Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dyrbrut
128
dysinger
C 20 s. 112. — »dyrbara sten (dyrbara steen
GU C 20 s. 48. dyrbärasten ib s. 537.
dyr-bä-rasteen ib s. 20. dyrbäro sten ib s. 93.
dör-bära steen ib s. 27. dörbärasteen ib s. 309.
dyra bära steen ib s. 38) och »dyrbär sten
(Troj is : -ens ib 21. dyr-ber steen GU C 20
s. 50. dyrbersten JMÖ 137. dyrabär sten Troj
178 : -en ib 2l), m. dyrbar sten; ädelsten,
ame-tistus e» dyr-bärasteen GU C 20 s. 20. antrax vel
antracitas (för: anthracitis) en dörbära steen ib s. 27.
asbestus ena handa dyra bära steen ib s. 38.
balaui-tites . . . dyrbara steen 16 s. 48. bariptes . . .
ena-li&ndlia djr-ber steen ib s. 50. celidonia ögna gres
ok en dyrbäro sten ib s. 93. gemuia . . . quasi
gwmnia dörbärasteen ib s. 309. saga . . . trwlkona
oc spakona oc 011 dyrbärasten ib s. 537. en gwiring j
bwlkom sath en dyrbär ston Troj 18. som ban (o:
draken) haffde wared lialffdöd aff dyrbär stenens krafft
oc dygd ib 21. then dyrabär stenen som satli j
ryngen modea haffde honom oc giffwit ib. j the
fyra wråmoni stodo polara fyra aff skonaktog
dyrabär sten som kallas onichinus ib 178. — bildl.
ädelsten. honoin skolom wi älska ower all tingh offta
tilföiandhes niaria maria maria al häloghetz
dyrbersten JMÖ 137. Jfr dyrsten. — »dyrbära trä
(dyr-bera thrä GU C 20 s. 5l), n. dyrbart trä.
beennium . . . ena handha dyr-bera thrä thes tre (för:
tres?,) quadha ok enahandha steen GU C 20 s. 51.
»dyrbrut (dörbrödh JTb 93 (1512)), ».
uppbrytande av dörr. thesso . . . iiii dandemen . . . gingo
ltidh til änders werkmestare oc syntlie thz dörbrödh,
som biörn gulsniedh giorde paa honom JTb 93 (1512).
»dyrdräkteliker ("lig), adj. dyrbar (i Jràga om
kläder), ban sath . . . förder j synom dyrdräkteligom
klädom Troj 188.
dyrka (dörka: pres. -är J Buddes b 79. -er
STb 8: 108 (1493)), v. L. 1) fördyra, ath the
jngom forköp g||öre eller dörker nagliat köp STb 3:
108 (1493). — bildl. göra dyrbarare, giva högre värde.
liwar en troen siäl hon owergiffwer ekke dröffuilsen
for hänua besklikhet skuld for thy alla liäuna
dygder the äthlas oc dyrkas thär wtaff (quia omnes
vir-tutes ejus ex hoc nobilitantur) Mecht 216. 2) hålla
helig, fira. dyrka hälgha daglia alla fläste Skrt Uppb
242. 4) utöva, öva. for thy at tho äru jonifrunar
saniielika christi jomfrur, om the dyrka dygdhenar
(virtutes colendo) SpV 24. — ägna sig (åt),
sysselsätta sig (med), studera! Se Sdw 2: 1211. —- Jfr
odyrkadher.
dyrkan, f. 1) dyrkan, gudsdyrkan, een dyrkän
scal vara j blandh allo folke J Buddes b 77. 4)
dyrkande, brukande, odlande (om jord)! bildl. aff
alle the dyrkan ällir sääd som mankönith ökir, wotli
hon (o: ioæfrun) enkte (totius humane culture uel
se-mentia nescia est) SpV 47. 5) utövande, övandet
gracia är j bwilko wtteknas wäluililoghin ok
astwn-delighin kärlekhotz dyrkan (cultus), inbyrdis liwar mz
them andra SpV 142.
dyrkare (dörkäre: -ä (pl.) J Buddes b 86), m.
person som tager (något) i akt, person som iakttager
(rättfärdighet etc.), rätuisonna dyrkare ällir älskare,
latbir ekke ensammen räddoghan dragha sik, wtlian
godha astwndan j liwilke ban manas ok idlikelika dragx
til göth, än tliiln som rätuisonna dyrkare (cultor
iu-sticie) är, aff ensa[m]pnom räddogbaiiom, han dragx
ekke aff godlie astwndan SpV 536. — utövare, alle
dygdha dyrkara (uirtutum cultores) SpV 153. — Jfr
himils dyrkare.
