Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - äta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iítn
1156
ii I la
anuat låret (cancer unum crus totum consumseral)
Bu 515. maattelika ätha kötit j saaiwni LB 9: 105.
ätha dödköth j saroni ib. äthir hon (a: niirra)
dödlia-köt af saar ib 4: 343. — bild/, fräta, gnaga, plåga.
äter thz .. . uiith hiärta (men mens valde comburitur).
at hcdhue män ok fule, scolu iiythia mit fädherne
Bil 488. — part. pres. iitílllllp, ätbar, ätlig,
matnyttig. ther fölgdhe ok mz iitanda fii . . . yxn ok kiiðr
faar ok geter ok marghcr godher galter feter Al 4955,
— ätande vara (ätandis-, ätans-), ätlig vara,
matvara, lifsmedel, alla ätande warur SD 5: 696 (1347.
gammal afskr.). oppo korn eller andra ätaudhewarur AS
107. — koll.: matvaror, hwat lian for sik findir baadhe
j bnoskaps tbingoiii ätande waro. oc fiinadh VKR
40-Bir 5: 124. jnskaffa aldrahanda ätandis warw Vil 3.
som föra ätans warw ... til hären at siilyii ib 27.
ib 39. — lit 11 sik, 1) äta sig, genom ätande blifva,
med ack. af ett adj. uttryckande handlingens verkan.
mön at sik mätta Bu 71. skiiliu i äta idher mätta mz
fridhi MB 1: 376. ät tik mättan ok ey Tullan KS 24
(58, 25). 2) äta sig, fräta omkring sig. tära sig,
täras, quinta esseutia aff qwekselff läker fistulam,
oc annor saar som ätha segli LB 9: 109. läker thz
. . . alla siwkdomnia som segli ätha oc wthwidha ib
112. — b i Ull. äta sig, fräta sig, förtära sig,
förtäras (af grämelse). i förbindelse med adv. innan,
han ätlier sik jnnan som en laki Ml) (S) 288. jnch
äther mik, innan wij (rätta interpunktionen är väl: jacli
ätlier mik innan, wijj liuffwe tilfelle, och icke makthin
BSII 5: 138 (l507i; jfr Hjelmqvist, Ark. f. Nord. fi.
23: 349. — med ack. af adj. akior i an v. närmande
sig aelverbial betydelse (se ålder 1). peop[h]ilus . . .
ätar sik allan innan vip angar Bu 29. nero ... at
sik allan innan af liarme ib 129. — iita Up, äta upp,
uppäta, nat ban thz giiistan op Ba 7. fugla ok liughu
atö thz vp Bir 1: 154. Al 943, 4497. HK 3: (sistaforts.)
5312. humla äta nnnarz mniiz ärende vp GO 270; jfr
Kock, Medeltidsordspr. 2: 150 f. Jfr U|liit». — Jfr
af-, samau-iita samt oiitiu, äfvensom ata, v.
iita, n. [&•. dial. äta. Ä. Dan. lede] mat. the biira
til the iomfrw . . . dryk ok iita Fr 1972. Jfr ata,/.
iitail, /. ätande; måltid, gifuande os väruilse mot
ofmyklo oc ofkräselike ätan ok drikkan MP 1:
267-var ey girugir j huarie ätan (in omni ej ulntione) oc
vtgiut ey tik ouir allan mat ib. — måltid; mat. man
hafuer thz stundom förra seet lians ätan (Cod. B
ätän; Cod. A ätintiidhj var bätro rcet lv (Cod. C)
2112. ther var yinpninga alla nadho til dryk ok ätan
bad ho FI 576. lv 3840. Fr 1280, 1765. Al 3858, 6100.
iitande (ätändli Fr (Cod. B C D E F) 403), n.
[Fdan. ædende. Mnt. etent, se Tamm, Tränne tyska
ändelser i svenskan s. l] ätande; måltid, mz ätandhe
oc drikkande Lg 3: 192. wart thz ätandit forstyyrt
ST 147. Fr (Cod. B C I) K F) 403. — måltid, mat.
niädan iacli låter idher ätändä (Cod. C idert ätande)
redliä lv s. 209. thera ätändj (ätende; Cod. A mat)
ledis v ii] til mata Fr (Cod. B C 1) K F) 375.
