Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biitrare
105
bödliil
skyppa lax jn vtj sit skyp ok borgara först jnskypa,
hwatli thöm teckos, oeh sidan köpswcnn, tollen
ofor-swmat. findz aiinatli, betre then, som bryther STb
3: 397 (1498). then betre medh krop, som ocke haffuer
koo ib 1: 23 (1475). — batra Sik, göra bättring, göra
bol. alla syndoga manna hugsualilso som til tik fly
mädh innerlico hiärta sik vilia bätra for sina syndir
SvB 68 (si. av UOO-t.J. thu skal ey tagha gudi
likarna för än thu haffwer thik bätrath fore thässa
synder SvKyrkobr 25. — försona sig (med), wakta
thik än thu wil mädhen thu haffwer timan at bätra
thik mz thinom iämcristne SvKyrkobr 43. — (ok ey
täs hälder bätradhe (för betrodhe?) han thät nagrom
sinom brödrom then drömen ok audelika synen MP
i: 98). — Jfr for-, fui-bätra, samt obätradlier.
»bätrare, (-äre), m. människa som gör bot (för
sina synder), botgörare, ey scal tu thöm kalla
syn-dennä bäträre vthan helder gudz hädhärä SvKyrkobr
196. — Jfr syndabätrare.
bätre (bäther Prosadikter (Sju vise mäst B) 915,
216), adj. komp. och bäzter (bäster), superi. L.
A) komp. bättre, bätra är fore warom än äpter snarom
SvKyrkobr 28. — bättre (ifråga om jordegendoms
beskaffenhet). ban bytte til werro oc jcke til bätre Uppl
Lagmansdomb 30 (l490). — bättre ( i fråga om det
personliga förhållandet mellan två människor), til
then tidh thot wardher bätre oss i mallen än thet
är än Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). — bättre,
gynnsamare, lyckligare (i fråga om äring). sidhan
som bäther aar kom corpen som hona haffde forlatidh
ok wilde hona ather haffwa Prosadikter (Sju vise
mäst B) 216. — förnämare, högre uppsatt i samhället.
the sighia at iak skal ward ha bäther man en i ärin
Prosadikter (Sju vise mäst B) 215. — n. adv. längre,
vidare, om tid. Se Sdw 2: 1206. — B) superi. —
n. adv. bäst. thär som är ey stärker winther thär
skäras bästh qwistana aff wm hösthen PMSkr 314.
som han stoodh som bätzst (bäst som han stod), tha
sagde ban STb 1: 399 (1482). — obest. n. i
substanti-visk användning?: bästa, välfärd, nytta, yppa gillesens
besth (möjligen felskrivning för bestha) HLG 2: 57
(1517). — best. n. i substantivisk användning, anamade
erik jonsson 1 (60) marek aff fatabureth til at göre
thermedh sitt botzsta til en tiidh STb 1: 144 (1478).
änders screddere . . . magh felig ware her i staden
och anderstades ok ware vte om sith bestå, profith
och gagn ath faa sith reschapp ath vptaga och
be-hielpa yrakit ib 3: 121 (1493). marchus . . . badh them
om nadher, athe skulo göre thet betzsta medh honom
ib 1: 142 (1478). akte vi nu dragé genest hedhnen aat
vastena genom östra herede, hvar oss thetta oföre
thet ey betager, vi vele doch biude til thet besto
sompt gaa oc sompt aaka HSH 14: 87 (1526, Brask).
bätring (bädringh SvKyrkobr 200. (til)
bett-ringe FMU 4: 289 (1467, avskr.). bätherningh SvB
179 (senare hälften av 1400-/.). bärningh för
bätring? GU C 20 s. 544),/. L. 1) bättring;
förbättring av köpesumma, ytterligare betalning, fore ty
, . . ängen [är] bätre än the peninger, som ther fore
vtgaffues, tha haffuer euert grymme . . . giffuit oss
ti! bätringh i i ij markor peninger SD NS 3: 423 (1419,
avskr.). gifwit och förnögdt . . . för:de m:r håkan
Ordbok.
