Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forenan
178
foresighia
benet smalenninge war aldelis medh hanom forenther
om hans mwr swa ath her benet maa och schal sin
ancker ther in leggie i banss mwr SJ 2: 185 (U9l).
— överenskommen, ytermere wort samme tiid
be-leffuat och förent om there ingolfna syster karine . . .
hwad hennes del skulle wara j ffädernit STb 5: 72
(1515). — förena sik, förlika sig. ther medh
for-eute . . , jeppe esgesson sich medh henne bonde
STb 3: 193 (1494). — komma överens, broder laurens
. . . forkynnade huru hennan kreffuitta sigh forenth
och forlicht hade medh sine twå steffsöuer SJ 2:
105 (1487).
*forenan, f. förlikning; uppgörelse,
överenskommelse. hure the hado varit olfuer ena forenan och
samtal raodh jöns pedher vestan mwr STb 2 : 229 (1487).
ath the olfuerwarit hade daghin til förin . . . offiier
ena korliga forenan ok forlýchau mellan for:ne oleff
nielsson ok hans hustrv STb 3: 427 (1499).
förening (för-), /. 1) förening, j the samma
hälgha sauiföghilsomen ällir foreningenne siälenna oc
guddomen Mecht 111. 2) förlikning, uppgörelse.
tesse vi män skole göre then förening mellom the
bröder j edbo sogn Uppl Lagmansdomb 6 (l49o). oc
funno dandemän ena förening them j mellom epter
begges thera samtyekio ib 13 (1490). — överenskommelse.
jnga makth äller stadoghet skal thet lylfteth äller
föreningen ha|fwa PMSkr 91.
foreuöghin, se fornögliin.
forenöta, se fornöta.
*foreqyä(lhare, m. försångare, exodiarius . . .
förre siungare ok fore quädare GU C 20 s. 241.
*foreredlia (före-), v. på förhand göra i
ordning el. bereda, j godhom gilrnigom hwilka thu o war
gudh haffwer förereth (prnparavit’), oppa thz at wi
skulum liffwa j them SpV 488. i thässom
middaghe-nom takir han sina hwilo, hwilkom hälgha samwith
foreseer ällir foreredhir (præparat) stadhin ib 498.
ib 580.
*foreredhilse, f. förberedelse, thär gr
tilredil-sen ällir foreredilsen (præparatio) at wnfaa
sannin-d hen a SpV 387.
foresea (före-, for-, för-, pres. refl. foresis
Sp V 139. par/, pres. foreseghiande ib 546. part.
pret. fore sidh ib 14), v. /,. 1) se framför sig.
hon (Maria) sigx ok wara maueu, swa som kirkian ok
liaffs stiärna, j eno liknilse, them fore sidh, som j
tliänna wärldh äru staddhe j nakroin wanda
(pericli-tantibus in hoc mundo prouisa) Sp V 14. 4) förut
bestämma, » förväg utse. thorn som fföresedde ärw til
ärona JMPs 299. loff oc ära wari gudhi, huilken
wanzskolike inodhrenne som war eua föresaa swadana
dotter som war maria JMÖ 64. — förut bestämma,
besluta, wm gudh thot swa forseet bauer, at wy
nogher tydh koningh i swerige wordhe schule FMU
3: 195 (1440, avskr.). 7) sörja för, se till godo.
