Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvitblakkotter
325
hvälva
VKJ 111 (1480). affradit är eth aarit 13 gutniska,
thet är 11 J huit, oc annat aareth 7 huita ib 139.
ho tker will danska hvitar infora . . . tha skal han
them förtulla som annat gods. och skall han (o:
myntet) gå här uppo ... för iiij penuingar Forssell,
Hist .7 2 : 33 (1513). Jfr kvitten.
♦hvitblakkotter (hwith blakkoth), adj. [Ä.
Dan. hvidblakket] vitgul, jtem finnos och the olyan
natwrlikeu j jordennø oc kallas napta, hwilken
stwn-dom finnes hwithblakkoth, stwndom rödhblakkoth
PMShr 405.
*llTÍtbieker (hwith-), adj. matt vit? corinteus
är sten hwithbloker PMSkr 469.
llviter (hwither PMSkr 493. n. hwit Saml
9: 16Í (1509); SJ 2: 106 (1487). huitt STb 1: 395
(1482). hwith SJ 2: 106 (1487) ; PMSkr 356, 358,
395. pl. m. hwyte SD KS 3: 235 (1417)), adj. L.
1) vit. man rensar hwsith oc bredher hwitan dwk a
bordhith SvKyrkobr 33. olibanus . . . Invit räkilse
videlicet myrram GU C 20 s. 378. talch är en sten
. . . hwither som sel ff PMSkr 492. — hviter
pännin-ger, om olika slags silvermynt. . . . hwitaii swenskan
pänning fore ena örtugh IIP 2: 174 (1389). ... hwitan
thyskan pänning fore siäx pänninga swenska ib. thro
hwyte pannia göra än öre SD KS 3: 235 (1417). thär
a moth lagde ban en hwitan päning thlit är en räth
artigli MP 4: 264. — hvit mynta. Se Sdw 2: 1239. —
hvit vin, vitt vin. tctli win som söth är j smakenom
thet är twngth, hwith win PMSkr 356. ib 358. — n.
hvit. ss subst, a) mjölkmat (tillåten vid visst slags
fasta). Jfr II. Pleijel, Ark. f. Nord. Fil. 58: 284 ff.
. . . atj måge äthe hwit the dager i fastelagen Saml
9: 166 (1509). b) vitt tyg. ena kaapa, fodrath vnder
medh huitt STb 1: 395 (1482). swaa mykit hwith
engelst eller annat hwit om vj (6) öre alnen at the
fanga theris kledebonadh aff SJ 2: 106 (l487). c) vitt
smink el. dyl. göra hwith til qwinnors prydilse
PMSkr 395. — Jfr llliolk-, snio-liviter, ävensom
bly-livit. — hyita manadagher, m. måndagen efter
hvita sunnodagher. SvB 443 (slutet av noo t.). —
hvita sunnodagher (obl. hwita svndagh ATb
1: 6 (1452). hwite syndagh ib 3: 148 (1504).
hwitta sondagh ib 2: 282 (1486)), m. L. första
söndagen i fästan. — »hvita tisdaglier (nbl. hwita
tiisdag ATb l: 83 (1458). best. hwita tisdaghen
JTb 97 (1513)), m. tisdagen efter hvita Sunnodagher.
»hvitgul (hwith-. -gol. -gOll), adj. vit med
skiftning i gult, gulvit, alabastrum är hwither sten
haffwandis hwithgola strimor j bland PMSkr 460. ib.
ib 468, 484, 490.
»hvithet (-heth. -heett), f. vit färg el.
färgnyans. halfwer manen . . . jämtho sig som en annan
skinande hwithetb, inerker störm PMSkr 292.
röd-hethen halfwer hwithetena wndy segli ib 380. ib 385,
488. then andre leten är hwitheett ib 609.
»hvitkal, vi. — »hvitkalfrö, n. vitkålsfrö. V KU
111 (1563).
»Uvitkalker, m. vit kalk. thenna mwren a borgena
war ey wthan tiill hwitinerad mz hwitkalk thy han
war äller aff ldaar marmorsten Troj 39.
