Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - äptirsväria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äptirsväria
1142
äptre
v. [Fdan. efterstande] 1) stå qvar, fortfarande
itä. palmquistär äpte stoþ grön Bu 13. 2)
qvarstå, återstå, hon . . . kärdhe höghe]ik ower hans vanda
ok lät ther änkto äpter standa (d. v. s. lemnade
ingenting onämdt) Iv 601. swa ath onkte äfter stondher
obetalat SD NS 1: 680 (1407). huru myclo minna thöin
eptirstar aff thera lifs thima J//’l:80. 3) återstå,
vara att vänta, förestå, äptir star (restat) thik besk
pina . . . vtan thu vmskipto lilit, hinrta til bätro
thing Bir 3: 35. Jfr slaildll äptir. 4) vara
tillflykt för (ngn), vara (ngns) hemvist? sigli mik . . .
aff huath släkt ban koniin är äller huatli land honum
äpter stär (Cod. CDEF: eller i hwat land ban hemo
ir) Fr 2456.
äptirsväria (äpther-, epter-. effter-), v.
svärja efter, med ed bekräfta. VGL 11 Add. 11: pr. hwilkit
thessa tolf i räffstino satho , . . ransakadho oc epter
sworo SD NS 1: 433 (1405). äpther thy som n men
vitnadho ok häraz nänipdhin äpther svoor ib 476 (1405).
som witnadhe ok effter sworo stafuadhom edhe at
for-iiempde brun hörer almännelica mciihetinne til SJ 84
(1441). huilke ther vm til stodho oc i helgonen epter
sworo stafuadom edhe at sua i saniiinden war skedh
ib 133 (1444). Fil 2: 115 (1438). tho viitlinade
ranzsak-adhe och effter särö. at swa j satiiiindhcno giffuid war
ib 6: 64 (1476). thenne för:de män gildade och effter
sworo modh hannus i lusi medh fädernes wetu sina,
att thenne för:ue råår äre rätte råår omillan lusi och
jyringi BtFll 1: 16 (1494, nyare afskr.). thot
rausak-ado 12 synemän och cfftersuoro ib 20 (1466, nyare
afskr.). ib 25 (1484, nyare afskr.) o. s. v.
iiptirsyn (äfftir-. äpter-. äpther-, äffther-,
epter-, äpte-. -syyn), f. [Fdan. eftersyn] 1)
återsken, han (Gud) iir renaste speghol, oc iiptor
syyn altz thäs soln got iir skapath MB 1: 33. ban
(Guds son) är renasto speghel, oc äptersyyn, aldra gudz
dygdha ib 35. Su 402. — med försvagad betydelse, än tho
at hon i thorn (de skapade tingen) . . . seer skina titli
wald, thina snille oc thina godhet, oc tik om tolken
tingh, swa som om ena äpthersyn (vestigium),
wndh-erstaar wara liöxta fäghrindh oc liöxta göth Su 98.
2) åskådande, betraktande? mins menlösa liffwernis
oc beskasta dödz oc pina äpthersyn Su 31; måhända
att föra till 3. 3) exempel, föresyn, föredöme, hor
alf gifs eth cxemplum, thz är en äpthersyn, aff sancte
marié oeguios Lg 3: 417. änkionne jwdith. renlekx
iiptirsyn MB 2: 145. gudh satte hona til äfftir syn.
ey ens qwiunom wtan iäuiwäl nianuom ib. ib 213. hallir
iak myn aldir j sinom hedhre, oc vnghoiu lnannom
atir leffwer starkhetzseus äptirsyn (exemplum forte)
ib 298. job twlomodzsens äpthersyn (exemplum
patien-tiie) Su 165. aff hälgra fädhrinna lilfwerno oc lärdom
. . . haffwer thu fulkomen ämpne oc äpthersyn til
andolikx liffwernis skäliga forbordan ib 256. 4)
mönster, mönsterbild, tarffwas j tässo konstenue baffwa
manga äffther syner til prydilse oc fornior VM 77.