med dat. (el. i dess ställe ack.), fraus är mz hwilko
foresis behagit (för bohagit,) ällir mäniskio bestandh,
lönligha for fatikdoms skuld ällir alf rätte ondzsko
(fraus est per quam rei familiari malicie uel inopie
causa clandestina surreptione consulitur) Sp V 139. nu
lijtit för älin ban (o: ärkebiskop Jöns) afleedh, tha
. . . befalte (han) oss kijrkionne försee oc wälja then
som oss tykte kirkionne nyttoger wara Lindblom Äbval
4 (1432). ib. — ombesörja, vinnlägga sig om. j skulin
fore seo gndh thing ok godha gärninga (prouidentes
bona), ey atenast fore gudhi, wthan ämwä) fore
män-niskiom Sp V 83. — sörja för, giva underhåll,
underhålla. skall fförscrifne barnssins faderbroder mester
albrickt thet ffore seo til brödz moth fförscrifue lxxx
(80) mark SJ 2: 262 (1494). hans ... stiwffmoder skulle
forsee hans syster til brödz STb 3: 430 (1499). —
försörja, oftast i passiva förb.: bli försörjd, nå sin
försörjning; sär sk. försörja genom giftermål, (bort-)
gifta, tlia gud wil at barnen koma tiil mogandhe
ålder ok wara forseedh Svartb 371 (1439). hände thet
s.wa, at the godha jomfrwor eller noglior thera förseed
worde meth giptermaal metli noglion inländskan eller
wtlendskan Lagerbring Saml 2: 260 (1457). han skal
giflfua synno hustrua syster lucia then tiidh hon
wardber foreseedh fänitio (50) märcker stocholmeska
SJ 2: 29 (1477). STb 1: 157 (1477). siden skuldo
barnen, tha nogat ther ra worde fore seeth, anama til sik
ganrdin ib 367 (1482). ther meth skal och fförscrifno
diderik meth sine daneqiiinno samme there barn haffua
i theris antwordhen tiil ath kleda och Iföda tiil thess
gud ffögher at thet fförseeth wordher effter gudz
wilie SJ 2: 262 (1494). naar fförscrifue jomfru
bir-gitta worder forsedh autinge i closter eller andre
stads ib 242 (1504). 8) besörja, förskaffa, anskaffa.
wjngardz miistaren nkte thessen try som är . . . förese
arliga goda qwista til plantliera PMSkr 318. Jfr
forsén. — forsén sik, 1) sörja för sig; ordna för sig,
göra upp sitt mellanhavande (med), samma dach ga|fs
... kopper dragere,... dach til oleffsmesso, epter han
haffuer legat j closter, som lagen hölle, ok sielffuer
forosee sich medh maalsiiyaiiden, hure |inn kan best
STb 3: 161 (1494). 2) söka skaffa sig. med prep.
um. kemmenerana scholo vnderuise clockaren, ath han
for see sich om eth annat brödh STb 3: 152 (1494).
med prep. til. mich synes at om the rydzer sig för
eens nu försse till the ragonger at söueriin thet
bekommet haffwer flSH IG: 111 (1527, Brask). 3)
förse sig (med), hwilken ey föreseer sigh mädh allo
förtärningh som tarfwas han wynnes vtan järn PMSkr
161. — Jfr forsén sik, sea sik fore, ävensom
oforesedder.
*foreseilse (for-, försijelse Lindblom Äbval
3 (1432)), n. pl. el. f. sörjande för ngt, omsorg om
ngt; tillgodoseende, idlier nådh hafdhe honom (o:
ärkebiskop Jöns) lofwntli . . . att när han nfskilldis, tha
wildhin j inthe hijndra hans wil]ja i kirkione försijelse
Lindblom Äbval 3 (1432). ib 1 (1432).
foresigllin (för-), v. L. 2) förut säga, förut
bestämma el. avtala, liäudher thet swa ath . . . thän
andre honom ey fridhar äller frälser jn til försngdan
stad mällen them PMSkr 26. 3) tillsäga,
föreskriva, ålägga, then rätten, som . . .. här boo diure,
riddare, och arend styke haffdo gregers magnusson
fwnnet och foresakt SD NS 8: 208 (1417). tha worth
them swa fore sagt, ath . . . STb 1: 383 (1482). som
rad i th thöm fore saght hade fore retta SJ 2: 165 (1490).
4) säga före, förestava, sixten martensson
styresfaster a the köpe som laglien wt skylde oc fora saghde
VgFornmt 1 4-5: 66 (l39o). — Jfr Sigllia fore.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