till bettringe för för:de wentiala godz trettio mark
peningar FMU 4: 289 (1467, avskr.). — bättring (av
handlingssätt), ändring till det bättre, rättelse, senda
wij ider nw then bebinning ok förwaringh vppa idra
bätringh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 548 (1471?) 3)
bättring, bot, syndabot. satisfaccio . . . both ok
bätringh GU C 20 s. 547. standba vpp v syndena sompn
ok läge ... ok taka widh bot ok bätringh MP 4: 275.
slythin syudhir ydor hyärta ok ekke idhor klädhe tha
j vilin göra gudhi nokra bätringh j idrogha ok angir
fore ydra syndhir MP 5: 169. — särsk. yttre botgöring.
äptir afflösin aff syndhoman skal han göra gudhi rätta
bätringh MP 5: 178. skal han . . . behalla liffwet, tog
medh swa forord ath han holda the bott och bätringh.
som honom worder fore lagt, tha han taghor oponbara
script STb 1: 337 (1482). laurens mangsson skal til
domkirkiona j vpsala och taga script, both ok betring
for sina synder, sidan annorstadz, huart honom worder
forelagt STb 2: 92 (1485). 4) gottgörelse, jak . . .
anamadhe ok hende böter ok bätring aff skälekom
månne nissa dauidsoni for min son lassa . . . som
for.de nisse dauidson aff daghum togli SD NS 3: 384
(i4i8). — Jfr aker-, for-, synda-bätring.
biiver (pl. beffuera STb 2 : 348 (1489)), m. bäver,
bäverskinn, lasse martensson . . . widerkendes sin
egna gerninga, haffua stolith en hopp aff beffuera STb
2: 348 (1489). ib 349. feste roleff stensson vj manna
lagli, ath han ey solde kort ruth beffwrana STb 4: 69
(1505).
*biiver skin (beffer- STb 4: 296 (l513)), n.
bäverskinn. raguald gaff honom viij bäwer skin STb 1: 175
(1478). ib 2: 51 (1484), 4: 296 (1513).
*bäztelika (bestheligan STb 1: 49 (1476)), adv.
på bästa sätt, i bästa ordning? jacob pose . . .
ken-dos och tilstoodh, ath han hadhe rättelighan och
bestheligan alla spisningenä och t[unn]a trä, mynne
och meer, hwatli thet hälst war, som pedher olsson
kemmenären ti! sik anamadhe aff bardzsone, tha hon
kom heem aff calmarna reesa STb 1: 49 (1476).
*bäzteman (beste-. bestå- SSkb ns (isos-oe).
ib 298 (1508-09)), m. bästeman (på ett f artyg)t ss
tillnamn. oleff olsson bestenian SSkb 140 (1504-05), 256
(1507-08).
bödhil (bðffwil: -en Skotteb 462 (1472; Kämn).
dat. pl. bödelom JMPs 205. med art. bödlen
SvKyrkobr 176. bödelin MP 4: 252. dat. sing.
bödelnom ib 255), m. L. exekutionsbetjänt,
rättstjänare, bödel. Jfr Lizzie Carlsson, Bödelsämbetet i del
medeltida Stockholm (i Samfundet S:t Eriks Årsbok
1934). Skotteb 462 (1472; Kämn). henrik grymholt
loth hindra foi:na olaff matsson medh bödla och
byia-swäna STb 1: 70 (1476). konungen . . . antwardade
honom bödelin j händer til täs ath han häfde honom
betalat alt thät han war honom skyldogh MP 4: 252.
— bildl. gudz owener som altidh genstridha
konunge-nom ok mothe hanom brytä thöm plaaghar thenne
bödlen (o: djävulen) swa som sins herres openbara
fyende SvKyrkobr 176. JMPs 205. — *bödhiis hus
(bödels-, bodals- Skotteb 65 (1461-62).
bodels-SSkb 31 (1501-02). böffuils- Skotteb 460 (1472; Kämn)),
n. bödelshus, bödelns hus använt som fängelse särsk.
för grövre brottslingar. Se Lizzie Carlsson, Bödels-
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
