Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aviixter
82
baþstova
ter hustru Ingegerd Magnusdotters död skulle VreUt
kloster vara berättigadt till) all awerke (i gården
Gun-narsthorp och Gvnnarsthorpa qvarn) RP 2: 256 (1393).
ib 367 (1399). epter lians dödli skal alt hans aawerke,
som tha oppa tompthena ftr, höre clostreno tiil VKJ
180 (1500). alfhender iak mik oc minom arffuom
for-nempda huss oc alt annat aawerke Arnell llrask Bim
41 (1513). IISII 17: 185 (1524, Brask), 186. —
vattenverk. all kar tlier i strömmen teslikes oc laner . . .
are all ny affuerke US [I 14: 68 (1525, Brask).
aviixter (aff-), m. L. växt, stam, stjälk, lilianna
natur är swa skipat, at thwem sinnom om arith, thz
är mz thwenne blomstir, klädhir hon sin bool, ällir
affwäxt (stirpem suum), om swa ware, at niänn iskian
mz sinne konst ok snille, komme häune til hiälp
SpV 24.
ax, n. L. Jfr hveteax. — *axa biilgher, m.
strå. culnius . . . halmber halm pipa ok axa bälgher
nota culuus (för culmusj est folliculus vnde spica
exit GU C 20 s. 158.
axl (ftxl. -ar),/. L. axel, vingknä. höken
somgodh-er skal wara han skal haffwa stortli brysth stora äxla
ölfwersth pa wingommen PMSkr 268. — *axla
kllöp-er, m. axelknapp. armilla axlaknöpor GU C 20 s. 36.
circulus . . . lithin kreedz axla knöp ok bezel ib 111,
— *axla sar (-saar), n. sår på axel el. skuldra.
fför thäu betherligha wärken, som thu j tässa axsla
saarena toldhe SvB 189 (c. 1520).
axla, v. öfverväga, öfverlägga, hwar een kloker
mesterman som naghat konsteligit vil byggiä eller
foretaghä han axlar ok Tändher thz longsamliga j
hoghenom tilforenne SvKgrkobr 126. domaren ok alle
helge men närstadde samtykte j sama röst at han
dödhen verdoger Tar ok axlade siin j mellan, till hunn
dödli han skyldoger vare Budde 151.
»axla, v. axla, sätta hjul på en axel; sätta hjul på
(en vagn), en aff them (legodrängarna) schal kunna
böta sledar oc Tagna oc alla ankosta, andra sledar
oc axlavagna (sannolikt för axla vagna^) Arnell Brask
Bi1 25.
axla tall (oxla-), f. [Jfr Ä. Van. axeltand,
äfvensom Rydqvist 4: 397 och Hellquist, Etym. Ordb. 558]
oxeltand. gen[u]inus . . . oxla than GU C 20 s. 312.
axul {ff. vok. i and. -11-, axwl: äxwllen
PMSkr 512), m. och axil (/)/. vok. i änd. -11-), >». L.
axel kring hvilken ett föremål roterar el. vrider sig;
vändtapp. göris en kringloth skiffwa . . , oc gönoni
henne fästis en stadhogher järn axul, swa sidhan
säties then axullen hwar ändhen gönom sina fiölena
PMSkr 507. j them ändanom aff axullenom som wither
til wenstre handena ib. ib 508, 509, 510, 511, 512. —
bildl. thz är nogh oppinbar]ikit alla thinga, ok
scriffth-inna omgangh wändas widh thwänne axil (gemino
cardine volvi) SpV 45. en axillen matli thu
wndhir-standa alla creaturanna nathur . . . annan axillen
matli thu wndhirsta människionna athirlösn ib 46.
hwat thz hällir är liwslikit ällir mörkt, som wi
thakom aff gudz ordhom, alth synis thz wändas j
wars frihedz ällir frälsilse axil (in cardine noslrte
libertatis immo liberationis) ib 57. — Jfr iiiru-,
mässiugs-axul.
»axuliärn (axelljern), n. gångjärn, for ij (s)
axelljeru til bodefenstereth HLG 2: 59 (1517).
*ay, interj. ss uttryck för bedröfvelse el. beklagande:
ack, o ve. ay at flere äru i gudz kirkio ey som
göm-ara vtan »wasom legho drängia Hel män 110. ay thy
wär thät är soina stadz i kirkionne: at the omättelika
vpswälghia folkx götz oc ärfuodhe ib.
»aällg (aaengh), /. vid å belägen äng. wm the
dela, som the haffde haft syna mellan vm thera
aa-enghiar SD NS 3: 619 (1420, gammal afskr.). i
aa-enghiom ib. Svartb 416 (1445).
B.
»baccalaureus, m. [Mlat. baccalaureus]
innehafvare af en vid vissa universitet utdelad lägre
lärdomsgrad. brodher knwt baccalaureus i the helga script
SJ 2: 100 (1487).
badh, n. Jfr siäla badh.
badha, v. bada (träns.), godli fosthirmodhir lögha
oc badha gärna sith barn SkrtUppb 268. Prosadikter
(Sju vise mäst B) 182.
baþe (bathen), konj. L. både. bathen medli brand
oc roff Rydberg Tr 2: 344 (l36S).
baþlr (pl. nom. f. badhar SkrtUppb 275. n.
(nom., ack.) badhon Bel män 134; SvKyrkobr 143.
bathum VKJ 211 (i42s). badho Arfstv 59 (1474?).
bodlien Diar. Vadst. i Ser. rer. Sue c. I 1: 223 (1543).
ack. f. bäggho Troj 162. gen. bäggiäS Rydberg
Tr 2: 246 (1S57). beggers Budde 77. bägi&rs Sn B
357 (senare hälften af 1400-talet). — sing. nom. n.
badhe SpV 452. ack. f. bada Saml 6: 174 (1495)),
råkn. L. båda. han . . . war badho sin vtan all lagha
forfall Arfstv 59 (1474?). bägiärs wara skapare SvB
357 (senare hälften af 1400-talet), han fan otalligan
skara aff ... clärekom renlifues beggers köns
per-souis Budde 77. thetta skedhe j mangas fordarff oc
lifflaat aa bäggho sydor Troj 162. — sing. neka tliän
lofflighan som loffwandis är, ällir loffwa thän som
straffan är wärdhir, badhe är lastafult SpV 452. paa
bada siden vedher staden Saml 6: 174 (1495).
badhlakan (badha-. badhe- STb 1: 331 (U82),
2: 136 (1486). bade- HSH 18: 264 (1525? Brask).
badher- GU C 20 s. 535), m. (STb 2: 136 (1486))
och n. badlakan, synis thu lagha om tik
badhalaka-neth (theristra corpori coaptare videris) Sp V121. hon
stal j badzstuffwne en badelakan om v (5) solidis STb
2: 136 (1486).
»badhqyaster (bade-), m. [Jfr Mnt. badequast]
badqvast. i best. form ss tillnamn, elin badeqwasteu
SSkb 140 (1504). — Jfr badhstovu qvaster.
baþstoya (badzstuffwa. badzstuffwe.
ba-stuffue. bastugha. bastwge. badstugu (nom.,
dat.) HLG 1: 115 (1475)), f. L. badstuga, kemmenäraue
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
