- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
258

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

graharailher

258

graskin

ib 1: 99 (1477). pl. -gääs PMSkr 266), /. [Ä. Dan.
grågås. Isl. grågås] grågås, vildgås, taka willa graa
gääs PMSkr 266. — ss tillnamn, ragnild gragos STb
1: 99 (1477), 2: 79 (l4S5), 4: 326 (1513). Stock Skb 18
(1516—17).

*graharadlier, adj. gråhårig, cani sunt autem
sensus hominis . .. niänniskia synne skolo walo gra
liarat tliz är wis GU C 20 s. 73.

♦grallära (graa-), /. gråhårighet. canicies ei
graa härå eller allerdom GU C 20 s. 71. ib s. 73.

*grahäras (graa-), v. rtfl. bliva gråhårig, åldras.
canere . . . graa häras GU C 20 s. 71. ib.

graliärotter (graa-, -härother GU C 20 s. 73.
-härutir Hel män 257. best. -härutte ib), adj.
gråhårig, eanus a uni graa härother GU C 20 s. 73.

gramhet, †. vrede, förbittring, ble|f ather hwass
striid j större briiskonas gramhet Troj 109.

*gramse (gramsee), adj. gramse, förtretad,
förbittrad. ffuriatus a um . . . gramsee eller harmslagin
GU C 20 s. 302.
*grainsfulder (-fuller), adj. = gramse, ffu-

riosus a um gramz fuller eller harmfuller GU C 20 s. 302.

*gramska, /. harm, förbittring. Sp V 140. nar
wredhiii mz sinne gramsko (furore) beUröffwir thin
liogli ib 160.

gramunker, m. 1) gråbroder, franciskanmunk.
jtem graniuncke xvj marek fore ij° tymber Stock Skb
81 (1518). 2) ett slags bakverk? sod aff rötth vill
. . . oc gramunka ther j vthan harda oc innan blöta
Sex ekon tr 271.

gran (graan VKJ 234 (uso). grän GU C 20
s. 2. Se J. Sahlgren, Skngershults sockens naturnamn
s. 65 ff.), f. L. gran. Prosadikter (Sju vise mäst)
117. ib. abies etis grän GU C 20 s. 2. — koll.
granskog. thär ligger wndher godher skoghor badhe ok
oc gran VKJ 34 (l4»7). ib 234 (1480). — granträ.
abiegnus vel abienus thz aff grän är giorth GU C 20 s. 2.

grail, n. viktsenhet nyttjad vid vägandet av guld,
llt karat, att en good förening giörs pä alle sidor
emellen riiken och städerne epter eth gran at ingen
skulle vinna på aniiers mynt HSH 18: 70 (1524, Brask).

grann, u. bliva grå, gråna, när bären pa tiänien
börya til ath grana oc göras swarth PMSkr 339.

*grailband (grän-), n. tunnband av granträ. en
arbotiskarl ... för eth gränbandh ban sattlio vppa
öölkareth HLG 2: 10 (1509).

grand, n. grand, solgrand, otalika diäffla, hivilke
lflere waro än grandhen ärw j soleune JMPs 407.
Jfr sauigrnnd.

grailda, v, 1) skada, orenlikhet som henne
siäl ok samwit kan granda MP 4: 159. 2) förarga,
stöta, ther skal enkte wara jnno thz som hans ögha
skal granda äller misthäkkia MP 3: 514.

gränder (granner. komp. grannaren PMSkr
202. superi, grannasta ib 517), adj. 1) fin,
tunn. twgh gran hofwdli clcdhe ATb 2: 297 (1486).
thäs trangaren thet (o: linet) saas thes grannaren
hliffwa thaagorna PMSkr 202. är lärofftith grant ib
545. — fin, finstött, finmalen. PMSkr 387. ib. saagho
spaa|| granner som myöl ib 385. thär j blanda
grannasta malith saffran ib 517. 2) noggrann,
sorgfällig, samvetsgrann, lian är grauder skodbare, oc

ransakare thäs hiärta som honom älskar Mecht 348.
mot en grannan rekenskap aff serkilai godz FMU 5:
14« (i486). ib. — Jfr ful gränder.

