Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
godliesdunnen
257
gragas
som ligger mykith öster wth aldra yterst saa gath
Troj 102. grecana waro saa gntli som offwerwondno
ib 114. ib 138, 167. lion war nw honom j äktescap
loffwad saa gaat ib 227. — Jfr lliillinis-, iiilll-,
leks-, lika-, löns-, nödhogk-, siiilf-godher,
ävensom vürulds got.
godliesdunnen. Jfr godesunden,
godllgärning, /. L. 2) välgärning. JMPs 473.
Jfr skapilsa godllgärning.
godhhet (goodheyt SkrtUppb 376),/. 3)
godhet, välvilja, nåd. aff alskons thinne goodheyt
bewa-randis mik j minom marghfallelighom grooffwom
syn-dhom SkrtUppb 376. mildhetinne äru siffhetin ok
jndhra godhetin (benignitas) nästlio SpV 527.
SvKyrkobr 126. gudh han är sielfuer all godhet ok all
helghet ib 189. STb 6: 329 (1521, Kop).
godllleker (gudh-), m. 3) godhet, välvilja,
nåd. at gudhz miskundh ok gudhleker är ey ömnogh
äller nogh SkrtUppb 253.
»godlllykkal /. lycka, tarf forte fortuna
aduer-bium euentus p producta godlykka (möjl. att fatta som
två ord) GU C 20 s. 286.
*gOdhman (pl. -men), m. god man, godeman.
ther pa äre godmen god för drengeu STb 5: 83
(1515).
godhmiline, n. L. (ngns) goda minne el. fria vilja,
samtycke, ath han redh hans hors fra redhaby oc til
jönaköpung mot hans ja oc godhminne JTb 34 (1462).
ATb 1: 389 (1472). varfrv gillizbrödir gaffwo si th
godhminne til om the tomptinne ATb 2 : 33 (1474).
STb 8: 187 (1494), 329 (1497). aff hedherlig herres min
fadres her pedher i sancte birgitte hws antwordan
godminne oc samtykke SvSkr 1: 39 (1504). STb 4:
284 (1512). 5: 4 (1514).
*godllthykke, n. gottfinnande, beprövande. Se Sdw
2: 1228 /.
*godhtliiinkiande (gothenkande), p. adj.
välvillig. kereste syster beder jach eder kcrlige at j
mich wilie eeth gothenkande (sic) swar tilscriffwe
Mon Dipl Sv 55 (|486).
godhyili (obl. -vilia), m. L. 1) god vilja,
gott el. rättrådigt sinnelag. Se Sdw 2: 1229. 5)
samtycke, medgivande. ATb 1: 242 (1466). ytirmer
stod vp var stollbrodir laris iönson neste vidbirbondis
man och tok i pedhir swensons handh ocli loth sin
godhwilia til ath han matte forscrifna gardh bihalla
ATb 1: 309 (1469). thät bytit hennes bonde giorde.
war äldre giort med hennis godwilia Uppl
Lagmansdomb 30 (1490). ib. — Jfr frigodhvili.
*godhviliogliet (goodhviliughet.
goduillig-het STb 5: 348 (1521, Kop)), f. välvilja, ath äffter
thens wilia friheyt wilkor ok goodhwiliughet skall
allum thinnm thiänarum . . . aaterlBnas SkrtUppb 374.
gok, m1 narr. (djävulen) gör manighin visan man
til goca Vis sten 6.
golf (best. gwlwith), n. L. golv. tha stode thär
iij tylther pa gwlwith som b a nom alle wille fullelige
wärriä Uppl Lagmansdomb 69 (1493). Jfr stuvu-,
sten-golf.
»golflagdlier, p. adj., försedd ined
golv(belägg-ning), pauimentatus a um golff ]agder GU C 20 s. 419.
»golfliter, m. färg hos ett golv. emblema est
orör d b o k.
namontum vasorum kara prydilse jtem est varietas
pauimenti flere handha golff lithi GU C 20 s. 215.
