Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - ödh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mli 1161 öþe
byggin uppå öiouieii Ansg 223. ib 225. hullka forscripim
alnieuninga niädh . . . öyom skäriom oc holmom . . .
wi afliäudoni oss V All 24: 327 (1377). ib 326. mit godz
aadliö nietli tliem üiom ther tilliggia SD NS 1: 336
(1404). tho üya ok holma, som liggia mollom sifföö
ok krako holma ib 2 : 203 (1409). ib 201, 209 (1409).
Al 8974, 8975, 8977, 9438, 9439. I’K 221, 227, 241. ST 39.
SO 300, 302, 307. il B 2: 270. — i ortnamn, wisighnso
SI) 1: 392 (1259). in feriugaøm ib 513 (1277). in
fær-ingiæ oium ib 579 (1281). in føringyæ 0 ib 2: 28 (1287).
apud feringa ib 50 (1288). — Jfr utöiar. —
öia-drap, n. L. — iiia karl, m. öbo. hören j öiakarla,
som hyggin oppa öiomen Ansg 225. han var sändir
oc gifuin thöm öyaknrlomen til helso ib. ib 223. —
iiia skipa», f. L. — fila skiul, ». /..
öilli, ». st ö|ier.
öþa (pres. -ir. impf. ödde. öde Bu 401; -ea ib
490. part. pret. öddor), v. [lsl. eyJa] L. 1) göra
(ett lanil, en stad o. s. t’.) öde, ödelägga, föröda,
förhärja, utplundra, utarma, jiittiun ... oss thylikä
stor-llockS waar land ödliä, mädli warra macht minne skulä
görit SD 4: 465 (|335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344,
nyare afskr.). han . . . öde macedoniern ok nsiani
Bu 401. Bil 210. the funiiu stadhin öddan ib 274. han
ödde (fuerat depriedutus) cecilie rike som han wnr
foghadhe ifwir ib 557. tlia sylt ok hunger möddu ok
üddu alt pul land. ok när öddu ib UT, jfr 2. 2)
göra slut på, tillintetgöra, förstöra, tha lian komber
at döma alla (värdlena) ok üdlier (hona) mz hrande
(mundi hujus ßguram per ignem resolvat) Bil 125.
wille han henne llflf sa üdha at hon skulle inthe äta
|fa MD (SJ 267. — göra slut på, förtära, uppäta, swa
margha huniblor, at the fylto alt egipto land, oc iidde
(devoraverunt) mz rotorn korn oc kärna, oc alt thz
wäxste mz bladlie eller blomstre MB 1: 304. ib 303.
— göra slut på, döda, utöda, utrota, þe snara . . .
Jierra barn al üd ok dü[i af dracanom Bu 490. ödlia
tliem swa at ängin liffdho äpter annan MB 1: 12.
jak skal ödha skadholik diwr alf idliro laude ib 376.
ib 342, 402. at öþa cristendom vi[ia vm väruldena Bu
507. 3) förstöra, förspilla, tillspillogifra. etli ther
af ... ok thu math ther inthet alf ödlie Ml) 8. 4)
nedgöra, nedtrycka, undertrycka, förtrycka, trughom
ok ödhom almogha ok spakmändo (opprimamus
pau-perem justumj KS 61 (151, 66). 5) öda, göra slut
på, förstöra, utbetala, utgifva, ltöpnien oc byanien ödde
niangha peninga (multum expenderentj j flytning||
niillan köpstadhen oc skipiu I’K 242. — refl. ii]illS,
1) tay a slut, förstöras, förderf ras. at fruktin skulle
ödhas thäs mere IIK 1: (AlbrJ s. 208. 2) utrotas,
dö ut. folket ödes fast Jiu 490. 3) ödas, förbrukas,
förtäras, war thz skälikt at tho diwrin skullo flere
iu takas (i arkenj ther optare skullo ödhas MB 1:
169. — Jfr for-, ut-üdlin.
Ödha, f. [Sn. Hal. (FinlandJ öydo. N. øyda] =
ii|ie, n. golden hon sath vppa . . . bleff ganska ilda
lakt j üdlio aff hus, öker oc eng FM 391 (1508). thet
(godsetj ligger ganska ilda j ödo ib.
ödhbriltill, adj. lätt el. snart bruten, lätt att bryta.
rothit är ödbrwtitli GO 358.
ödhböll (ack. med sufjig. art. ödbönnen VGL IV
16: 12), m. och /., eg. adj. [Fdan. odhbøn, se nedan.
