Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bafra
88
bagge
skulo biwda allom them, som badz[stu]ffwer haffua
pa malmane, viidh xij (12) marek nogra badzstuffwa
ther ath eelda stadzsins badzstuffuer till forfangh.
then som badzituffwe haffuer ther, eelde til sith egith
behoff ok enget annars STb 1: 252 (U80). gregers
koppere i södre bastuffuen SJ 2: 254 (1494). svenoni
muramestare, som muradhe kapan vppa quinnasydan
y bastughunne HLG 2: 12 (1509). for Iíub y
bastugh-unne then tidh ath the muradhe vnghnen ib. til
siele-badetli i holigelicama bastwge ib 99 (l52l). — bad.
drick effter badzstuffwne STb l: 264 (1480). — Jfr by-,
bya-, malm-, munka-, sinka-, sten-badhstova.
— *badhstovubater (bastuwo-), m. till badstuga
hörande båt. bygia bastuwobaten VKU 85 (1556). —
»badhstovodyr (bastughudör), n.pl. ?
badstugu-dörr, ingång till badstuga, en tymberman, som bigdho
bastughudörren HLG 2: 12 (1509). — »badhstovu fluti
(bastouoflothe: -an VKU 99 (i560).
bastwffwa-flöthe: -an ib i3 (1540). bastwffwaflöte: -an
ib 19 (1541), 41 (1544). bastwfflöte: -an ib 41 (1544)),
m. till badstuga hörande flotte el. flottbro. VKU 13
(1540), 19 (1541), 41 (1544), 99 (1560). — »bttdhstOVU
gardlier (bastwffwa-, basto-), >». till badstuga
hörande gård, badstuga med tillhörande gård. niels i
bnstwffwagarden VKU 17 (1541). för bygningh i
basto-gardhen ib 69 (i553). — »badhstovu grund
(bad-stugu-, badzstugu-), n.f grund el. mark varpå
badstuga år byggd, hundrade mark penningar, som gilleno
tildömpdes i fornemde badstugu grunde HLG 1: 115
(1475). wii . . . giffuom . . . fornomde badzstugu grund
. . . helge lichame gilde i stokholm ib. — »badhstovu
ho (bastughuhoo), m. badstuguränna. för ij (2)
tiogh bothnabrädhen, som komma y bastughuhoon HLG
2: 12 (1509). — *badhstovuhus (bastughu-.
ba-Stwa-. bastwne-), n. badhus, til bastughuhusset
HLG 2: 35 (1512). som muradhe vnghnen i
bastughuhusset ib. aff bastwnehwsset ii (2) mark j (’/j) aarss
hyra ib 3: 76 (1524). ib 82 (1525). — »badhstovu
husfru (badzstuffw hustrva. bastwgehustrv
HLG 2: 82 (1516)), /. förestånderska för badstuga;
baderska, thet götz, som badzstuffw hustrvan talade
vppa STb 1:190 (1478). bastwgehustrv vi (6) öre for
ba-deth HLG 2: 82 (1516). Jfr badhstOYU kona. —
»badhstovu karl (badzstuffw- STb 1: 15 (1475).
badzstwffw- 1690(1477). bastughukarl:
-karlen HLG 2:12 (1509). badzstufkarl StÄmb 6 (1420).
bastwgakar: -karen HLG 2:116 (1523). bastua-,
bastvgenkar: -en HLG 3: 79 (1524).
baatwna-kar: -en HLG 3: 8i (i526). -e ib 93 (1528).
badzstuffwne käril STb 2: 105 (l485). Jfr Lidén, Ark.
f. Nord. Fil. 41: 309), m. [Jfr hl. badkarl; Fnor.
baistofumair] ägare av badstuga, föreståndare för
badstuga, badmästare; badare. STb 1: 90 (1477). HLG
8: 79 (l524). — ss tillnamn, jöns bastuakarls tompt
SJ 2: 124 (1488). STb 1: 15 (1475). rechte willam
badzstuffwne käril handene for xij (12) marek ty han lagde
sin badzstuffwe vidh jn vppa stadzsins mwr STb 2:
105 (1485). Jfr badhstovu man. — »badhstovu
kona (bastuuu-),/. [Fdan. badstuekone. Jfr Fnor.
baðkona] kvinna som håller badstuga el. som betjänar de
badande, baderska, amcubaya (för ambubayaj bastuuu
kona GU C 20 s. i9. Jfr badhstovu hnsfrn. —
Ordbok.
