Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grasse 259 grim»
STb 2 : 250 (liss). — graskins kapa (graa-,
-kaapa), /. kappa förfärdigad ar el. fodrad med
gråskinn. ATb 1: 208 (1466), 395 (1472). STb 3:
304 (1496).
"grasse? (grassa PMSkr 528), subst. [Jfr Lat.
grassus. Ital. grasso] benämning på ett slags (fett- el.
oljehaltigtf) färgämne, tak ... alf lithenom grasse j
[’/j] del, oc tbSs nieer tw liitlier thär j aff litenom
grasse, this snarlikaron fly ther thet (o: " smaltum")
PMSkr 529. j [’/j] vi k th grasse ib. ib.
grasteil, n. gråsten, gråsten til grundualin HLG
1: 66 (1456). Skotteb 114 (1462—63).
grata (graada GU C 20 (hand 2) s. 60. graatha
ib. s. 100, 102. impf. pl. gräto Prosadikter (Sju
vise m B) 188. gritho ii), v. gråta, o huru mykit
gudz joinfru är j alle ysa]het grathaskolande
(plan-genda) SpV 451.
grateliker (gratheligh), adj. sorglig,
bedrövlig. llugubris . . . gratheligh GU C 20 (hand
2) s. 102.
gråter (graater: graat SvB ms (börj. av 1500-/.;.
ack. pl. graata J Buddes b ni. graadh GU C 20
(hand 2) s. 60), m. gråt. sanneliga älskä the (o:
änglarna) oss . .. vara böner graata ok sukkan, förendes
til hanom (o: Gud) J Buddes b 171.
*gratfulder (graath fuller), adj. full av gråt.
GU C 20 (hand 2) s. 100.
grava (gräffua MP i: 153. gräffwa
Prosadikter (Sju nise m B) 188. impf. grof. pres. pass.
graffs PMSkr 602), v. L. 2) träns, gräva, genom
gräfning åstadkomma, jak for mngh nw oy gräffua
dike eller aker yrkia MP 4: 153. 3) gräva i (ngt).
han groff fotin a hästenom ok fan ther war ok bloodh
ATb 1: 47 (1455). ib. liärran groff (fodebat) iordhona
som en yrtagardz man Mecht 185. 6) begrava,
nedgräva. bödh käisaren han qwikkan j iordh grälfwa
Prosadikter (Sju vise m B) 188. 7) utskära, gravera.
JMPs 436. PMSkr 507. ath graffwa en sten wäl i6
512. — *grava ut, gräva ut el. fram. borgh thor
gull graffs vtt PMSkr 602. Jfr utgrava. — Jfr
be-, genom-, nidher-grava, ävensom ogravin.
*graval (graffual), mf [Fdan. gra). I si. grada).
Mlat. graduale] gradual. gradale lis p producta quia
gradatim canitur in danigo graffual GU C 20 s. 320.
gravare (gräffuare), m. gravare. GU C 20
s. 287. Jfr dödligravare.
»gravera, v. [Fr. gräver] gravera, stämpla, sidlian
skinnen ärw sath mädh sätherwärkis stokkenom skwla
the graueras, thet är stämplas, oc thär til haffwes
mangskona stämpla aff järn PMSkr 539. ib.
gravilse, n. pl. el. /..’ Jfr be-, nidher-,
ut-gravilse.
»gravirska, jfr dödhgravirska.
*gravärk, n. [Mnt. grawerk] = graskill. HSH
16: 70 (1527, Brask).
gredll? /.t el. *gredliai, /. ett slags vapen ? Se
R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 608. EK.