ätande tidh (-tiidh. ätantiidli. ätintiidh),
f. 1) tid att äta, måltidsstund, liwa som i otiidli
atliir (för äthirj ban skal fasta ätande tiidh CO 434.
samaria liggia iitande tidliir ib 15; jfr 2. 2)
måltid. gencst äpter ätendä tiidh wm midhdaghen tha
skulu brödbreno gangä i kiirkiona SD XS 1: 304 (l403>
i vidim. rif 1414); jfr 1. man hafuer thz stundom
förra seet hans ätiutiidh var bätre reet lv 2112.
fbreata gör fagliir ätantiidli GO 691.
iitborin, adj. L.
iiteliker (-liken), adj. [Ä. Dan. ædelig. Xt [-ete-lik]-] {+ete-
lik]+} ätlig, ätbar, at war mather wari ätheliken LfK
84. al ätelik ting LB 3: 28.
iitia (ättla), f. L. — ätiu liot (ätiio- MELL
B 8: pr. i var. åttio- ib. ätu- ib. ata- BtFlI 1:
210 (1506). ata- MELL B 8: pr. i var.; BtFII 1: 127
(1464), 149 (1506) o. s. v. äthä- ib 161 (1508), 212
(1507) o. s. V. äte- ib 255 (1507), 278 (1509), 298 11509).
äthe- ib 215 (1507), 271 (isost, ääthe- ib 217 (1507), 218.
pl. -böter, -bötter BtFil i: i6i (tsos), 245 (i5u7),
278 (1509). -bother ib 228 (l509i), /. L. ersättning
för skada som fäkreatur gör (genom ätande el. betande)
1 åker el. äng; tredska i fullgörande af
ersättningsskyldigheten. Jfr Schlyter, Ordbok s. 778; Amira,
Altschw. Obligationenrecbt s. 730. dömdes ]auris gille
daballa saker til iij mark lor ätäböter BtFII 1: 127
(1464). dömdes . . . tesse epternc hwar tero sak til iij
111. för ätliäbiitter och awerk ib 161 (1508). dömdes
theniie för"8 ]iwar tere sak til iij 111. for ogilde garde
och ätaböter ib 210 (1506). dömdes theniie för"" hwar
there sak til iij 111. for gärd fal och äthäbother ib
228 (1509). ib 149 (1506), 177 (1507), 212 (1507), 217 (1507),
218, 245 (1507), 255 (1507), 271 (l50l), 278 (1509), 298 11509).
iitikia (ätikkia Bir l: 99; -an ib 100: -io ib
2 : 262; Bo 203. ätika. ätige Ml) 17. etige ib 39.
edike ib 22),/. [Felan, redike. Mnt. etik| ättika, lät
domaren stuppa lians strupa fullan mz lim siuap ok
iitikio Bu 532. ]io skäkto (för skänktoj pik . . . ätikio
ok galla ib 77. ib 139. Bo 203. MP 1: 39. Bir 2 : 262,
Ml) 17, 22, 39. swa som ätikkia vm hon til blandas
mz söto ok godho vine tha for därfwar hon allan
vinsins sötma Bir 1: 99. ib 100. skal hon siwdo thesse
yrt mz ätiko LB 3: 71. Jfr viniitikia.
iitil, f. i änno ätil (annan läsart wecl) konue ey
mora vaara MD 351; jfr 381.
iitla (-ar, -aþe, -aþer. part. pret. n. ätt SD
1: 669 (1285, gammal afskr.). eth MD 15), v. [Isl.
ætla] L. 1) tänka, hafva för tankarne, mena, är
thz natwrlikt at ninrghe liuxa oc ätla mång thing,
oc hwar sit MB 1: 102. 2) tänka, hafva i
tankarne, hafva för afsikt, ämna. han . . . ätlape driipa
vitum Bu 526. iak iitlape (motsv. ställe Bil 1017:
hiixade) kiiiiunga ok hifrtogha biujia tel pit bruplöp
ib 491. — tänka, hafva för tankarna, tillämna. födlies
opta dotter ther son war ätladhir (Cod. A thäukter
84) MB 1: (Cod. B) 535. thz som en natwra ätlar
(Cod. A thänker 8b) thz hindrar opta annor mz sinom
krapt ib. — tilltänka, ämna, ti/lämna, med ack. och
elat. taki vp pa plikt han liafpe haiium ätt SD
1: 669 (1285, gammal afskr.). mnrghe mista . . . sins
iordhrikis herra winskap, oc then bedlier oc äro, som
lians herra hafdhe bonum iitladh (Cod. yl thänkt bl)
MB 1: (Cod. B) 532. jak skal sända min ängel, at
. . . ledha thik i then stadh som iak rodhe til oc
ätlade thik (Cod. A som reedder är til oc tbänkter
thik 310) ib 560. 3) sätta sig i sinnet, föresätta
sig t dömen som i liaCfuen eth j withen allen wän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
