Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hiälpaktog-her
304
hiärta
bistå (vid utförandet av ett företag eller i svår
belägenhet och nöd), med personens dat. keune fo:
bryggerskan) hiälpe the quinuor som i systra oc
brödhra stuw äro tha widhertorff SVklE 161.
Skrt-Uppb <14. seer thu thät (o; thins jämcristins tingh)
illa fara hiälp thy ib. SpV 203. item en arbeteskar,
som hoiinom holpthe xx penga HLG 2: 145 (1526). —
med personens dat. och inf. Hrwodhis folke, ther
ho-num hulpthe til ath saa MP 5: 133. — med personens
ack. (i pass. nom.), thär nakar niws. tha swarar
man. hiälpe thik gudh SvKyrkobr 20. gud hielpe mik
saa til liff och siell Thomas Varningsbref 8 (1436).
the varde hulpue aff helgra manna böuom SvKyrkobr
(Lucid B) 209. GU C 20 (hand 2) s. 53. cbristo mik
hälpande (christo adjuvante) SpV 252. ib 470. BSU
5: 304 (1508). — med personens ack. och inf. twå
men som hulpa lyndormeu leggie wijdh bastuen SSkb
31 (1502). — abs. hjälpa till. thäs i millan at ban
thätta ey gör tha hiälpe i bryggia liuseuo SVklE 161.
item nils swenson för nakra wikur han halp här i
garden V KU 78 (1554). ib 86 (1556). — med inf. the hielpe
baka ath gardenom tha widhertorff oc the lidugha
ärw SVklE 161. gaff jak v th xvii bommen x höre|
för thy helpptbe vth slekche eldhe[u] aff liolge
lic-kome livs östantil HLG 2: 135 (1525). VKU 30 (1543).
2) frälsa, rädda, hjälpa, pass. opersonl. människian
kan sik fa räddat ok holpit miidh the fiöleua MP 4:
140, 3) hjälpa, gagna, vara till nytta. abs. tha
brefwit kom from tha lydde thet ey swa som han
sagdo och sidan thet kunne ey hiälpa tha sände han
in i rettin medh ford> andirs ATb 1: 289 (1468). litidh
älder encte hafdhe hulpit at ni hafdhom lärdhz ok
atherlöstz, wm wi äpther atherlösneua hafdhom
blifwit i fängilsomen SvKyrkobr 325. tha kundä tet
iuthe liielpa, wtan hoffmaunen slogh til bonum meth
en tigelsten STb 4: 211 (till). — hjälpa, böta,
avhjälpa. med dat. andhiu han hiälpir (adjuvat) waro
wanskilikhet SpV 400. 4) hjälpa (ur el. till en
ställning), förhjälpa, befordra, föra. med dat. och prep.
han skulle hwariom helpa til rätta Arfstv 46 (l46l).
han . . . hielpthe them aff sinne widhermödho Prosa,
dikter (Sju vise m B) 218. MP 4: 234. — med dat.,
ack. och prep. el. adv. the skulo aff by ole vppa
landet hielppa bondanom höö ok korn i hws STb 1: 366
(1482). item en man, som honom halp fää liiem fran
wärmeland VKU 48 (1546). — förhjälpa till, förskaffa,
med dat. och ack. at ban wille hielpe lianom lag oc
rett af för:de lårens HSH 16: 94 (1527). — hiiilpil
sik, 2) hjälpa sig, skaffa sig bot. tha fik han
bradhlika wärk i sitli liif oc skulle ga at liyelpa sik
i hemelikhws Hel män 229. — refi. "hiiilpas at,
hjälpas åt, hjälpa varandra. SpV 65. flere hyälpas
ath illa göra MP 5: 202 (möjl. att föra till det enkla
IliälpaSJ. hiälpoms ty ath ath wij ey bliffwom
afskilda mz dödzsens fördär|f Troj 248. — Il i ii 1 pä
bort, se Sdw 2: 1236. — "hiälpa fram, hjälpa
(att komma) fram. fore ath the hulpo baarden fram
til slottit SSkb 30 (1502). — hiälpa til, hjälpa till,
vara behjälplig. Se Sdw 2: 1236. Arnell Brask Bi1 19.
VKU 53 (1548). jfr til hiälpa. — jfr at-, be-,
mädh-, iip-hiälpa.
