Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
harniske
200
hat
C 20 (hand 2) s. 25. — »liarniska unikare
(harniske- STb 2: 58 (1484); Stock Skb 28 (1516—17).
harnske- Skotteb 838 (1466—67). härneska- Troj
38. -maker Skotub 238 (l466—67); SSkb 148 (1504-05)),
m. harneskmakare. STb 2: 312 (1488), 423 (l49o).
SSkb 67 (1502—03). tlier bode byguinges män . . . ther
pälzsa makar a här härneska makara Troj 88. — ss
tillnamn. olefF liarnskemaker Skotteb 238 (1466—67).
swen harniskaniakare STb 1: 240 (l480). ib 2: 28, 58
(1484). SSkb 148 (1504—05). Stock Skb 28 (1516—17).
— *harniska skurare (harneske- Stock Skb 137
(1519—20). -skurere Stock Skb 137 (1519—20).
-skurer STb 3: 280 (1496)), m. person som
yrkesmässigt polerar (och iståndsätter) harnesk,
harnesk-fejare. STb 2 : 474 (1490). — ss tillnamn. STb 8:
273 (1496). swen liarniska skurare ib 297 (1496). Stock
Skb 137 (1519—20).
*liariliske (-neske), n. harnesk, nar jason tiith
kom . . . kastade ban sith harneske oc wakn Troj 20.
*harnisklliakare (harnesk-), m.
harneskmakare. STb 4: 273 (1512). Jfr liarniska makare.
harpa, /. harpa. GU C 20 (hand 2) s. 90. Jfr
liiul-, krok-, mun-harpa. — liarpo lekare,
m. harpspelare. GU C 20 s. 72, 449. — liarpO leker, m.
harpspel. jMPs 455. — *liarpo slaghare
(harppa-slager), m. harpspelare. ss tillnamn, benkt
harppa-slager liwstrv ATb 2: 216 (l483). — liarpo striiuger
(harpaa strengher GU C 20 s. 268), m.
harp-sträng. PMSkr 507.
*liarpare (-ere STb 3: 390 (u96). -era STb 2:
320 (1489)), m. harpspelare. orion . . . enahanda
har-pare GU C 20 s. 391. ib (hand 2) s. 91. — ss
tillnamn. benet harppare STb 1: 93 (1477). ib 340 (1482),
2: 78 (1485), 320 (1489). SSkb 19 (1501—02).
liarpös (haar-, -pöys), m. harpix, harts, kåda.
j öre til olie oc harpöys Skotteb 375 (1461—62, Kämn).
gluten . . . spekler Iym eller haarpös GU C 20 s. 319.
eth skaalapund grauth stöttan liarpös thot Sr tör
qwadha PMSkr 545.
*harrem (haar-), m. [Isl. hárramr. Á. Van.
Ii aar reni] hårsidnn på en hud. wälyes försth god
barkadh skin, aff liwilkom liaarith är alstingis wäl
takitli. swa ath haar remmen är jntlie riffwin PMSkr
533. ib.
harrep (haar- Prosadikter (Bar!) 30), n. rep
av hår. Sp V 106.
liarsald (haar-. best. -sallith), n. hårsäll,
hårsikt. strö tliät (0: pulvret) pa eth hwälff haar sald
t.yntb, oc wndy harsaliith gör en rök aff tässoni tingom
PMSkr 391.
harskna, se härskna.
*harst m. [Mnt. harst] köttstycke, stek (som
halstras). olaf vindil fäste i valdh för raan bilaton pa
een harst och eon gry to stek ATb 1: 337 (l47o).
harsäkker (haar- Sp V 238), m. hårsäck, klädnad
av grovt hàrtyg. bleka linimana twingadhe aff
liar-säkkenom ok skurad lie (sacco trita ciUcinn), äru
syndhir-likin tekn til blyghetinna gömo SpV 445.