5) varnande exempel; varnagel, skulo the salta sin
söta lösta mz lienna (den till saltslod förvandlade Lots
hustrus) eptersyyn, oc . . . minnas lienna liämpd MB
1: 104; jfr äptirdüme 3. omwäudos (för -es) hänria
lykama j een salth sten, oc staudir ther än j dagli
j qwiuno likiiilse til äptesyn allom tliöm som aff synd-
oni ganga mz scriptamalum, oc faa sidban atir lusta
til gambla syndo ST 391. eth rädheliket exemplum oc
äpthersyn falskom renliffwes människiom Lf K 21. tha
han laagli swa allaledis oiiyttogher androm til ena
rädheliga oc önkeliga äpthersyn MB 2: 298.
äptirtnl (epthertall. effthertaal), n. [Jfr Ä.
Dan. eftertale och Mnt. narede] 1) tal efteråt;
(ondt) rykte, vm uagat effthertaal tilkoniine at the
ey retfcrdige vare SO 159. 2) = iiptirtalan.
giffuer jak . . . por larensson fry ... till alth
epthertall DD 1: 231 (1516).
äptirtalau (äpter-),/. [Jfr Å. Dan. cftertalen]
tvist et. anspråk som väckes efter det alt en sak
blifvit uppgjord, til bindhom wi os . . . thetta fornempda
köp staduclit oc fast til hallande, vtan alt archt eller
äpter talan SD A’S 1: 182 (1402).
nptirtlirätta (epterträtta),/. iiptirtalan?
wardh hustru cecilia ... ok bernd osenbrugge for
ente ok forliikte vm the epterträtto som the baffdo
vilt thet ar|f epter fornempdo berndz stjufdotter SJ
210 (1451).
äptirthiikke (äffthertäkke), n. akterdäck,
lägg-ia gotzitli jn vndy äffthertäkkith, oc bewara thz fran
vätzko PM 77.
iiptirvika (äpther-), v. — iiptirvika sik, boja
el. vätta sig efter, at hon wille engaledhis äpther wika
sik hans wilia Lg 3: 290.
iiptre (äftre. KL nt. ». -a. pl. -e. -u VplL Kp
5: 4; VML 1 B 31: 1. -O), adj. komp. [Isl. cptri] L. och
iifster (efater: -tu VGL 1 A 6: i) el. iiptarster
(ept-. eft-. efft-, -erster. -äster), adj. superi.
[/»/. efstr, aptastr] L. A) komp. bakre, alt thz soui
hawer fyra föter oc hoppar a iordhinne mz missiämnoni
mz längre äptre benoni (habet longiora retro crura) MB
1: (Cod. B) 561. skal iak i morghon wiisa a thit
land liumblo här, som är litith diwr, oc hawer langa
äptrofötrena ib (Cod. A) 303. gres huppor, ther springa
j gräsiuo, oc hafwa langa äptrefötir ST 333. skipit
hawir tliro dele som är främbre stampnin ok midlial
delin ok äptre stampnin (puppim) Bir 3: 187. KL
175. äptro (posteriores) liiwlin fölghia främbro
hiwl-onien Bir 2: 291. ban bant thera hiälma swa at
främbre delane oc öglina borona värö j nakkanom ok
hiälmaniia äptro dole (posteriora galeæ) niyrkto
ögli-onin ib 3: 403. — befinnande sig efter el. längre
tillbaka. var liuar thera (af färgerna) at skildir aff
androm, ok hwar thera var sik ok ängin androm
förre älla äptre (nullus alto prior aut posterior) Bir
3: 424. — t bildl. el. andlig mening, allir fadherin
är j sonnenom ok andanom ok sonuin j fadhrenom oc
andanom ok anden j badliom them j ene guddoms
natur, ey swa som förra ok äptra vtan otalica liuar
änkte är förra ällir äptra (non sicut prius et
pöste-rius, sed inneffabiliter, ubi nihil est prius aut
poste-rius) Bir 3 : 300. B) superi. 1) efterst, bakerst,
belägen längst bakåt, then tridhi (delen af hjärnan)
är äptarstc luteren KS 31 (80, 34). — följande cl.
kommande efteråt? swa som hästin bär manzsins
lic-amma swa ödhmiuktin först ok äptarst fördlie ban
til linaria godha gerning (præcedens etim et
subse-quens ad omne bonum opus ferebat eum) Bir 3: 395.
2) sist, senast, thz göra them må wara vtan last i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