»hvitler (hwith leer), n. vit lera. creta te
hwith lcor GU C 20 s. 154 (mö/7, att fatta sam två ord).
»livitliter (hwitleeth), adj. vitfärgad, av vit
hudfärg, konw[n]g agamenon war en lang oc resog
nian hwitleeth som miölk Troj 74.
»hvitlädher (huith-), n. vitgarvat läder, vitläder.
huihtlädher för eth skyn HLG 2: 31 (1512).
*hyitme (huithme) m. vithet. albicies ei
huithme GU C 20 s. 14.
»hvitmeradher, p. adj. vitmenad. Troj 39. Jfr
hvitminadher.
»hvituiei’an (hwith-), /. vitmening, konkret.
takis winsten stötther som pwlwer oc en handh fwl
mädh renth salth lika aff hwario, oc litith rcnth wathn
röraudis samman oc sywdhande, oc thär j kastis the
wthslagna materia glödgad oc thet kallas almeiineliken
hwithmeran PMSkr 515.
»hvitmering (hwith-), /. = hvitmerau.
PMSkr 411.
hvitminadher (-menadher), p. adj. vitmenad.
wee jdher som like ärin hwitmonadhom graffuom
SkrtUppb 307. Jfr liyitmeradlier.
"hvitmos (huithmoos), n. ett slags maträtt.
Brasks Matordn 3.
»hvitmyrker (hwith mörker), adj. gråvit?
kakabres är en sten liker cristallo men hwith mörker
PMSkr 478.
hvitna, v. vitna. GU C 20 s. 14.
»hvitrödher (hwith-), adj. vit med röd nyans,
rödaktigt vit. PMSkr 251.
hvitskin (hwiit-. hwith-. -skiin), n. vitt
skinn, hermelin. Svartb 69 (1345 ?, avskr.). item biskops
rätli aff hwar konungx krok iiij hwith skin Beckman
Stud 54 (slutet av U00-t.). ib.
hvitskinaude (-skiin-), p. adj. vitglänsande.
Mecht 353.
»hvitten? ff [Mnt. witte] = hvit. (de) skulo
gilfua skipmannone lön for therres arboite . . . och
danzska hwitten fore iiij (4) peuinga STb 1: 135 (1477).
Mo]l. alt föra till hvit.
»hvitvidhe (hwid-), n. Dial. hvitve, hvitvev
m. fl. Á. Dan. hvidvedj vitsippa, anemone nemorosa
Lin. febrifuga hwidwidlie Växtförteckn. fr. slutet af
1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7.
♦hvitögha (huith öga), ». vitöga. GU C 20
S. 14.
hviver (hwiffwer), m. L. dok, huvudkläde,
hwiff-win saman bindhir harith SpV 117. thu bant thina
läppa mz rödhum liwiffwe JMO 139.
»hvälfning, jfr ivirhvälfning,
livälper (hwelper), m. L. valp, hundvalp. PMSkr
222, 248. Jfr hunda hvälper.
hvälva (hwälffwa STb l: 232 (1480). hwälffua
ib 181 (1478). hwelffua ib 3: 215 (1495). impf.
hwalffde SSkb 155(1505). part.pret. hwelffd(h)er:
-an SJ 2: 136 (1489); -a ib 190(1491). hweld(h)er:
-an SJ 2: 93 (1483); -a STb 2: 147 (1486); hweldh
SJ 2: 199 (1491). ra. hwelth ib 76 (l48i). ack. m.
huelden STb 2: 228 (1487). obl. pl. hualda ib l:
405 (i483). hwalffd(h)er: -an STb 2: 264, 282,
(14S8), 360 (1489); SJ 2: 114 (1488); -a ib 110 (i48s);
STb 3: 248 (1495), 405 (1498), 4: 144 (1507); hwalffdh
STb 2: 309 (1488); SJ 2: 117 (l4S8). ack. hwaldh
ib 121 (1488). Se Sdw 2: 1239)? v. 1) välva, firse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