3031 (var).
greker, m. grek. tha komma troyaner tiill sig
jgeii, oc sökte swarliga j moth grechana Troj 28.
ib 126.
gren (green. pl. -ar), m. och f. L. 1) det
som skiljer sig ut från stammen, gren. han . . . vardh
varsse litit honagh wtflyta aff qwistins grenom
Prosadikter (Barl) 39. ib (Sju vise m B) 184. GU C 20
s. 294. wjnqwistan» giffwa aff sigh grena tha the
wäxa girogth PMSkr 312. tha dömpdis ban till galghe
och gren JTb 100 (1515). — bildl. del, avdelning. Priv
o skyddsbr 188. jac haffwir mic fforbrwtit, j
dödhe-licom syndom, ellir thera grenom SvKyrkobr 280. ib
305, 307. thet wii haffua nw stadfäst . . . eder
stadz-lag och priuilegia i alla matta i sina grena och
ar-tiklo Priv f Sv st 190 (1484?). thet är ok första
grenyn högfärdhinne, ath vilia synas aff androm
vtualdhir MP 5: 26. SkrtUppb 254, 256, 358. SvB 309
(omkr. 1500). — Jfr birke-, palm-, vin-gren.
grena (part. pret. -adher), v. — part. pret.
förgrenad, försedd med utgreningar, j hwaria tan (på
draken) waaro otalika grenadha kroka liwar moth
androm JMPs 255. — ref. grenas. 2) förgrena
sig, förgrenas, thär som strömen grenas Uppl
Lagmansdomb 107 (l49l).
*grenas, se grönas,
*grenis nal? (grönis (el. gröms) naal), /.
[Jfr 1,1. greiua, skilja, delo] nål avsedd att skilja
ngt åt medt discerniculum grönis naal GU C 20 s. 191.
*grenlas, n. lass av grenar el. grenvedt HLG 3:
99 (1528).
*grep, jfr angrep,
grep,/. Jfr gripi.
*grepor, pl. (fett)grevar? Se Meijerbergs ark.f. sv.
ordforskn. 5: u f. min been äru forstokkade som andra
grepor (formen sannolikt beroende på missuppfattning.
Jfr Psalt. 102: 4 (Vulgata 101: 4): ossa mea sicut
cremium aruorunt) SvT 45.
greska, /. grekiska, grekiska språket, thot ordit
sarco8 är grescha PMSkr 491.
*greskar rot, /. Se Sdw 2:1229 och jfr gräskar.
gresker («. grest JMÖ 175. gretzt Bel män
167), adj. grekisk, iudha maal, grotzt mnal, latin
Bel män 167. the grescho waro myket dristoga Troj 28.
greve, m. greve; herre. Se Sdw 2: 1229. greuans
af orknöyum RP 1: 98 (1357). theris (o: zigenarnas)
höffiiitsinan het hor anthonius, en greffue met sine
greffwynue STb 4: 273 (1612). aff enom mäktoghom
greffwa JMPs 396. Jfr liär-, mar-, niäie-greve.
— *greva daghtliing (-dagtindh), n. eomicium
cii placitum quod multi comites faciunt greffua
dagtindh GU C 20 s. i27. — grevaskap (greffwe-),
n. grevskap. GU C 20 (hand 2) s. 120.
grevinna (greffwynne. greffuinne.
greuejn-ne), f. grevinna. STb 4: 273 (1512). högboren
förstinne, ffrw elizabet . . . greffuinne j oldenborgh oc
delmenhorst ib 5: 353 (1521, Kop). — ss tillnamn, margrete
ib. greueynnen Skotteb 11 (1460—61). ib 146 (1463—
64). greuejnne d:t viij ort. quit. ib 180 (1464—65). ib
385 (1464, Kämn).
*grevor? Se grepor.
grim a (gry ma), /. Se 1. Modéer, Färdvägar
och sjömärken vid Nordens kuster ,. 63 ff. 1)
ca-pistrum, grimma. HLG 2: 57 (1517). Linkbiblh 2: 211
(1523). honum bör holla ferdigt grimmor til fula
Arnell Brask Bi i 24. — Jfr lädhergrima. — *grimn
pänninger (grimme-), m. penningsumma (dricks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