*granhusfrn, /. grannhustru. HLG 2: 72 (1517).
grankadha, f. grankåda. Se Sdw 2: 1229.
grnnlika (granne- Mecht 122. grannerligen
Priv f Sv st 203 (1491, avskr.). granliger Nio
handl rör Mel 223. Se Sdw 2: 1229), adv. L. noga,
noggrant, omsorgsfullt. wij systra oc bröder som
först aff vphoffuith warum j tessom helga renliffnadz
[stadga] samnade granliger atwaktandis Nio handl
rör Vikl 223. findz bon . . . hans ordh aldra
granne-likasta gömt oc fulkompnat Mecht 122. Jfr
ful-granlika.

grailliker (grannelikin), adj. noggrann,
omsorgsfull. MP 4: 29.

granne, m. L. granne. Prosadikter (Sju vise mäst)
155. — ss tillnamn, lasso grannö HLG 2: 76 (1517).

— Jfr nagranne. — "granna fiibet (-fäbeeth),
f. angränsande fäbete? compascuus a um granna
fäbeeth (möjl. att fatta som två ord) GU C 20 s. 129.

— *granna syn (granne-), /. syn som förrättas
av grannar, jag|i niimpde ther thill effter laghen
först graunasyn, heradzsyn och framdeles en rätt
landzsyn Dtlag Ar ch 2: 127 (1478, avskr.). HSH 13:
63 (1524, Brask).

granris (-riis. grän- HLG 2: 18 (1510)), n.
granris. STb 1: 465 (si. av 1400-t., Burspr). HLG 2: 84(1517).

»granrislöff (grän-). gränrislöff (fel fir
grän-ris löff, d. ti. s. två ord) HLG 2: 4 (1509). Se K.
Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 308.

*gransti)tter, p. adj. finstött. botuon skall göres
aff gran stött, kool PMSkr 620.

*gransiimia (-sämie. -semie), f. grannsämja.
togh fore wilie och gode grannsäiiiie vnto och
til-stadde her benet hanom sina bögning STb 2: 232
(1487). ib 5: 336 (1521, Kop). HSH 17: 168 (1523,
Brask), uthan halft mycket tolemoot i then mötte
oc monge andre mötte för eendrekt oc god grannsemie
skyll HSH 14: 59 (1525?, Brask), ib 15: 25 (1526, Brask).

*granvardher (grannwård), m. vakt el.
bevakning som utföres av en el. flera grannar, at, j wele
hafwa good grannwård oc wakt ut med siöösiden om
the (o: kung Kristians folk) nogrestedz i edres
landz-ende wille göro landgong HSH 15: 19 (l526).

grar (ack. sing. m. gran ATb 1: 64 (1456).
/. gra Prosadikter (Barl) 60. ack. pl. m. grå
Lagerbring Saml 3: 257 (l470)), adj. 1) grå. thu
bauer mina gra älle vanwyrt Prosadikter (Barl) 60.
for en gran häst ATb 1: 64 (1456). twå af the grå
gångare wi hafwa wid åbo Lagerbring Saml 3: 257
(1470, avskr.). — Jfr myrkgrar.

graskin (dat. pl. graaschinnoxn SVklF, 162),
«. L. gråskinn, gråverk, ekorrskinn. testament oc galfuor
badhe i klädhom oc koporkarom graaschinnom
uiardh-skinnom häriiielinom SVklE 162. ATb 1: 169 (1462).
Se Sdw 2: 1229. — »graskins fodher (-ir), n.
foder av gråskinn. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 968.

ATb 1: 91 (1458), 331 (1470). — *graskins hora,/.
ss okvädinsord, han sade ey aniiers än the
forwuu-nena graskyiis hörer j stocholm the haffue nogli löpe
medh mik som then kaderin rodehose och tolke flere

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free