’hartelninger? {pl. haar-tälningar), m. [Jfr
Sv. teln, tolna. Fda. telnæ] teln (kantrep på nät)
av hårt för haar-tälningar oc bastatöger til fisked
VKU 140 (1570).
linrra, f. L. Se (V. Jansson i) Ordgeografi och
språkhistoria s. 25.
harva (harffua), v. L. harva, occare
synder-skära ok harffua GU C 20 s. 372. thär som fröstli
är skal böno akren jnthe harffwas PMSkr 202. ib
333, 373.
hasa (-adhe), v. hasa, avskära knäsenorna på. lian
liasadhe (subneruauit) alla vagndraghare GU C 20
(hand 2) s. 49.
*haskelika, *haskeliker, *hasker, se
hätske-lika, hatskeliker, hatsker.
liasl, f. L. hassel. Växtförteckn. fr. medlet af
1400 talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14
s. 8. — koll. thär ligger godher skogher wiidher,
badhe oek oc hasäll VKJ 266 (1447). — hasla lint
(p/. hasle nyter), /. hasselnöt. PMSkr 347. —
*hasla spruti; (obl. pl. hassklasprottha), «1.
hasselspö. IJLG 2: 116 (1523).
*haspa (aapa ATb 1: 144 (i46i). pl. -or),/.
[Dnn. Mnt. haspe] ha sp. duo solidi pro ferro
fabri-cato wlgariter dicto liaspa ad cistam nostram HLG
1: 18 (1422). tha lade han oppa aspan wtan til ATb
1: 144 (l46l). iiij par haspor och vitj kramppor HLG
2: 69 (1520).
hast, m. och f. Se Sdw 2: 1234.
Ilasta (-adhe), v. 1) intr. hasta, skynda.
hasten ekke saa fast Prosadikter (Sju vise m C) 233.
thy the hastadho til ath fly aff räddogha före
röflf-wara skip PMSkr 33. — Jfr förhasta.
hastelika (-liga. -lighe), adv. 1) snabbt,
skyndsamt. — fort, omedelbart, genast, strax, tha
ban kom til henne om en morgon gantzka betyden
hastelica begcrede plaster och sade sigh wylia ferdes
aff by hastelica STb 4: 51 (1505). at tliet tall folk
... eig swa hasteliglie liitli komber pa wor kostli
och thäringli ib 5: 333 (1521, Kap). 2) hastigt,
plötsligt, per kock, som hasteliga dödo j skyppet
STb 4: 141 (1507). — Jfr forhastelika.
»hastliet (-heet), f. skyndsamhet, brådska,
bukfylla är fämskona . . . flärdhe är hastheet j aatonne
SvKyrkobf 356. gud]ikin bön hon skal wara idkelikin
ok langsam vtau alla hasthct MP 4 : 269.
hastogher (-oger. -ik Arfstv 23 (i46i). ». -okt
Prosadikter (Sju vise m C) 233, J36), adj. L. 1)
häftig, ivrig, ber ture vortli atliir hastik oc gik
borth Arfstv 23 (l46l). j theris liastoge modli STb
5: 100 (1516). 2) hastig, plötslig, epter sine
liastoge rese STb 3 : 86 (1493). linstogli ting förfära (i
strid) PMSkr 160. — n. adv. 1) hastigt,
skyndsamt; i hastigt mod. enom riddara . . . som häfde en
troell fogälhund och drap honom liastokt äpter sinnns
hustru ordh Prosadikter (Sju vise m C) 233. thz jak
liafwer saa liastokt troth mynne hustru ordli och
dräpit myn hund ib 236.
hastoghet, /. häftighet, uppbrusning. drogh
riddaren sith suärd och liiög j hastoghet hundeiioni
huuodit aaf Prosadikter (Sju vise m C) 236.
hasiiti, »1. L.
hat (haat. hadh GU C 20 (hand 2) s. 25
(da-uiserande)), n. L. 2) hat, fiendskap, j niällom
tliem är thz liadli som ey kan forlikass GU C 20
(hand 2) s. 25. swa dana tliaal är hanom aff liatz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
