Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glðmsker
255
förfärad . . . at tw läggher j glömsko thz jac haffwer
tiig bwdit oc wnderwisth Troj 20 (möjl. att föra till 2).
2) negligentia, försumlighet, försummande,
försummelse. jncii ria e glömska oc forsömmilse GU C 20
(hand 2) s. 21. SpV 135. högflirdhin är . . .
mästir-skapsins glömska, ällir forgätilse (neglectio magisterii)
SpV 158. SvKyrkobr 354. jak offra tik alla mina
synder oc glömskor som jak haffwir giort a niote tik
SvB 139 (omkr. 1500). lägs thet j dolska oc glömska
oc jnthe görs til tässen sywkdommen . . . tha swäller
bwken stoor PMSkr 227 (möjl. att föra till 1). — Jfr
forglömska.
glömsker, adj. L. glömsk, försumlig, om hon
haffuir wnrith glömsk til gudz tiänist SkrtUppb 196.
glömsklika (glömskeligha SkrtUppb i96.
glömsligha), adv. försumligt, vårdslöst, liknöjt, j
ren|iIfnadheuom . . . haffwer hon glömsligha
fram-gangith Mecht 70. om hon illa oc glömsligha oc
owyrdelica läs sina tidher ellir läsning SvKyrkobr 344.
gnagha (-gnago: synder gnago GU C 20
s. 128. pres. -ir Sp V 172. impf. gnOgh PMSkr 663.
pl. gnogho SvKyrkobr 214), v. gnaga; tära, plåga.
GU C 20 s. 529. warin trygga soffwande . . . thy at
idher gnaghir ekke hustrunnar säffwin ok ärfTwodhe,
som j hionalagh är SpV 172. haat ok awndon tliöm
här gnogho ok op nötto swa som matka SvKyrkobr 214.
— *gnnglia af, gnaga av. PMSkr 315. huru
leija-nett war frelsth medh mussene ssom gnogli aff suarone
ib 663. Jfr afgnagha. — *gnagha sunder
(-synder), gnaga sönder. GU C 20 s. 128. — Jfr
kringmn giiagha.
»gnnglia rum, n. plats där något utsättes för
gnagning; pinorumt rossorius (fel för rosorius) a
um straffandho oc gnagande et hoc rossorium ii gnaga
rwm GU C 20 s. 529.
»gnal, n. skriande, skri. kom en örn flygande j
wäderiid mz stort gnäll Troj 258.
*gnasuglier (-Ogher), adj. [Jfr Sv. Dial.
knn-sigt, adv. mödosamt, svårt, knäs, svårighet, kinkighet]
besvärlig, svår att ha att göra med? hon wardhir
mykit styrtandhe j sinom gärningom, hwar hon skulde
wara rolighen, wardhir hon gnasogh (aspera) ok liwas
j sinne omgango, j hwilko hon skulde wara säff ok spak
SpV 105.
gnidha (pres. pass. -es PMSkr 234. gnidz ib
471. part. pret. gnldhen. gnidder: pl. gnidde
SvKyrkobr 24l), ». gnida, gnugga, somlige stena vare
fyreslindoghe ok annars väl gnidde ok slätiidhe
SvKyrkobr 241. PMSkr 425. eniathites är en rödher sten
. . . gör . . . häudher rödha när lian gnidz mädh nokre
wätzsko ib 471. ib 478. then litheu wi| ey wara
gni-dhen äller strwkin pa skinnen ib 538. ib 542. —
*gllidha in, gnida in. PMSkr 234.
*gnidllilse, ff gnidande, gnidning, gnidhis pa
skinnen mädh hntidonimen vm alla haar remineiia swa
ath thet smälther oc wärmes aff handannas gnidilse
pa skinneno PMSkr 533.
gnist, f. gnista, een guist itr vptänd j mino hiärta
som mik starkelika bränner Prosadikter (Barl) 27.
Jfr gniste.
gnista, /. gnista. Mecht 123. Jfr flngll-,
Syilda-gnista.
