- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
243

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gas

243

gefund

suia GU C 20 s. 55. STb 4: 158 (i507). 01. Magnus
Hist. de gent. septentr. 1. VII c. 15. — ss tillnamn.
Se Sdw 2: 1226. thoro garper Svartb 135 (1367). ATb
1: 66 (1456). — »garpa fång? n. tyskt fång ? ss
rymdmått. prästii rätten i tawesta land aff hwariom prästn
kroken . .. j garpa fangli (möjl. fel för gripa fång)
liampo Beckman Stud 54. Jfr gripa fång. —
*garpa redilllillg, /. smälta av visst slagT stod Ii
for rettin erland snieltare och wrsnkado hustru
kate-rine . . . swa thet hon äldre loth annath götz
handtera ellir smolta j sändher än rett garppareduing och
ecke meer til lika än ena handa götz STb 2: 84
(1485).

gas (gaas. pl. gäs. Se Sdto 2: 1226), f. L. gås.
hwithe gäs ärw altid beste, än gra ärw ey swa godhe
PMSkr 263. ib. gässena mvkith ropa merker rägn
ib 295. saltgrön gaas Brasks Matordn 2. ib 4. —
hava ena gas oplukkadha medh, hava ngt otalt med.
Se E. Noreen, Meijerbergs ark. fi sv. ordforskn. 3:
13 fi. atlie nerwaro och hördo, thet änders siiensson
talade til erik jonsson och sagde til honom: jach
haffuer ona gaas opluckade medh tik. i thet sama
sprangh han vpp och kastado tw stoop STb 1: 144
(1478). — ss tillnamn. Se Sdw 2: 1226. — Jfr bal-,
gra-, vil-gas. — *gasa foter (gassa-), m.
gåsfot. ts tillnamn, andris gassafoth ATb 2 : 348 (1489)
(möjl. att föra till gasse). — »gasa haglll, m.
gåshage. Se Sdw 2: 1226. — *gasa hiordh (gaasa-),
fi gåsflock. PMSkr 263. — gasa kras (gaasa
kraas), n. gåskrås, innanmätet på en gås. koköth
medh saltwnten oc gaasakraas Brasks Matordn 3. —
*gasa pinne (gaasa-), m. vingpenna på gås,
gåspenna. eth järn . . . haffwandis eth lioll ändalanghs
gönom sigh oy widharen än som en gaasapinne är
stoor til PMSkr 564. — *gasa ro va (gassa-),/.
ett slags kålrot (brassica napus L.). napus pi gassa
rooffwa et est frvctus similis rape GU C 20 s. 342
(möjl. att föra till gassej. — gasa skarn, n.
gås-träck. PMSkr 283. — gasa VÍIIge, m. gåsvinge.
PMSkr 304. — »gasa äg (gaasa ägh), n. gåsägg.
PMSkr 264.

*gase (gasee), m. [Sp. dial. gäse] gåshanne,
gåskarl. Se Smedberg, Peder Månssons
landsmans-skap s. 53. hwar gasee skal haffwa tro gäs oc ey
meer PMSkr 263. — ss tillnamn. Se Sdw 2: 1226. —
Jfr gasse.

’gasse? m. [SV. dial. gasse. Isl. gassi] = gase.
ss. tillnamn, andris gasso ATb 2: 348 (1489) (möjl. att
föra till gase). — Jfr gasa foter, -rova.

*gat, fi. Jfr du ra gat.

gat, n. Jfr örnagat.

gata (bom. sing. gatho Neuman Vokbal 83 (1486)),
fi L. gata. Jfr bak-, eriks-, fii-, kloster-, oxa-,
sio-, smidliio-, sten-, thviir-gata. — gatu bodh
(gatho- VKJ 225 (1466). ghate- Svartb 217 (1400).
gata- STb 4: 35 (1504), 144 (i507). gadeboodh
GU C 20 (hand 2) s. 136.), fi L. vid gata liggande
bod, butik. RP 1: 390 (1377). ib 2: 310 (1396). STb
l: 84 (1477). — jfr hyriigatubodh. —
*gatu-bodha fenster (gataboda-, gatwbode-), b.

bodfönster, then offuerdadige gerning, ssom han giort
hade appenbarlica a lywsa dagen vtan lauréus guld-

smetz gataboda fönster, ath han rychte han[s] sölff
vth pa gatan STb 3: 192 (1494). HLG 2: 123 (1524).