*golfsten (golateen), m. golvsten, golvplatta.
GU C 20 s. 441.
goiua, /. = gonie. tha stik wp ena adhro j
mwnnenom affwan j gomonne PMSkr 232. skodha ath
goman j mwnnenom oc twngan ha|fwa samma lith
som w]len haffwer ib 237.
gonie, m. gom. mädh twngone ok gomomen MP 4:
99 (kan äv. föras till goina).
»gonnisker? (n. gonnest), adj. [Jfr Ä. Dan.
gunnisth all] = gntnisker? j tunne gonnest köt
Skotteb 423 (1469, Kämn).
gorthiuver, m. L. Se T. Wennström, Tjuvnad
och fornami s. 21 ff.
*gOt, n. [Jfr Mnt. göte, gjutning] gjutform, gött
PMSkr 438. gywth gönom holith köparen wth j
go-tith ib 451.
götar, in. pl. goter, gölar. Se Sdw 2: 1229.
*gOti, se guti.
gotländskor, se giitländsker.
*gotnisker, se gntnisker.
*grablakker, adj. grådaskig, gråblack, hieracites
är en sten haffwandis grablakkan lith PMSkr 476.
gråbo, /., jfr grabona.
»grabona, /. [S». Dia/, gråbuuna, gråböna m. fl.
Fdan. grobon. Jfr B. Hesselman, Från Marathon
till Långheden s. 1 ff., 182 ff.] gråbo, artemisia
vulgaris. artimesia grabona Växtförteckn. fr. slutet af
1400 talet hos Th. M. Fries, Ark.f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7.
grabrodkir, m. gråbroder, franciskanmunk. STb
3: 423 (1499). — » gen. pl. om gråbrödrakloster.
bro-dlier villnni sacristanus aath grabrüdra SJ 2: 27 (1477).
ib. tha wij för rätto satho j grabrödere j stokhohii
IILG 1: 125 (1482). — grabrödhra kloster
(gråbröder*), n. gråbrödrakloster. FMU 4 : 241 (1465). —
»grabrödhra ordin (-ordon), m. gråbrödraorden;
gråbrödrakloster. brodhir ärlandh pa thenna tidh
custus öffuir grabrödra ordon ATb 2: 93 (1476).
»gradher, jfr matgradher.
graf (greeffh GU C 20 s. 64. Se Sdw 2: 1229),
/. och n. (Skotteb 432 (1470, Kämn)), L. 1) fossa,
fovea, grav, grop, håla. grop för fångst av djur.
Jfr J. Sahlgren, Namn och bygd 8: 156. — om
flsk-damm. Se Sdw 2: 1229. 2) sepulcrum, grav, grift.
jtem dötgraffueren j öre for thet graff, som the s
men kom vdi, som mista huffdot i fiord Skotteb 432
(1470, Kämn). quinnan inargit dömpdes . . . fore
tiwffnadin i graffwenii STb 1: 75 (1476). SJ 2: 52
(1479). helge graffs gilles hus ib 72 (i482). bustura
re groeffh GU C 20 s. 64. — Jfr asko-, iordh-,
ler-, stads-, styrto-graf. — »grava brytare,»».
gravskändare, gravplundrare. bustif[r]acus (fel för
bustifragus) graffuabrytliare GU C 20 s. 64. —
gravar bakke, m. L. begravningsplats, kyrkogård. Se
Sdw 2: 1229.
»grafuglil (-fugel. -fogil: -s ATb i: 32(1455).
-fol ib 23 (1454)), m. [Jfr Sv. Dial. (Norrl.) gråfågel,
sammanfattande benämning på orre, tjäder och hjärpe.
(Jämtl.) gråfyl, gråsparv. Ä. Dan. gråfugl] ss
tillnamn. niclis grafugel ATb 1: 8 (1452).
»gragas (graagaas STb 2: 79 (1485). gragos
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