"hiälpaktogher (hielpaktiger), adj. behjälplig.
attj äre hanuni wider röde oc hielpaktige med ider
dagxwerke STb 5: 342 (1521, Kop).
hiälpare (hyälpare. hielpere: -s Stock Skb
27 (1516—17), 65 (1517—18). helppare ib 97 (1518—
19). helper ib 5, 18 (1516—17)), m. hjälpare,
medhjälpare, biträde, wj arom wars herra iliesu christi
keiineswena, ok hans hyälpara j the helgho scripth
MP 5: 134. — ss yrkesbeteckning, hjälpkarl? matis
jensson helper Stock Skb 5 (1516—17). ib 18 (1516—
17). eliu hielperes ib 27 (1516—17). ib 65 (1517—18),
97 (1518—19). — Jfr koppara-, mylnara-,
nödh-hiälpare.
"hiälpilse, n. pl.t Se Sdw 2: 1236. Jfr
tll-hiälpilse.
hiäiplrska (-erska), /. hjälperska. tha
förbar-inadlie sik tlienna milda, dröffdha manna hiälpirska
(o-. Mechtild) ower hans siäl Mecht 349. Sp V 528. —
om jungfru Maria, rätwisom äst thu främyärska,
sakom syndharom hiälperska JMÖ 102. — Jfr
til-liiälpirska.
hiälpliker (hjälplikin MP 4: 29. hiälpelikin
SvB 230 (omkr. 1520,). >1. hiälpeükit ib 152 (omkr.
1500J. pl. helpellke Rydberg Tr 2: 452 (l38l)), adj.
behjälplig, hjälpande, thee sculö hanom helpelike wara,
som fridhäbrytarauum äpter fylgliiä Rydberg Tr 2:
452 (l38l). j mothe thy ban till förende j sina
när-waru häfde them grannelikin ok hjälplikin warit MP
4: 29. Jfr be-, til-hiälpliker.
"hiälplösa,/. Se Sdw 2: 1236.
hiiilpogher, jfr beliiiilpog-her.
"hiälprädhe (hielp-), «. = hiiilparädhe 2.
Vm Fornm Årsslcr 3: 91 (l482).
*lliälpskatter, m. Se Sdw 2: 1236.
"hiälpthorftogher (hielp törfftoger), adj.
hjälpbehövande. GU C 20 s. 292.
hialt (hielth GU G 20 s. 77), ». och f.
(Prosadikter (Karl M) 287) L. svärdsknapp, svärdsfäste.
Prosadikter (Karl M) 268. röland . . . hafdhe i sinne
hand sit swärdh dirumdall alt blodhoght fra oddin
oc til hiältith ib 276. ib 283. sidlian togli han
liiäl-tena aff swärdhith fore the hälghedoma skuld som ther
i waro ib 287. ib 324.
liiärne (hierne. hiarne: -nanom PMSkr 492),
m. L. hjärna. GU C 20 s. 99. topatius . . . läker
them willo haffwa j hiarnanom PMSkr 492. Jfr
katta liiärne. — "hiärna värker, m. värk el.
smärta i hjärnan. PMSkr 473.
*hiärnvilla, f. yrsel, ka rabe thet är rä|f . . .
röken aff the röror meer hiärn willo PMSkr 478.
liiärta (hierta, gen. hiärta Mecht 67, 282; SvB
132 (omkr. 1500). pl. hiärtan Mecht 145. Se Sdw 2:
1236), re. 1) hjärta, aff hwar ens hiärtan
(cordi-bus) ... wtgik som sötasta röst Mecht 145. ib. —
heraldiskt hjärta, vpa hielmen en swort lylia v ti et hierta
Bergius, Nytt förråd 191 (l43l). 2) hjärta, sinne,
själ. Se Sdw 2: 1236. o mins hiä[r]ta enaste glädhi
Mecht 67. takke honom oc mz junärsta hiä[r]ta
wälsignau ib 282. SvB 68 (slutet av 1400-t.). — ss säte
för känslan (glädje, sorg, kärlek, vrede o. d.). tak
tik eth göth hiärta for ty thu sürgher äpther thy
thik wardher enga bötlier Prosadikter (Sju vise m B)
204. j haffwin ey thz hiärtat eua stund som audra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
