Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fähunder
231
fämtan
fiihuuder, m. L. vallhund, tolke ärw godlie
fä-hwilda PMSkr 222.
fähus (ffægwss), n. fähus. ATb 3: 397 (1532).
»fiihusrom, n. rum el. utrymme i fähus. JTb 52
(1458).
*fiihiirra, m. ägare av boskapsdjur. Se Sdw 2: 1224.
*flikarl (fää- ATb 1: 158 (l46l). Arnell Brask
Bi1 29), in. kreatursskötare, larins torstenson fääkarl
wän burskap ATb 1: 158 (l46l). andirs fækarl ib 252
(l4fi7). jtem honum bör haffua tilsyyn mz fääkarren
om gödevxa Arnell Brask Bi1 29. VKU 91 (1557).
*fiikoua, f. ladugårdspiga, (fækonan eller
mölke-deian Arnell Brask Bi1 31.
fäkta, v. Jfr förfäkta.
*fiiktau,/. Se Sdw 2: 1224.
fiiküp (fää- VKU 3 (1539)), B. L. köp av boskap.
kötmongere szacer xij march, för tet han giorde
borgarom förfoug pa bron om fäköp eflfter burspråket STb
5: 255 (1519).
fiil (pl. -är SvKyrkobr 175), m. fil. en ögna waal
oc il fäla Inv cur Tynnelsö 7. fälär ok saaghar
SvKyrkobr 175.
fiiladher, m. boskap. engin kötmangare göre
borgharom förfång eller forköp pa noghan fäladli fra
mikelsmesso ok til martinsmesso STb 1: 464 (1476,
Burspr).
fiilagh, »». L. JJr brytia fiilagh.
fiilnglli, m. 1) äkta make el. maka. MP 4: 66.
thu gipter man öller qwinna skalth ey göra hoor mädh
annars fälaga ib 67. 2) kamrat, nw kallar roland
olifernes til sik fälaghe min faar hiit til mik
Prosadikter (Karl M) 278.
fälder (ack. sing. best. fellina[?] IILG 2: 31
(1512)), ra. [Isl. feldr] skinnfäll! IILG 2: 31 (1512).
fälla (impfi. -te el. -de. part. pret. -ter el. -der),
v. L. 1) fälla, låta falla, med ack. tha togh hon
yxena oc fälde siälff trädh nidher oc lot thz heem
föra Prosadikter (Sju vise mäst) 138: SkrtUppb 265.
thy skal tw engaledis lätha thina stora otaliga
syn-dlier skrämma tik, äller falla tik j vanhop ib 153.
hökana wmskilTta fiädrana oc fälla them hwart aar
PMSkr 270. 2) uraktlåta, försumma, tha dömde
jak, at the, som landin agha pa badha sidhir vidh
bekkin, bör at halda brona ferdhogha oc gilda, som
laghin biwdha, ella böta lagha bötir, ä nar hon
vardhir lagligha feld, oc swara til lagmandz dombrut, om
the thetta forsyma Uppspriv 14 (1454). 4) fälla,
sakfälla. ATb 1: 1 (1451). the . . . fälte hanum til
edzörit ok til botinne som forescrifwit star ib 41 (1455),
item jon jönsson han wardh fälder for eth hors JTb
10 (1456). ok the fäldo honom til en thiwff ib 15
(1459). — fälla sik, 2) foga sig, passa, göris
ott lerkar starktt, och offwan på thett, ett anuett
lerkar, så att the fel la sigh thätt samen PMSkr 601.
