Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - ät ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii t
1154
lila
Dures utdrag), ib 316, 317. lawnde liäredh . . . xxx
marc ettegeld IISH 18: 186 (1437? gammal afskr.).
(Till biskopen (i Strängnäs) af tomten (i Trosa)
ärligen gifva mark ocli) sith etagiel (och blifva i
biskopens frälse och tjenst) Riksarchirets
Pergaments-bref 2: 26 (i383). — iitta liiiglipr (äta-), m. L.
— iittalof (äta-), /. = Sttnlere. Svenska
Riks-archivets Pergamentsbref 1: 581 (1376). — iittaleve
(etta-, ette-. eette-. etthelöwe. ätteliffue
Ur k. fr. 1510 (efter meddelande af bibliotekarien C. G.
Styffe)), m.f och n. ättjord, jord som af forna är
ättens gemensamma egendom, rätt till t delaktighet i)
sädan jord. Jfr Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne
2 : 290 f; Söderwall, Medeltida rättsuttryck frän
Värmland, Kärke och Småland s. 27. begerer iak ath vitha
om iak maa lösa mina hustru ettaleffve in medh
saa dana viirdöra som laghen wtwisa j iordlia balken
capitulo ix° Arfstvisten emellan Erik Eriksson vch
Ture Turesson 50. iir thät . . . offuer veghonde luvor
fore her tliuro skullo ärffua twå dela j tliere
mödlier-nes etteleffue ok the badha systhra ey vtlian tridbie
delin j hans fädhernes eette leffua ib 51. haffwer ban
mik fultli giortli for etthelöwith om fortda gardh SD
Ns i: 519 (1406). Jfr iitleve. — iittalevisiiinn
(ätalefuis-), m. skyldeman som har rätt till
ättalove. wi . . . kännomps ... at wi hawom ... i
tiär-waro nästa ätalefuis manna . . . vplatit . , . här beincter
niclitsoni . . . thessin war godhz SD KS 2: 198 (1409).
— iitta liiggpr (äta- MELL Eþs 83: pr., Dogm, 2.
ätä- ib Eds 33: pr.), m. L. Jfr iitliigger. — iitta
riiltllillg (-regningh), /. slägtuträkning,
slägtut-redning. tha giorde the tliere ätta regningh ther for
retthen medh there nästa fränder och wäuuer pa bade
syder DD 2: 19 (1484, afskr.). — iÍttai’Stllþ (pl. ack.
ättar8tudher VGL IV 21: 87 i var. (se MELL s.
L not 1 och s. 457). attarstuþa VGL 11 Dr 7. ättar
studha SI) 4 : 408 (1335; nyare afskr.; jfr nom. pl.
med art. studhana under Stil])) | ordet kan dock pà
de tvä sistnämda ställena fattas ss. ack. sing. el. plur. af
iittarstnþi), /. [Jfr Filan, atuþ (Valdemar Ils Jyske
Lov (Thorsens ed.) 2: 22)] L. understöd el. bidrag till
utgörande af ättarbot hvilket dråpare uppbar af sina
slägtingar. Jfr Schlyter, Ordbok s. 779; Amira, Altscliw.
Obligationenrecht s. 754. engin skal oc ... är [o:
här?] äptir ättar studha wthgöra firi drap, utan han
wili SD 4 : 408 (1315, nyare afskr.). — iittarst.il þi?
(ack. attarstuþi VGL II Dr 7, 10, möjl. dock att
fatta ss. ack. pl. af föreg, ord), f. och m.f (se föreg,
ord). L. — Bttar trä, n. L.
ät, konj. och infinitivmärke, se at.
iita (ääta. eta LH 3:27. pres. -er. iättir VML
I þiufn 14. imperat. ät. äät KL 151. ääth ST 23.
ätt LB 7: 235. eth SID 8. impfi. ind. at. att Di 123
(på två st.), 170. aat Bil 82; MH 1: 17, isl. 323;
Ml’ 2: 5; lv 2107; It K 1: 1313, 2 pers. äst SIP 2:
174. aast ib 1: 266; SIB 1: (Cod. B) 543. astz Lg
3: 487. pl. atö Bil 689; ST 146. aato SIB 1: 11,
323; saman aato ib 2: 357. impfi. konj. ate Bu 20.
part. pret. ätill), v. |Isl. eta] L. 1) äta,
förtära. at lian skulde dö: liulikin dagli lian ate
for-bu|uia frukt Bu 20. et menlöst lamb. som liuar ok
är helt si[ian þiit iir iitit ib 140, tholilc kost som
konungen aat RK 1: 1313. jak äter ey mat hor i
dagli för än iak bawer talath lilit ärinde MB 1: 205.