»dyrkilse, n. pl.t el. ff dyrkan, wy skulo meth
alla störste aatwakt altid taglia til wara the thing
thor crisno monniskios siela belso kan aff atkoina, och
wars herra dyrkilsse forökas SD NS 3: 516 (äldre
övers.).
dyrkil’ska (-erska), f. kvinna som tager (något)
i akt, kvinna som iakttager (renlevnad etc), iamw.il
war hon (o: jungfru Maria) oc iir the första
dyr-kerska oc älskerska oc wpfinnerska all renliffwernes
oc iomfrudoins (virginitatis et totius reliyiositatis prima
fuit cultrix) Mecht 122. — Jfr afgudha dyrkirska.
»dyrköpa (part. pret. n. -köpt), v. eg. köpa dyrt;
bildl. betala ett liögt pris för, få dyrt umgälla,
dyrköpt haffwiu i roland oc the tolff iämpnunga
Prosadikter (Karl M) 285.
dyrleker, m. högt Värde, värde, wpnya j mins
gudheligx hiärta wnghiie thäiiiia thronna ok kärlex
fingergwl, swa som gwl bepröffwat j wugline, ok tliwa
thz renth j mins hiärta watline ok blodhe atli thz
tädlian atbertaghi sina fäghrindh ok sin dyrlek (ut
inde valorem suum recipiat et decorem) Mecht 305.
dyrlika (komp. -are), adv. högeligen, synnerligen.
Se Sdw 2: 1211. — innerligt, hon pröffuas
dygdhaful-laro wara oc gudlii dyrlikare astundandis (dominum
præ omnibus desiderans) Mecht 121.
»dyrluktande (-loktande), p. adj. med härlig
lukt, välluktande. sedan fik hon honom en
dyrlok-tande smöria Troj 18. hector sath owanskador aff
the dyrlwktaude smörian ban war smordor oc
benlängder mäd ib 196.
»dyrprydder (-pridder: -a Troj 16), p. adj.
dyrbart prydd, härligt smyckad, jason nedersattes a
dyrpridda säthe Troj 16.
»dyrsmyrilse, «. pl! el. ff — »dyrsmyrilsa kar
(dyrsmörilse-), ». = dyrbära siuyrilsa kar.
j them daglieiiom skal härrau taka aff them thera
fotha prydilse ... silffkädhior, dyrsmörilse kar
(ol-factoriola), örnaringaiia Sp V 106.
»dyrsten, m. — dyrbära sten. carbunc[u]lus ena
handa dyrsteon kol enahanda sooth GU C 20 s. 79.
om naghor dyrsten vorte funnen j träkkenom liwar
vilde hanom iathä i blandh syna könsteliga liafwor
för än han vare rensadher aff alla smytto
SvKyrkobr 147.
»dyrstudll (dör-),/, dörrpelare, dörrstolpe;
dörrpost. j tliäs dör studh stodh scriffuat. accedite ad
mo etc Mecht 232. Jfr dura stlld11.
»dyrträ (dor- SvKyrkobr 316), n. dörrträ,
dörrkarm. mz tässons lamsens blodh, tha wighes oc
liill-gas allas thera dortrii som tro oppa ensamnan gudh
SvKyrkobr 316.
dysinger (dysen STb 3: 373 (1498)), m. med
bjällror besatt bälte av metall, bulla vatu bogla
en stiärna en dyrbära sten strygh dysingher bälthe
spana (av utg. ändrat fr. pana,) ok sölgia (av utg.
ändrat fr. solgia) ok aldra-handa bwlo gerningh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