3) kasta sig, störta sig. fäller jak mik allan oppa
syndaren (lotus super tum ruo) Mecht 334. — *fiilla
af, slå av, nedsätta priset. Se Sdw 2: 1224. — fälla
nidher, låta falla el. störta samman, jak skal fämpna
i morghiu theiina stolpa som oppo balder hallenne oc
bryta han synder oc fälla nidher hallena Prosadikter
(Karl M) 256. — *fiilla Sailiail,/aWa samman,
sam-manpassa, sammanfoga, the (o: karen) wore ey gärd
medh giordom vtan wåre sammen fällt bräden i små
stolpa i fyra hörne, inge spike haffuendes ther till
som en balker pläger fälles sammen PMSkr 643. —
Jfr af-, in-, nidher-, sak-, saman-fälla, ävensom
sam-, til-fälter.
fålla, fi. L. 1) fälla, decipula lo p c fälla ok
läin ok giller GU C 20 s. 167. liggie vnder som mys
vnder fellor PMSkr 603.
fälle, n. Jfr af-, inis-, sam-, sainan-, synda-,
til-fiille.
fiillebodh (ffel-), f. bod som kan nedfällas (med
utfällbar disk)? Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 427.
Se Sdw 2: 1224. ena ffelbodhä met tompt ok kalgaard
rwm Svartb 439 (1449—58).
*fiillilse, fi. Se Sdw 2: 1224.
-fillling-, fi. Jfr vardhfälling.
fiilna, se falna.
*fiilning, fi. Jfr yardhfiiluing.
»fiilt (feld. felt), n. [Mnt. veit] fält (i en
vapensköld). Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2 : 560 ff. feldet
pa badho sidher widh striket scal ware hwit Bergius,
Nytt förråd 191 (1431). eth grönt felt mz three biälka
langssz nedh ath skiöldehn Schlegel o. Klingspor 213
(1513). — Jfr fliild.
fiiltflyktogheri adj. fältfiyktig. Se Sdw 2: 1224.
fii||l (feem MP 5: 228. fiam SD NS 3: 27 (1415,
avskr)), räkn. L. fem. hwan räffliskan (penning)
räknande fore fiam swanska smapäningha SD NS 3: 27
(1415, avskr). här är en piltir j blandh oss som
haffuir feem brödh, ok twå fyska MP 5: 228. —
elliptiska klockan fem. thet war om afftanen j niillom
fäm och sex STb 2: 120 (1485).
fiimark (fäämarch), fi. L. betesmark,
kaara-thorpp . . . thet är wnt landbomon till fäämarch VKJ
21 (1447).
♦fämhyrnter (-hörnter), adj.fiemhömad.
quin-quangulus a um fäm hörntor GU C 20 s. 512.
»fäinlinger (pl. femliggha), m. [Jfr Mht.
funf-ling. Se Fr. v. Schrötter, Wb. der Miinzkunde]
benämning på ett myntstycke; ett femtedels öre? Jfr
F. A. Dahlgren, Glossarium. item xx mark femliggha
och ortogha item xx mark klippinga HLG 2: 147 (1523).
fiillina (fämpna), v. famna, omfamna, jak skal
fämpna i morghin thenna stolpa som oppe balder
hallenne oc bryta han synder oc fälla nidher hallena
Prosadikter (Karl M) 256. tha fämpnar iak tik mz
höghra handenne Mecht 222. — refl. *fäinnas, omfamna
varandra. Se Sdw 2: 1224. — Jfr krillgUIII-, Sa-
man-, niu-fiimna.
*fämnan, fi. Jfr nmfämnan.
*fiimnilse, n. pl. el. fi. Jfr umfämnilse.
*fämning, fi. Jfr unifiimning. Se Sdw 2: 1224.
fiimtan (fämpntan), räkn. L. femton, blifuer
jac honom skyldogher fiortanhundratha marker oc ena
mark oc fämpntan pänninga FMU 1: 392 (1384).
fämte (fempte), räkn. L. femte, städer icke kere
her bärend at clertber skole trengias till ath vigia
them ther nembre äro skylle än till fierde oc fempte
som kcrkione lag innehoUa tlSH 13: 102 (1524, Brask).
— fiimtaluter (-lother), m. femtedel, i
hyggil-bodhom äghir clostridh 1 famtaloth VKJ 133 (l48o).
— *fiillltedagher (fempte-), ra. femte dagen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