— *gatubodha ruin (gatäbode- ATb 3: 371
(1528)), b. tomt el. plats för gatubod. SI) NS 3: 302
(1418). VKJ 3 (1436). ib 188 (1447). hanis skrädaro
. . . opiet larins person . . . gardin . . . medh hws
jord gatubodir ok gatuboda rum ATb 1: 161 (1461). —
*gatubodha tomt, fi = gatubodlia ruin. Svartb
396 (i44i). — *gatubods vindögha (gathabodz-),
fi. bodfönster, engha ogiffta borgara skole haffua opne
gathabodz wyndöge j marcknndom STb 3: 108 (1493).

— gatu lägginre (gato-. -lägiare. -läkkiare

ATb 2: 266 (1485). -leg(g)er), m. gatläggare. STb i:
167 (1507). vtgiffuitli gnthvläggiaren , . . xviij öre
HLG 2: 23 (1511). ib 25. — ss tillnamn. ATb 1: 161
(1461), 204 (1465), 231 (1465), 253 (l466), 336 (l47o), 382
(1472), 2: 49 (1475). STb 1: 158 (1478). ATb 2: 266
(1485). SSkb 138 (1504—05), 215 (1506—07), 258 (l507—08),
296 (1508 —09). Stock Sleb 47 (1517—18), 113 (1518 — 19), 148,
155 (1519—20), 182 (1521—22), 208 (1522—23). — *gatll

minne, se gatu mynne. — gatu mot (gatho-),

m. gatukorsning, gathörn. ATb 2: 177 (l48l). swa
som hon älskande lönlikin rwm, til sinna gudhelika
skodhan, war hon ey wankande j nakre ostadoghet, j
gallium ällir gathomotum SpV 213. — *gatu mynne
(gata-), n. gatumynning. stordt gaald oc rop ypades
j staden alia stadzs j hwsen och gator oc gata mynna
(y kan här vara tecken för i) aff them som dråpos
Troj 263. — *gatu Iiasker, m. [i. Nysv.
gatu-nask(er), gatunaske; jfr Ä. Nysv. gatunaska, ga/slinka]
gatstrykaret ss tillnamn till man. Jfr Meijerbergs
ark. fi. sv. ordforskn. 5: 3 ff. en qwinno kiortil . . .
som liördlie gathw nask hwstrv til ATb 2: 247 (1484).
Jfr gatu vaskare? — *gatu vaska re? (-uasker),
m. ss tillnamn, monges ga tu uasker (fel för
gatu-uasker) Stock Skb 32 (1516—17). Jfir Meijerbergs ark.
fi. sv. ordforskn. 5: 3 ff.

gnva (best. gaaffwen PMSkr 107. pl. gaffwer
SpV 259), fi L. gåva. gudh i himorike giffwe os
swa halla siw sacrnnieuta mz siw thes hälgha anda
gnffwom SvKyrkobr 78. jak är aff hans gawum
skapat äpter hans liknilse Prosadikter (Barl) 46. — om
donationsjord. Brasks Kopieb 29 (l51l). epter thz
forncmpda min faders bre|f ey wtwisa om lengd oc
bredh pa forscriffue gaffuo epter stonga talj oc om
mik förstäkkat worde leffuer engen thz bätre wiste
min faders wilia än iak om fornempde gaffwor oc
ägor ib 30 (un). — Jfir guds-, liedhers-,
hindra-dags-, igen-, kesara-, kärleks-, morghon-,
mädh-, nadha-, nyårs-, siiila-, testninents-,
vin-, vina-, vins-, vinskaps-, iilskogs-gava. —
*gavo bref, b. [Fdan. gavcbrev] gåvobrev, effter
konung ericx gaffuo breff Arfstv 104 (1461). — *gavO
viirdher (gaffuo werdher), adj. värd att få
gåvor1 munerosus a um giffmildlier oc gaffuo werdher
GU C 20 (hand 2) s. 163.
gava, v. Jfr begava.
*gavilse, jfir begavilse.

*gavirska, fi. frikostig kvinna, llargitrix p pro
fe generis gaffuerska GU C 20 (hand 2) s. 65.
*gavnl, adj. Se Sdw 2: 1227.
*gefund, jfr ilgefund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free