Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fnlbord höghet
222
fulfylgliia
rens witne SpV 28. ib 44. JMI’s 276. — Jfr oful-
bordhogher.
»fnlbordhoghet, f. fullkomlighet. hon födliir tha
likawäl jomfrur, swa som loffwaskolandis for thronna
fulbordoghet SpV 85. thu haffwer här teeth
fulbor-doghhetinna måtto (perfeclionis summam) j the jomfru
som wigdh är ok liälagb ib 436. ib 496. JMPs 310.
»fulbyrdhoglier, adj. Jfr ofulbyrdhoglier.
»fnlbiitrn? (-betre), v. fulkompna och fulbetro
trol. för fulkompna och forbetre STb 3: 138 (1493).
fulder (fuller, ffwul JMPs 38o. foll STb l:
437 (1460, Burspr). superi, fullasta Mecht 84), adj.
L. 1) full, uppfylld, the som öll tappa, giffui
foll mate ok hawa ret stadz stopp STb 1: 437 (1460,
Burspr). thär äpther ga|f hymerikis keserinna honom
swa mangha rikedoma, at all lians hws waro ffwul JMPs
380. 2) full, hel, fullständig, i fiärthuiigs attung
jordh . . . liggiande, fullan ok fastan i tompt, i akir,
i ängh . . . ängo vndan takno SD NS 3: 88 (1415).
VKJ 158, 161 (1447). plenilunium nii fuller maane
GU C 20 s. 458. STb 3: 227 (1495). j fullom manade
Sex ekon tr 263. när the (o: bina) komma j gen fwlle
läste PMSkr 297. epter jac är fwller och äller när
edert maiestat j trohetzsens kärlig optänd Troj 57. —
til fulz, till fullo, fullkomligt, jugin tunga kan til fulz
sighia Prosadikter (Barl) 53. JMPs 271. GU C 20
(hand 2) s. 33. — til fullo, d. s. himerikis äro ok
glädhi forma engen människia ... wndersta til fwllo
Mecht 52. — vara vidh sino fullo sinne, vara vid sitt
fulla förstånd, vistes mechtil mans dotter aff stadiu och
stadz marker fore kiortillen hon widerkendes haffue
stolit, och war ey wijdh slne fulle synne STb 3: 267
(l495). 3) fullkomlig, verklig, ban häfde giorth ena
fulla hemsokn ATb 1: 206 (1465). min fadher gaffh
mik fullasta maktli Mecht 84. 4) full, fullgiltig,
fullgod, tillräcklig, for fä ok fulla öra RP 1: 259
(1368). tyio gambla ängilska nobela, fulla aff wikt
oeh godhe aff gwl SD NS 3: 44 (1415). witnade the,
ath öffuer thessa forma äng tha fik fonde walmar ena
öö for mandrop och andhra sina fwlla päningha aff
bänckt hapanemi FMU 4 : 347 (1470). sama dagh
jnuistes hinrik hillebrand Ii jn Ttj per olssons hustrv
gardh . . . fore sin fullo pant, huilken hau lagelica
stempd hade STb 3: 169 (1494). ib 266 (1495). — fult
gen fullo, full valuta för full prestation (i fråga om
fullt likvärdiga bytesobjekt), oc sta badhe sokiiena
til meth thässe fyra oc tiugw, swa som är jönis . . .
pether ... (o. s. v.) at fult är geen fullo SD NS 3:
441 (1419). swa ath bodha the, som köpa oc säle, fan
fult gen fulla STb 1: 438 (1460, Burspr). Arfstv 14,
16(1461). — göra ful (ful göra),fullgöra, ther med är icke
lagen ffull giord thenne tiid STb 5: 122 (1516). —
göra fult (fult göra), satisfacere. a) (till fullo)
betala, gottgöra, ersätta, med dat. el. ack. han haffwer
giort mik ok min baarn fwlt ok alt i alle maatlie
fore for:do godz SD NS 3 : 209 (1417). kan thu läkia
mik tha wil iak göra ther thik fult fore äpter thinom
eghnorn wilia Prosadikter (Sju vise mäst) 134. skal
lambert mason fultgöre the c mark, som . . . STb 5:
120 (1516). — göra fult ok fast, d. s. SD NS 3: 246
(l4l7). b) tillfredsställa, om the vilie göre theris
äre fult Arnell Brask Bi1 34. — med prep. til. nar
liaghat thät som frambers oc betyglias är giilth oc
laghlighit oc gör fult til thera akth som frambära
Abbedval i Vkl 101. c) fullgöra, med ack. FMU 4:
207 (1463, avskr). tha vnderuiste och schippero busken,
at han jngelundli wille giffue hanom syue hure, vtan
han giorde sin resa fult som andre batzmen STb 3:
383 (1498). ib 5: 19 (1514). liaus lowus göre skal tile
liarnp sin hondscrifft ffult ib 52 (1515). hulket hus
och tompt är lagbudit och lag[s]tondit och alleledis
ffulgiort, som lag tilsie ib 127 (1516). ib 130 (1516).