ST 146. nian skal äta korwin män ban är heethir
GO 226. for thy wardhir allir mathir ätin at somi
ilta kålen ok somi kräsen ib 407. hwa sik blanda widh
sadlia honum äta swiin ib 759. mins friz mäd|ler som
mit brödli aat Bil 82. tha aat mannin ängla brödh
SIB 1: 323. thz brödh ther lians forfädher aato ib.
jak forbiwdher idher at äta blodh, eller nakarssköns
liold mz blodlie ib 366. tha skulin i alzskona frwkt
samansanka oc äta ib 366. j skulin ey thörfwa äta
eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe (comedilis
ve-tustissima veterum) ib 376. äta gräs som en oxe ib 17.
iiiagho the ääta köt fyrom synnom j hwario wkw
VKR 62. iiäta fiska oc hwit mat ib. äta fisk oc liwit
mat ib. the . . . hawa änkte thz the niaglio äta Bo
88. ban att oc drak i ena maltiid, thz hanum war
tänkt i ix daga Di 123. lactuca skal man ätha tha
mykin liiti är LB 7: 4. — med prep. af (för att
utmärka partitivt obj. el. för att angifva det
hvarifrån ngt tages el. hämtas), gaflf gudh bonum thetta
budhordh at ban skulle äta aff alzskona frwkt i
par-adiis v ta 11 afT eno trä SIB 1: 159. ib 160, 161. MP
1: 266, 2: 174. ääth aff thesso brödheno ST 23. Iwctha
vppa god äplo, oc äta aff tom LB 7: 235. ätt
idhko-lica aff vägbreda fröö ib. äta aff ene fete |lönö ST
146. waltor sat oc att aff et willcgals böste 1/i 170.
at’ ängoui mat ätir iak swa gärna som af hänna Bo 51.
eth ther af MD 8. som the ärw saman j hardom
leek swa Sthe ok alle aff eeuc stek ib (S) 251. äta
aff thy som afgudhiim offras (manducare de
idolo-thytis) SIP 2: 188. thön tliry äta al saman ... af
ciiom disk Do 34. sina fugla . . . atö af lians hand
Bil 689. — abs. i dagh skalt þu mz mik äta Bu 144.
flere folk iitar ]iär inne som iak äta(r) ib. vi gangom
at äta FI 848. stat vp ok dräp ok äät KL 151.
tlia ihesus aat i synionis buse Ml’ 2: 5. tho skulu
ey äta, for äu coniieutit ätir Bir 5: 78. viljande liMlir
fasta än äta ib 3: 167. lian . . . gaf thöm äta. oc aat
siäluir mz thöm Bo 240. tho iomfrw skulde äta ga
Fr 1968. the bära til the iomfrw liik dryk ok äta
toktelik ib 1972. tende lian op en storan eld. sidan
satte ban sik till oc att Di 123. hon . . . iate sik
äldre äta älla drikka. för än hon fingo sina bön Bu 55.
sitia nw til bordli oc iita oc drikka gladhlika SID
1: 206. liokro drykke brödhir sato saman ... atö och
drukko oc taladho mykla fafängo ST 146. thön hus
han skal iita ok drikka i medli sit härskap KS 41
(106, 44). hwa wäl ätliir han skal wäl drikka GO 219.
Kth som hcma staddir ole drik som g&stbwdhin ib
403. hwa som i otiidli atliir (för ätliir) ban skal
fasta ätando tiidh ib 434. — bildl. thw skalt ey allom
ordhom äta giffua (gifva näring åt, lägga på
minnet?) GO 313; troligen har bär dock en förvanskning
skett; jfr de emendatiuns- och tolkningsförslag, som
framställts af Kock, Sledeltidsordspr. 2: 154 fi. och
Dugge, Ark. f. Xord.fi/. 10: 92. 2) tugga, bita;
genom tuggande el. bilande aflägsna, klärkin fiol j
bardhan siukdom . . . oc änxla. at ban at aff sik
tung-011a KL 63. — gnaga, söndergnaga. jak . . . tok hona
swa som ätin (corrosum) kärna j äple Dir 3: 317.
3) förtära, fräta, bortfräta, en sot at af hanoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