»gnistas, |J. reß. [Jfr Sv. Dial. gnista. Ä. Dan.
gniste. N. och Isl. gneista] gnistra, äther eldlien sig
siälffwer j grwffwöniie . . . oc glödherna gnistas
ski-nandis, thet merker storm PMSkr 291.
gniste? /. gnista, eld gik aff them (o: svärden)
som andra gniste Prosadikter (Sju vise mäst) 160 (kan
fattas ss pl. av gnist).
gnistla? (gnisla: -ar), gnissla, obs. när mail
taker sandhen j handena oc krammar starklika
samman handonn, gnislar äller skaffwar tha sandhen tha
är han godhcr PMSkr 361.
gnistlan (gnyslan), /. gnisslande. Troj 21.
gnit (gnidh. gnydh), /. [rann. gnit, gnid] gnet.
Ilondiculus culi lithen änglier oc gnidh i boffuet
GU C 20 (hand 2) s. 73. ib. — »gnita fulder
(gnydda-), full av gnetter. llendosus sa sum gnydda
fuller GU C 20 (hand 2) s. 73.
»gnorra, v. knorra, knota, ringo gis xi ctum gere
vredgas ylskas gnorra ok lipa GU C 20 s. 527.
gungga (gnodgha. pres. pass. guwggis PMSkr
247), v. gnida, gnugga, nar thz (o: veteaxet) gnodghas
mällan fingrana, tha gar thär wt wänasla korn JMÖ 5.
ib. gnwgga äller skwbba farith thär skabben är
PMSkr 240. ib 247. — »gnugga sik, gnida sig. när
the (o: fåren) hörya klaa sigh mädh hornommen . . .
äller gnwgga sigh widher trän PMSkr 239. — Jfr
ntgnugga.
»gillis? (gnnz), subst. [Jfr Fdan. gnus. Mnt.
genut] njutning, glädje t Jfr Meijerbergs ark. f. sr.
ordforskn. 5: 8 f. kommoni samman, oc fyllom os mz
drukkinskap, oc swasom wj fangom nok gnuz j dag,
swa faa wi oc j morghen, oc än myklo meer MP 3: 34.
gny, w. 1) gny, larm; skri, klagorop, thälitidh
folkit thätta hördlie, vardh osighelikit gliny, jämber
oc gratir j moghanom Prosadikter (Barl) 93.
gnaggia (gnädga: -ade), v. gnägga, ban
wre-nade oc gnädgade som en häst Troj 160.
*gobin (gobbin. gubijn STb 4: 140 (i506)), »i
vin el. must från Guben i Niedtrlaiisitz. j fat gobin
Skotteb 360 (1460, Kämn). ib. ib 369 (1461, Kämn). iiij
stopp gobbin ib 377 (1462, Kämn). ib 398 (1466, Kämn).
— »gobins fat (gubbins-), n. fat som innehåller
el. innehållit vin el. must från Guben. Skotteb 471
(1473, Kämn). — »gobins moster (gobbins mwst),
m. must från Guben. STb 1: 41 (1475).
»gobinsker (ra. gobinst), adj. [Mnt. gobinesch]
från Guben i Aiederlausitz. gobinst win Skotteb 369
(1461, Kämn).
♦godesunden el. »godesvunden (godhis
wn-dhen), subst. [Jfr Ä. Dan. gudz undh enl. E.
Hellquist, Om namn och titlar, slagord och svordomar s. 51.
Mnt. de wunden godes] eg.: Guds (Jesu) sår. i eder
el. kraftuttryck. Jfr Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn.
5: 10, Bureus, Sumlen s. 53. swor lian om godhis
wndhen at thär skullo en dane fore Arfstv 21 (l46l).
gods (gots: -e FMU 4: 339 (1470, avskr.). goz:
-om SD NS 3: 543 (1420). gosz: -it STb 3: 227
(1495). gozd: -en FMU 4: 453 (1473?)), n. L. gods,
egendom, märtha och kadrin, the waro giffne jn til
aho mot gul och peninga, swa at the skulde ålder
gaa til arffs til fasta gozden FMU 4: 453 (1473?). sades
fore rcttn, ath goszit schal selies och settes j retten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