d) till fullo motsvara, täcka, skal lambert mason
fultgöre the c mark, som icke panthen ffultli gör, som
star j helganshusset STb 5: 120 (1516). — med prep.
for. otta marc swenska göra fult for ena löda marc
SD NS 3: 288 (1417, avskr). PMSkr 38. e) göra
fullgott arbete, visa sig vara fullgod, med prep. for. thet
wynet, som pyunow hade sentt . . . ath thet giorde
ecke fultth fore reenskt win och war ganska onth STb
1: 60 (1476). the liaffwa en doctoreni til confessorcm oc
ban gör fwlth för thet nampnit PMBref 301 (1508). engen
smaswen städis haffue smadreng, för än han sättis til
bordss mz gammelswene oc daa drengen swa vaxön, ath
ij göre fult för en skytta Arnell Brask Bi1 31. S)
ebrius, full, drucken, drikka sik druknan, ok fullaii
MP 5: 56. — Jfr adhro-, nldiiia-, asko-, bena-,
blomster-, blyghdh-, borsta-, drap-, dräg-,
flkoun-, flädhra-, frukt-, glädhis-, grams-,
gräs-, hadli-, hamna-, harm-, harmbrädsko-,
harms-, hatsko-, liunags-, hiirnis-, liätsko-,
ilzko-, iäm-, kadho-, kirtla-, kiär-, kiöt-,
klädlia-, korn-, kiildo-, kärleks-, lasta-, last-,
loppo-, lusta-, liiadhka-, niiolka-, inuld-, nads-,
nidhskaps-, ondsko-, pino-, piinna-, qvista-,
rik-, rimfrost-, rota-, riiglin-, rök-, sighers-,
sigher-, sinu-, skör-, sköro-, sniiker-,
smäleks-, snio-, sorgli-, sot-, spådom-, spe-,
spryngio-, strids-, tanna-, tenlunga-, tro-,
tungo-, thistla-, thryzko-, thrätto-, thörne-,
unders-, rad ha-, vatu-, villo-, vinbäralöf-,
vädher-, vät-sko-, yrta-, ärandis-,
ärvodhis-fulder.
fllldragha, v. 1) fullborda, stadfästa, war
thenne daghthingän bigrepen, fuldraghin oc wissath
mellom . . . konung albrecht i swerike ok hans ganzkä
menä rike Rydberg Tr 2: 451 (l38l). j waara oc wart
älskeligha raadz närwarilse aff swerige epther wart
samtycke, tillatilse oc fulbord giordhis oc fuldrogs en
daghtinghaii FMU 3: 248 (1441, gammal avskr).
fuldristogher (-drystog), adj. mycket dristig.
Troj 122.
fiilfang, n. L. — »fulfanga iordh (fulfonga-),
f. fullständigt förvärvad jord. hwarföre alfhender iak
mik . . . fornempda hal|f ottung oc tilegnar honom
fornempdom werdogom fader . . . med huss oc iord
... for fulfonga iord til ewerdeliga äga Brasks
Kopieb 24.
»fulfang iordh (fulfong-), /. = fnlfanga
iordh. liuar före alfheiide wi oss oc wart closter
fornempda haga oc tilegnom honum fornempdom
werdogom fadher för fulfong iord til ewerdeliga ägo Brasks
Kopieb 32 (1514). ib 30 (omkr. 1511), 24 (1518).
fulfylghia (fulfölgia ATb 1:266 (1467). fulfölia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
