Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dragha
118
drngha
her epter matte draga gul, hermelin . . . grasskyn
eller söl ff ib 3: 48 (1492;. 12) beira ss laat, hala.
jngen lax schal mera vtföres Un medh stadzsins
kraff-wel, swa mykit han formach at draga STb 3: 398
(1498). 13) beira, bildl.: i aitt mellanhavande (med
ngn) risa, ådagalägga, saa haffue wij jntheth annedt
fwnnedt med thorn her hoss oos wtlien redelighet
dragit med stadhen, giört lige och retli effther
the-ris formage STb 5: 334 (1521, Kop.). 14) bära,
vara underkaatad, bestrida, then skat äller twnge
ther kwnne paa löpa, skolom wy ok weliom . . . gerna
sielffwe dragha SD NS 3: 265 (l417). — bära, tåla vid.
jngen är pliktogher dragha skadha mädh honom TM
Skr 52. lindwid och jens wordsateren dragé huar
there j (*/a) skade om ij tunnor öll, som hade bort
löpit j lindwidz skip for jensse STb 4: 197 (l51l).
17) åvägabringa, aätta i gång, ställa till! Se Sdw
2: 1209. 18) leda, föra. — dragha til godho, lända
till gagn. när the (o: kyr][enes friiheter oc priuilegier)
oc ridderscapenss warder förkrenckte i then mötte wite
wi ey huad annere priuilegier riikot kan haffua thet
riksens inbyggare kan dragé till gode HSH 13: 108
(1524, Brask). 21) ha dragning åt, tyda på, vittna
om? manga systra gifna vt badhe mat oc ööll . . . oc
annat tolikit thätta syuis dragha til eghelikheet oc
eghnan wilia FOVkl 211. — syfta (på), ha avseende
(på), med prep. til. lösordh som dragha til
giffto-maal ällir wärdzlighin tidhande FOVkl 217. scal ey
städhias nakrom at göra naghot til at vtgiffua
en-karligha luffuor wanta helgha domahws ällir annat
tolighet som draghir til wärldzlica människia täknadh
ällir fafänga ib 216. 22) dragha ivir et, stämma
överens, stämma, them (o: Pedher Olsson och Staffan
Västgöte) drogh ecke offuer eth rokinskapin STb 1:
32 (1475). — dragha ivir eno, opers. komma över ens.
med dat. el. ack. haffwer oss än til tessen dagh
dr&ghith ö|fwer ena PMBref 302. — ivir eno dragbin,
överenskommen, vppgjord, beslutad, alle thesse
for-screfna stykke oc artikella äro swa ouer eno dragbne
mällan foruämpda war frända konung erik oc
for-nämpde hans radh oc män rikesens i swerike oc oss
i alle mato, som fore screfuat star Rydberg Tr 2:
662 (1396). — dragha lika, stämma överens (med),
stämma (med), huilkit tal lika drogh medh thet jöns
matsson hade bereth STb 2: 268 (1488). — stämma
överens (med), passa (till), med prep. äptir, yxen
drogh lyka epter sarith lykit hade STb 3: 411 (1499).
23) draga, tåga, begiva sig. dragha til baka, draga
sig tillbaka, retirera, nar capilenaren förmerker ath
honom är ey raadolikith tha stridha skal han
gans-kans warliga drägha til baka PMSkr 157. ib 158. —
dragha sina färdh, (be)ge sig av. här epter wiliom
wij draga wara fiird Troj 95. — dragha sin vägh, ds.
fienderne . . . hade aktid dragit theris wäg STb 5:
260 (1519). 26) ha dragning åt, övergå i, skifta i.
the (o: höns) som ärw hwithe äller dragha mykith til
hwitan lith PMSkr 251. bolus armenus är en röd
jord 00 ey sten, draghandis til brwnhet ib 463. 27)
draga ut, tänja, sträcka; spänna, sammandraga i
kramp f när fäth . . . ledze är ath ätha. senorna
dräghas (neruorum intentio) PMSkr 227. — draga,
genom tänjning tillverka, giffuer oc akt pa i noren-
berg oc annorstädz ther iärntrad drages, pa theres
reskap oc scriffuer alt i en lithon book HSH 13: 113
(1424, Brask). — dragha munnin, draga på munnen.
