- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
296

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lielbryghdhoglier

29G

hem

färdh oc helbrigdho heemkomo Prosadikter (Karl
M) 264.

lielbryghdhogher (n. helbrigdogh ty K 161),
adj. helbrägda, frisk.

lielbryghdhoghhet (-ug-),/. 1) hälsa, badhe
i lielbrygdhughet oc i krankdom SD NS 3: 268 (1417).
lielbryghdhohet (heelbrygdha-), f. hälsa.

sywnde (skSrlevnadens dotter) är wärldinna åstundan
som är til hedhir rikedoma heelbrygdhahet oc annwr
tholkin kropsins tliränktan som honom styrkke til
skörheth SvKtjrkobr 355.

lieleyagher (pl. -wåghor Troj 14), m. helande
vätska; balsam, antädotum . . . ether giffth ok hole
wager GU C 20 s. 27. — »helevags kar (-wax-),
ti, kärl med helande vätska. Mecht 110.

’»helgöra, v. [Fda», helgare] hela, frälsa, helgör
allan almogon mz korsens teken SvT 39.

*lielhet, f. integritas, oskadat el. ofördärvat el.
okränkt tillstånd, thänne nye sangin är
joinfrudom-sins ära, renleksins krona, helhetinna (integritatis)
fägrind tyl7 202. ib 336. hwilkit christi jomfru
en-kannolika g linier j likauians helhet (in carnis
integri-tate), ok osmittan ib S37. ib 465, 509.

hellebardh (hilla-, hyllebord STb 4: i6i

(1507). pl. f. -ar), f.t och n. hällebard. harnisk
. . . lwranger, hillebardar Rydberg Tr 8: 491 (1502).
heller, se äller.

*hellinger, ni. [Mnt. hellink] ett tyskt småmynt
(en halv pfennig), heller, endast i uttrycket päuninger
alla bollinger [Jfr Mnt. uoch hellink noch pennink],
STb 1: 183 (1478). ath han ecke hade pening eller
helling aff olaff ib 338 (1482). ib 2: 4 (1483). joan
skobo festa xij (12) manna lagh, ath han äldre
aff-hende vnga lydeka skreddare pening ellir helling ib
50 (1484). ib 61 (1484), 98 (1485), 173 (1486), 4: 110
(1506).

helsa (helsse Reuterdahl Kyrknhist 111. 2: 534
(1436). heelsa: -onar (pl. best.) SkrtUppb 350.
hilsa Mecht 47, 59; Trolles Jb Bil 182 (1477). -O
SkrtUppb 162, 186), †. 3) tillönskan av hälsa och
välgång, hälsning. thänna fäm salutaciones eller
heelsonar SkrtUppb 350. JMPs 53. ib. aue marian är
swa som bebodilse äller helsa ib 461. — > brev. swa war
hans breff . . . helsse tilforende, wet thet karl
Reuterdahl Kyrkohist III. 2 : 534 (1436). 4) frälsning,
salighet, ath j . . . betrakten om j ären j nadhena
oc äwärdoligha liilso staffga ällir om j skoleu
rädhas idhir waro j syndana oc fordömilsana staffga
SkrtUppb 162. ib 186. Mecht 47. j korsena är san
helsa, ok wthan korseth findhz engon hilsa ib 59.
ib 218. ffor mina ok mina ffornemda hustrv . . . siäla
gaghn ok hilso Trolles Jb Bil 182 (1477). — Jfr al-

miinnings-, lifs-, siäla-helsa. — »helso bärare
(-bärore), m. salutiger .. . helso bärore. GU C 20
s. 541. — »helso drykker (hilso-), m. hälsodryck.
GU C 20 s. 473. — helsosamber, adj. 2)
hälsosam, nyttig, välgörande, watnadhis ofruktsamma iordhen
aff helsosaminom rängskurom JMÖ 60. —
*helso-samhet, /. hälsa, meer hiälper til helsosamhetb
daglika sigh öffwa oc brwka. än taka raadh aff
läkiarwm PMSkr 140. — *helSOSailllika, adv. på
ett för kroppens el. själens hälsa nyttigt sätt. the

hälga kirkia waar inodher glädbes mz änglomen . . .
huilka iomffru marié äroffulla liffwerne oplyser
helsosamma äller sälika JMÖ 55.