*badhstOVU lön (bastwgw-), f.t avlöning för
tjänst i badstuga, en mark bastwgwlön HLG 2:100 (l52l),
ib 3:51 (1520). — »badhstovu mau (basstwo-, ba-
stwa-. bastOWO-), m. [Fnor. baístofumaír]
badmästare, badare. iii (S) mark bastwanianen för sith
ar-beth 0111 jule afthon HLG 2: 119 (l523). — ss tillnamn.
pedher bastwaman JTb 35 (1462). per basstwoman ib
65 (1474). hämingh bastowoman VKU 112 (1564). Jfr
badhstovu karl. — »badhstovu piinningar
(bastwge-, basthua-. badzstugone penninge
(pl.) Skotteb 216 (1465-66)), m. pl. [Jfr Mnt. badegelt,
badelön, stovengelt] penningar som givas ngn till
bekostande av bad (ett slags motsvarighet till en
senare tids drickspenningar). Jfr Schiller-Lübben 4:
423. sniedia drengiana til basthua peningha SSkb 31
(1501-02). allom thorn j (1) öre til bastwgepeninge HLG
2:94 (1519). Skotteb 216 (1465-66) — »badhstovu
qvas-ter (bastue-), m. = badhqvaster. i best. form
ss tillnamn, kadrin bastuequasten SSkb 68 (1502-03).
— »badhstovu qvinna, f. = badhstovu kona.
bastwge qwinnor, som aluiosefolketh twadde HLG 2:
89 (1518). ib 82 (i5i6). — »badstovu skorsten
(bastwge-), m. badstugueldstad, badstuguskorsten. tha
som elyn var löss i bastwgeskorstenen, gaff jach tliöm,
som brötho scorstenen och slekthe elin, j (l) öre til
ölss HLG 2: 49 (isle). — »badhstovu stuva
(ba-stuwo-. bastwgestwge), /. rum (själva
badrummet?) i en badhusbyggnad? stwgegoluith i
bastwge-stwgen HLG 2: 54 (1516). ib 49 (1516). 2 miin, som
hwlpo pa bastuwo-stuwona VKU 86 (1556), —
*badh-stovu tapper (bastowo-), m. tapp el. krän till
ett kar el. till kitteln i en badstuga. VKU 106 (1562).
— »badhstovu tliak (bastughutak. bastwa-),
fi. badstugutak. HLG 2: 12 (1509). ib 123 (1524). —
»badhstovu thilde (bastouotelde), n. golv i
en badstuga, för bastouotelde han halp lägba in VKU
94 (1559). — »badhstovu ughn (bastwgwngn.
bastwgevngn), m. badstuguugn. klapwr, som
fördes til bastwgevngnen HLG 2: 63 (1518). ib 49
(1516), 76 (1517), 119 (i524). — »badhstovu
val-der (bastwffwa-), m. (den öppna) pl alsen
framför en badstuga, för ris, som fördis hiem i
bastwffwa-waiion VKU50 (1547). — »badhstovu vidher
(badzstuffwe-. bastowowedh), m. badstuguved. ban
iagde sin badzstuffwe vidh jn vppa stadzsins mwr
STb 2: 105 (1485). til wän bastowowedh i aar (3 mark
1 öre) VKU 113 (1564).
»bafra (baffwra. -adhe), v. [Jfr Sv. dial. bava;
bivra (Skåne). Á. Dan. bævre. JV. bivra] eg. skälva,
darra, dallra; slingra sig. paris wndradhe oppa
honnes gwlglymmandhe gwla haar som beprydde
häu-nas wäna hoffwod, oc som andra gwlträder baffwradlie
(aurea fila Aino inde serpentia) om hennes hwita bals
Troj 62.
bagge, m. Jfr fii-, svina-bagge.
bagge, m. [hl. baggi; jfr särsk. Hdkonar saga
nàkonarsonar (Konunga sögur, ed. Unger) kap. 326,
varest man finner att ordet redan vid mitten av
1200-talet var en av svenskar använd och ss smädenamn
betraktad benämning på norrman; jfr även SAOB B
73 /.; Geete, Ord och bild 18.98 s. 577] norrman, ss
tillnamn, de conrado dicto baggæ SD 2: 351 (lSOl). ib
ð
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