subridere litit lee commvniter drago munnyn GU C
20 s. 526. 28) uppgå till, belöpa sig till. suadane
hielp aff biscop stolen drager ey högre än duos
so-lidos de qualibet ecclesia pro chatedratico ther i
stik-tet HSH 13: 45 (1524, Brask), nar eder nåde teches
thet lathe förslaa (o: beräkna) huad thet kan dragé
warder thet mycket mynre än eder nåde förekommit
är ib 46 (1524, Brask). 29) ha alt betyda, spela
ngn roll. framdel|s thalade the (o: befraktarna)
skyp-parom ytermera til om kopper, the skulle haffue jnne
dulth medh sigh . . . huilket ther vtjnnan fandz
theris faakunnochet, ath the ey betre wiste, ok kunne
lytet draga pa theris (o: befraktarnas) deel, som sith
mist hadhe STb 2 : 460 (1490). ga|fs niclis gulsmetz
pige karine ffrii och quit fför then szak niclis
gulsmetz hustrv hade lagt henne tiil. thet kunde jnthet
dragé ib 6: 43 (1515). — ha att betyda, tjäna till,
gagna, nar konung priamus saa ath hans
mot-soyolso kwnne jnthe draga wille han tha heller
sam-tykkia än fortörna syna stadzs jnbyggara Troj 249.
hwad kan thz draga at tw saa twynger tiig mz
dagligen sorg Troj 66. — vara tjänlig, lämpa sig (till
ngt), mänar thu mik nogoth annedh en got som
iak ey tror, ä huadh andhra seghia tha scriff mik
thet til med fullorn ordhom forti halffua ordh dragha
ey wel ther til Thomas Varningsbref 8 (1436). —
dragha sik, 1) begiva sig. vi wele gerne dragé
oss upp till thetta mööte HSH 16: 126 (1537, Brask).
4) sträcka sig, löpa, gå. huilkot droprwm sik dragher
til kynhesta gatwne STb 2 : 38 (1484). 5) sträcka
sig (mot), sträva (mot)-, bildl. sträva att komma (ngn
närmare), the som j idhkelikom bönom ödhmiuko oc
gudheliko liffwerne enskyldelika oc nämber dragha
sik gudhi (familarius deo intendunt) Mecht 139. —
rikta sina tankar (mot), vända sin håg (till), med
prep. til. tha hon see nnghot faghert ok älskelikit
thän k o ginstan huru fagher, älskelikin ok godher han
är, som thz skop ok giordho ginstan draghandes sik
til honom, som alt wäl giordh (tendens statim in
ipsum qui omnia fecit) Mecht 293. — sträcka sig
(efter); sträva (efter), trakta (efter), med prep. til. j
thy at jak ey thok tik mädh swa brinnande kärlek
... oc ey draghit mik thär til (o: till den heliga
nattvarden) mädh swa storo åstundan, som sndra
gu-dhelika människior SvB 171. 6) uppgå till, belöpa
sig till. med prep. til. som suman sigh drogh til
cxxxjx (139) mark STb 4: 19 (1504). — med beloppet
i ack. claus folkfelt . . . bekende sigh vpborit haffua
ena swmma peninga, som sigh drogh ijcxx (220) mark,
aff her änders suensson ib 89 (1505). — reß. drnghas,
dragas (om ngt), söka rycka från varandra (ngt),
strida (om ngt), kunne thet ther lyktes med at the
danske oc severiin droges om eth been oc then tredje
lope til skogen medet HSH 14: 26 (1525, Brask). —
dragha ater, upphöra, rätter anger ok idrogha ok
(s)criftamal är alla bästa tingh ok nytta ok
fulkomli-kit aff huilko all wanskilsse ok alt thät människiona
bryster dragher ather MP 4: 85. Jfr aterdl’agha.
— *draglia sik fraill, draga sig fram, framleva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
