Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gel 244 genom bränna
gel, m.f el. fi gäl. Se Sdw 2: 1227. Jfr
fiska gel.
*gele, se gere.
*gellerdllker (gäller-), »i. gellerduk, tyg (av
siden el. linne) från Geldem. VKU 13 (1540), 26 (1542).
gen (genn. ginasth), adj. 1) rak, gen.
fforstha raaen widh »kilgarden mellan haystala aaker
och torsby, andra raen thadau ginasth till mosan
Svartb 426 (1447). 2) lätt verkställd, bekväm, ey
är geent kynnom kasta Hel män 220. 3)
lättfattlig, tydlig. Se Sdw 2: 1227. tha börias här en godher
ok goen modus atli betractan ok bidhian SkrtUppb
349. — Jfr genast, genstan.
gen (geen), L. A) prep. med dat. el. i dess
ställe ack. 4) emut, bort emot, nära (en tidpunkt).
en toorsdagh gen medhdagh Arfstv 17 (i46l). 6)
emot, i utbyte mot, såsom motsvarande, oc sta badhe
soknena til ... at fnit är geen fullo SD NS 3: 441
(1419). kötniangere, fiskare . . . giffwa mögelik köp
epter tidana, sm ath bodlm the, som köpa oc säle,
fan fult gen fulla STb 1: 438 (1460, Burspr). — Jfr
i gen. — gen mot (geem. Se Sdw 2: 1227),
prep. med dat. el. i dess ställe ack. 1) gent emot,
mitt emot. eregione p producta aduerbium loci twärth
amoth eller geem moth GU C 20 s. 227. then litzsle
kellaren som är genmoth trappone i kellara halsin SJ
2: 43 (1478). STb 1: 273 (l48o).
*gena, i>. [ä». dial. gena, gina. Ä. Dan. genne.
Isl. gegna] genskjuta för att mota el. hejda; hindra,
mota. tridhie capitenaren skal . , . haffwa bakstandara
oc rydhanda wthan wm spetzen som gena oc mötliaa
vm fiendana biwdha sigh til velyaudis wm thet hörnith
PMSkr 154. ban (o: konungen av Spanien) haffwer rneer
beställa j tässom landom fin han mäktar bestyra äller
gena aff sinom eglinom fiendom PMBref 335 (1519).
genast (genist. ginasth. Se Sdw 2: 1227), eg.
ack. sing. n. superi, av adj. gen. L, A) adv. 1)
om rum: strax, närmast, ginasth nidhan thenna
quernströmen äger clostridh i eno laxafiskerii VKJ
64 (1480). 2) om tid: genast, strax, ath jak . . .
nw genist opiater . . . watzstena clostre . . . thessin
miin goz SD NS 3 : 593 (l42o).
*genganger (geen-), m. motgång, then adhra
(O: av avundens döttrar) är glädhias alf thins
iäm-cristins geengang SvKyrkobr 353.
*gengiya (geen-), v. [Ä. Dan. gengive] ersätta,
gottgöra, styromannen är pliktogher betala oc
gen-giffwa allan skadha oc kosth som tiikombor skipeno
PMSkr 12. han itr pliktogher geengiffwa oc betala
thet gotzeth som fiirtapath oc fördärffwath är före
köpmannenom ib 59. ib 63.
*gengiäld, m. gengäld. Se Sdw 2: 1227.
gengiirdh (gin-, -gerd(h). -giärdh BP 1: 99
(l357)), f. L. sammanskott av livsmedel till konungen
el. någon hans ämbetsman el. till en biskop el. dyl.
under deras resor, sedermera förvandlat till årlig
skatt; även om årlig avgift till stiftelse el. dyl. RP
1: 99 (1357). till gingerdh liwar thera j tunna ööl
och kosten, som ther till hörer, tha wy sielffwe till
thöm komom met män Svartb (Skokl) 295 (1422?). Svartb
299 (1422). ok prebendato som thet altaret haffuer
skall ban wara lydogher ... ok göra honum arligha
ena tuiiiio öüll mot kost ok fodhor som ther tiil böör
fore gengerdh ib 372 (1439). ib (Skokl) 441 (1450).