helsa (heelsa: -ar SD G: 288 (1351). häälsa:
-om SD NS 3: 151 (1416). hilsa: -ar Mecht 251;
Trolles Jb Bil 181 (1477). hilsser STb 5: 131
(1516). -adhe. Se Sdw 2: 1235), v. L. 1) hälsa,
tillönska hälsa och välgång, med dat. huru gudh
ater-hilsar them som honom hilsa Mecht 251. — hälsa,
skriftligen tillönska hälsa och välgång, med ack. alle
the thettha brääf böra ella sce häälsom vy SD NS 3:
151 (1416). Trolles Jb Bil 181 (1477). — med dat. allum
them mannum the t ta bref höra el lar see helsar iak
SD 6: 271 (1351). ib 288 (1351). SD NS 8 : 400 (1419).

— -helsa i gen, hälsa tillbaka, nar thu hilsar mik
hilsar jak thik j gen (resaluto te) Mecht 251. — Jfr

aterhelsa.

helsamber, adj. 3) salig, gi|f mik . . .
helsaman affgangh aff thässo wärldinne Sv B 183 (bör;, av
1500-t.).

helsamlika (hilsamligha), adv. på ett nyttigt
el. tjänligt sått. ath vndirwisa oc awita jdhir
hilsamligha oc tryggeligha SkrtUppb 189.

helsamliker (helsamlighin Sp V 200.
hil-samlikin SkrtUppb 163. hilsamlighin ib 193;
SvB 105 (senare h. av 1400-t.), helsammelikin:
-likit SkrtUppb 353. helsamnelighin: -lighit

SvB 295 (bårj. av 1500-t.)), adj. 1) hälsosam, får
(den själsliga el, kroppsliga) hälsan välgörande,
hälsobringande, är hon (o: Maria) alt mankönsins
summa helsamlighin sak (summa salutis humanæ causa)
Sp V 200. giff . . . them som liffwandis ärw
helsani-uelighit 1 i ff oc säla itndelykt SvB 295 (börj. av 1500-rJ.

— hälsosam, nyttig, tjänlig, thy är thät eth
hel-sammelikit raadh at hwar een cristen människia
Invan dagli . . . rantzsake sitli samwith SkrtUppb 352.
ib 168, 193. SvB 105 (senare h. av 1400-t.). — Jfr

ohelsainliker.
helsot, se hälsot.

*helsudhin (heelsuden), p. adj. helkokt, kokad
i ett stycke, beta heelsuden lagd op i lioop oc owan
oppa j stykko bergena fisk (ur matsedel) Sex ekon
tr 272.

*helsäl, interj. [Fda. helssal] ss hälsningsord, tha
sagde pedhir til hanom helsäl ion finska ATb 2: 122
(1478). Jfr hel 3.
*heltomt, f. Se Sdw 2: 1335.
hem (pl. heem ty V 430), ». L. 1) bostad, boning,
hem. at wi arum skipte ok skilde aat i husum ok
hemum SD 6: 358 (1352). thesso waro the som han war
laghleghan hem bodhyn mädher til hus och. til hem
ATb 1: 17 (1453). o huru älskelighin thin heem
(taber-nacula) äru härra tyr 430.

hein (heem ATb l: 296 (hös); STb l: 310 (i4si),
8: 406 (1498). hiem Skotteb 290 (1467—68). him
JTb 6 (1459). Se Sdw 2: 1235), adv. L. 1) hem,
till bostaden, at han äkke gik medh wredz wilia
hem ath hanis klysnäro ATb 1: U7 (l460). — hem,
till sitt (eget) hem el. sin (egen) hemort, j man x
penninge sora skyttebaten hiem förde Skotteb 390
(1467—68). 2) hemma, erik grytogywtare slo een
bondha heem i sinne smidhio ATb 1: 296 (1468). item

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free