Ordbok II.
Isl. auSbænn] L. "lättbedd", lätt bevekt genom bön,
villig att bönhöra. ss subst, nyttjadt som benämning
på ett helgon el. en helgonbild, måhända eg. beteckning
för Kristus el. Kristusbild, krucifix af ett visst slag;
jfr Fdan. sanctie hitelp, sanct hiælper; Mnt. sunte
liulpe, sunte liulper; se E. Jorgensen, llelgendyrkelse i
Danmark s. 38 f.; Mackeprang, Aarb. f Nord. Oldk.
1907 s. 52/. lego . . . beate odhbøn in ecclesia
gil-berghum vnain casiilam de baldaehin SD 3: 287 (isis).
Jfr från Danmark: recognosco me ... bona s. crucis
videl. b. odbons in bostorpæ et næwestæbolæ sifa
. . . que bona pater iixoris mee et pater ipsius ... in
sua defonsione in 60 annis et ultra ex parte ejusdeui
crucis hahuerunt, ad mensnm saccrdotis in bostorpæ
. . . cum trunco altaris prefati b. odbons scot.asso
. . . tali conditiono adjecta, quod rector ecclosie uiinm
missani iu qualibet ebdomada in honorem s. crucis b.
odbons . . . celebrabit et 4 luinina, tria minera recte
iu opposito ante crucem ot quartuin majus a sinistro
latere juxta crucem, teneat omni anno Repertorium
diplomaticum regni danici meiliævalis 3: 818 (odal.
diplom från förra hälften af lloo-talet), ib 781 (1448).
öþe (öthe), f. L.
ödhe, n. gods, jordegendom, upsala ödlie = upsala
öþer. kom . . . niclis ingowalson ... ok kändis widlior
al kuniingz vpsala ödlie a kunung magnusa wägna i
üstragytlando SD NS 2: 227 (1409, i vidim. af 1413).
hämiiiger rydz . . . swor, thet aldrigh war grindaby
kunungz vpsala ödhe j hans liifs dagha oc aldrigh
hördlie ban at thet särna griudaby var kunuiigs vpsnla
ödhe för än . . . niclis ingoualson liafdho giort the
saniu for:do widherkännona ib. Jfr öjier.
Ö[K’, n. [Fnor. cyfli] L. öde, förödt tillstånd, läggia
i öþe, ödelägga, som wart rike liaffwa förhindrat, oc
lnangha städhcr lagt j ödhe (desolaverunt’) MB 2: 274.
ib 275. — läggia til ö[ie, utplundra, utarma, alle
the stoln hade marek begärade iack till ödo lagtli
(red. B: alla the ther liaffde makt liaffde iak tlionct
plat öde lakt) RK 3: (Till. om Chr. 11, red. A) 6342.
— Jfr ödha, /. — ödliis bol (ödesbool), ti. öde
gård, öde landtgård, ödeshemman, pantsatte lian . . .
herra ärland knutsson . . . sin godz liggiandhe i
sma-laiidli . . . som ära . . . stuffsmala i langasio sokn
... ok en gardli i karssamaln i samma sokn ok ett
ödesbool i samma by SD NS 1: 251 (1103, nyare afskr.).
Jfr ö|iebol. — o|iis hyr (-by), m. L. Jfr öþe
byr. — ödliis gods (öödess götz), n. gods som
ligger i ödesmål, etli ödhisgodz i patis SD NS 2:
359 (1411, gammal afskr.). oth öödess götz som betor
tornawi BYll 1: 269 (1472, i vidim. af 1488). Jfr
ödhe gods. — ödliis iordh (ödhes-), f. L.
ödesjord, jord som ligger i ödesmål, aruider bendictzson
. . . häfde . . . saalt . . . ärkebiscop heiirike . . . siäx
örisland oc ena örtugh ödhesiordh i täby SD NS 1:
132 (1402). Jfr ödlie iordh. — ödliis ladlia, f.
lada som står öde. j ödis ladw hans lik har MD 368.
— iidhisuiark, /. = ö|iemark. halfdo ... flyt
. . . j ödismarker MB 2: 325. — ödliis stadher, m.
öde el. folktom stad. jäffwar oss thet j faen her en
ödliis stadh SD 4: 427 (i vidim. fr. början af
1400-talet). — ödliis tomt (-tompt), f. = ödhetomt.
twå ödistompther SJ 236 (1454). een ödistompt ib.
14G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
