaglie redlias ok yrkias vtantil ib 1: 290.
ib 291. swa som godliir man yrke iordhena mz ardliir
ib 292. ban spordhis Inv i ban örkte ey sin akir ib 2:
308. annar akarin bär ey vtan värsto yrtir ä huru
mykyt jak liau yrkir ällir godliir (alter agrorum
quan-tamcunque diligentiam exhibuero nihil producit ni si
herbas pessimas) ib. MP 1: 87. ST 321. MB 2: 271.
Al 6076. i sigliin oy yrkia åkers iordh hwarte ürkia

eller plöghia ib 7010. thu örker hwarte aker äller
äng ib 5945. yrkia aker watn oc skogh ib 7053. thin
akar är örktir (excultum) Bir 2: 329. MB 2: 314.
jdhra ärfuodhis manna lön hulko som skaro ok yrkto
idhur garde Ml’ 1: 67. en faglior . . . trägardher
. . , huilken iak aff min barndom ympat oc örkt
hä|fde Sn 162. skal godliir man yrkia (excolere) them
(d. v. s. de onda menniskorna) vm ytro sinnin swa
som godliir man yrke iordhena mz ardliir Bir 1:
292. först skal ban yrkia them mz munnenom talande
thz som siälinne är nyttelikit . . . yrke ther äptir
sin iämcristin j androm limom at han wardhe
fruct-saiubir . . . yrke ok han j öromin at han bore ey
oquiimelik thing ib. thesso iordhinue swa yrkte skal
gudli gifwa liadhauna rägn ib. titli hiärta är gudz
aker, örk thy thz mz idhkeliko plikt Lf K 199. saa
gudhelikan kännedom i manz örwm, örkiande them til
godlia gärninga Ber 143. fäm yxna ökiit yrkiande
iord-ena tekna fäm människiona licamliko sin mz hulkom
bon yrke opta swa iordzlica giri at hon vil ey lydlia
ok fölghia them som hona til himerikis krase kalla
MP 1: 193; jfr 3. — med prep. cayn yrkte fast oppa
iordhinne MB 1: 162. — abs. Al 7011. 2) odla
(säd), wi hafwom os til mat ok födho yffrith korn
vtan a) mödlio thz wäxer siäl ff t wt aff sik thz örker
liwarto dödher äller qwik Al 6094. — plantera, liuar
hälst etli trä fördärffuas, snarleka örker han annat i
samma rwmet (aliam surrogare festinat) Su 147. 3)
egna omsorg ät, vårda, omhulda, är visselica thz eot
osino äruodlie, at opfostra älla yrkia thz gaalt oc
ofructsamt är, hulkit som älike födhir (pascere
steri-lem quce non paret) Bo 131. 4) utföra (arbete).
andbudh . , . ther i maghin ärffwodhc mz örkia Al
7025. — Jfr iipyrkia, oyrkter.

yrkia,/. Jfr ayrkia.

yrkiare (örkiare), 1». odlare, skötare, vårdare.
tliesse iordhinne swa yrkte skal gudh gifwa nadhanna
rägn for yrkiarans (excolentis) äruodho Bir 1: 292.
ny optagna iordh yrkiara (noualium excultores) SD
2: 658 (öfvers.), lather jak ey aff at sökia oc insända
j min wiingardh thäs örkiara oc ärffuodismän Su 363.
Jfr trägårds-, vingardha-, vingards-yrkiare.

yrkir, m. Jfr laglia yrkir.

yrknajier, m. — yrknaþa fii (öknaþa- för
örknaþa- VML II B 27: ;>r.), n. L. — yrknadlia
för, adj. L.

yrsker, se irsker.

yrt (hyrth: hyrthena LB 7: 173. ört. örth.
-ir), /. [Isl. urt] L. ört. eg. och bildl.; äfven om
den del af ört som särskildt kommer till användning
el. om dekokt på ört; kryddväxt, krydda; i allmh.
naturprodukt som har medicinsk användning, drog.
oppa the änginno ther vaxste alla banda blomsthcr
oc yrtir Ta 20. hon (marken) war . . . full mz roser
och allä handliä godliä yrter ib (Tang) 37. mz . . .
yrter badhe gull ok grön Ir 211. j tliön thimanom
(våren) nyas örtlier oc trä LB B: 278. lustelikasta
waar timon, naar ... all fruktbärande trää oc yrther
blomstras oc biomas j sinne önskelike oc fruktsamlike
fägrind Su 345. ther (i trädgården) war . . .
cynamo-nium oc balsamus, oc alzskona wällustande yrther oc
trä Lg 3: 279. tha oppsökte han yrther oc krydhe oc

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free