Arfstv 19 (1461). Svartb 479 (1464), 569 (1515). dat iiij
talenta butiri, cum gingerd xij oras ib. Brasks Kopieb
3 (1517). Arnell Brask Bi1" 42. HLG 3: 106 (1528).
ib. — *gengärdliis päuningar (gengierdis-), m.
pl. = gengiirdhpänningar. Arnell Brask Bi1 21.
gengärdhpänningar (ock. plur. best.
ginger-penghan), m. pl. penningskatt el. penningavgift som
utgick i stället för gengärd. IILG 3: 111 (1529; om
skatt som upptogs av Uppsalahospitalets landbönder).
*genhamar (geenhamer), m. [Ä. Dan. [-gen-haminer]-] {+gen-
haminer]+} ett slags hammare, som hölls emot vid nitning
av söm o. d. jtem honom (o: stal/svennen) bör
aname . . . hofftyge, som är . . . geenhamer (o. s. v.)
Arnell Brask Bi’ 37.
*genkallilse, /. återkallande, men thär fattas j
(o: i bullan) the genkallilsen som skal wara moth
thet förbodh som sakth är oc giordis jn capitulo
mon-tis gracie PMBref 328 (1518).
*geilknorra, v. knorra, knota. Sp V 471.
geilkorrare, ro. person som knorrar el. knotar;
anmärkare. en annar geilkorrare scgher: om thänna
pealtaren (för psaltaren) ffaar fframgaugh, tha
offwer-giffwär ffolkid andra gudelighet JMPs 512.
*genk(»p (-kiöp), n. [ Fdan. genkøb] återköp.
nor för:de suannte nielsson eller hans arfvinge vilie
thette för:de godz igenn hafve, så skall tlied stå them
till ett friit genkiöp, obehiudrett, utann någonn
gin-seyelsse Delag Arch 3: 146 (1496, avskr.). ib.
genliker (-ligher), adj. gen, kort. spöriom
scriptena, j hänne fam vi snaran ok genlighen
wt-gang om thänna ärandhe SpV 103.
*genlop, n. lopp el. färd tillbaka, hain vthganck
war aff högeste himelen. och hans genlop (occursus)
är til lians bögheste SvT 4.
genmäle, n. L. genmäle, invändning. FMU 1: 212
(1348, gammal avskr.).
genom (genomen? gymen. gönom) L. A)
prep. med ack. 1) om rum: genom, vj men . . .
the som droge pråmen genomen (möjl. två ord)
norre strömen Skotteb 392 (1462, Kämn). swa thz |iwar
skywther oppa sin hosbonde som löpe swa gymen
landet Reuterdahl Kyrkohist III 2: 552 (l49l). — utmed.
a jula dagh förestech ginom bordhet (b: till alla
bordsgästerna) Brasks Matordn 12. B) adv. 1)
igenom, allt igenom, fjngites är en sten hwither som
marmor oc hardher lyws gönom PMSkr 473. ib 483.
— Jfr i genom.
*genom bakad her (gynom-), p. adj.
genom-bakad, genomgräddad. iij lestor skorpar ... vel
gynom bachade STb 3: 273 (1496).
genom böra (part. pret. giönum burath), v.
genomborra, prestir ällir clostir folk som ekke älska
miskunnena är som eth skip lanct wti hafuit: oc är
alt giönum burath Hel män 128.
*genom bryta? (gynom-), v. genombryta,
per-fringo gis gere fullelica ok gynom bryta (kanske
snarast två ord) GU C 20 s. 434.
*genom bränna (gönom-), v. bränna alltigenom,
genombränna, görandis starkan eldh . . . swa ath
yrtlien kan gönom brennas PMSkr 560.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
